Källor

Innehåll

• Källor öppnas i redigeringsläge
• Starta redigering av källreferens från en notis
• Vänstermenyn
• Arbetsmetodik
• Byt ikon på en rad i källträdet
• Snabbmenyn i källträdet
• Ta bort i källträdet
• Exempel på att bygga vidare med andra typer av källor

Syfte

Källor är viktiga. De ska registreras för att du ska kunna hitta tillbaka till platsen om du vill kontrollera att du skrivit rätt eller tror att du kan hitta mer uppgifter i samma källa.

Den här beskrivningen tar upp källträdets uppbyggnad och hur du kan hantera källor som inte är kyrkböcker.

Det finns ytterligare tre instruktioner som handlar om hur du kan hantera källor.

• Lägg upp första kyrkboken som källa - det långsamma sättet
• Automatiskt skapade källreferenser - arbetssätt
• Automatiskt skapade källreferenser - inställningar
• Källreferensens placering i utskrifter

Källor öppnas i redigeringsläge:

Det finns fyra sätt att starta dialogen för att redigera källor 

1. Ifrån Disgens ram väljer du i huvudmenyn Verktyg > Redigera Källor…
2. Tangentbordstryckning av Shift + Ctrl + K
3. Ikonen för Redigera källor i titelraden i Disgens ram om du valt att visa den där. Läs under rubriken Titelraden här.
4. I samband med registrering och ifyllandet av notiser och val av lampknapp vid fältet Källreferens. Då heter dialogen Välj ny hänvisning eller källa.

Har du öppnat källträdet på det här sättet kan du lägga upp och redigera nya källor och hänvisningar. Om du öppnar på de tre första sätten kan du också ta bort källor och hänvisningar. 

Följande fönster öppnas vid de tre första alternativen.

Starta redigering av källreferens från en notis

Du startar i notisens fält för Källreferens genom att trycka på lampan till höger om fältet. 

Fönstret med Välj ny hänvisning eller källa öppnas och ser nästan likadant ut som Redigera källor. Man kan inte ta bort en hänvisning eller källa den här vägen. 

Längst till vänster finns vänstermenyn med ett antal ikoner.

Den vänstra delen innehåller Källträdet. Den högra delen visar information om det som är markerat i källträdet. 

Med piltangenterna kan du vandra uppåt och neråt i trädet. Med höger- och vänsterpil kan du visa respektive dölja underliggande källor och hänvisningar. Ett plustecken framför källan innebär att det går att expandera och visa underliggande nivåer. Ett minustecken innebär att det går att dölja underliggande nivåer om man klickar på det. 

I högra delens nedre del till vänster finns tre val man kan göra.

• Utför ändringar utan att fråga. Kryssa denna ruta om du inte vill ha bekräftelsefrågor innan en operation med musen utförs.  Om du flyttar en källa med dra och släpp så får du en bekräftelsefråga innan flytten verkligen görs. Denna fråga kan du slippa och du kryssar för den här rutan. 
• Håll källträdet sorterat. När du lägger till en källa eller hänvisning kan du lägga den sist i din källa/hänvisning. Har du kryssat den här rutan så kommer Disgen att automatiska sortera in den på rätt plats på den nivå du la in ändringen. Inga andra nivåer berörs.
  Detta val rekommenderas om du lägger upp hänvisningar med källautomatiken.
• Tillåt grupper under källor. Detta är en mycket gammal funktionalitet som inte längre rekommenderas då det komplicerar källhanteringen. Den användes främst för mycket stora volymer för att gruppera sidorna. Du måste aktivt välja att gruppera på detta sätt genom att kryssa i denna ruta.

Knapparna Spara, OK, Avbryt  agerar på det som är markerat i källträdet. Har du gjort en ändring i något fält i den högra delen så klicka på Spara för att garanterat spara ner det. Ok fungerar också för att spara om du vill välja den markerade källreferensen.

Källstrukturen påminner om ortsträdet. I topp syns Översta Gruppen. Därunder finns endast en påbörjad struktur som förslag med innehållet: Kyrkoarkiv, Mantalslängder, Domstolsarkiv, Militära arkiv, Litteratur, CD-skivor och databaser, Brev, Muntligt och Importerat.

Plustecknet + framför källan visar att det finns en underliggande struktur som kan expanderas och visas om du klickar på plustecknet.

Minustecknet - framför källan visar att det finns en överliggande struktur och den underliggande strukturen stängs genom att klicka på minustecknet.

På samma sätt som källstrukturen ser ut när du stänger den på samma sätt visas den nästa gång du öppnar den. De källor som är expanderade förblir det och fokus i strukturen är på samma plats

Om du öppnar källträdet från en notis med ifylld källa så öppnas trädet med den källreferensen i fokus.

Vänstermenyn

•  Visa personer som använder källan alternativt hänvisningen
  Innehållet till höger blir en lista med namn. Snabbmenyn är användbar om du vill skapa en söklista osv.
   
•  Visa information om källan alternativt hänvisningen.
  Innehållet till höger visar information om källan alternativt hänvisningen
  Du kan växla mellan Visa personer och Visa information med CTRL + O.
   
•  Lägg upp ny grupp på samma nivå (CTRL + SHIFT + N).
  Du anger ett gruppnamn som visas i källträdet. Du väljer en gruppmarkör som visas till vänster om gruppnamnet i källträdet. Gruppmarkören väljer du i en lista som fälls ut när du klickar på nerpilen längst till höger i fältet.
•  Lägg upp ny grupp på nästa nivå (CTRL + N)
  Du anger ett gruppnamn som visas i källträdet. Du väljer en gruppmarkör som visas till vänster om gruppnamnet i källträdet. Gruppmarkören väljer du i en lista som fälls ut när du klickar på nerpilen längst till höger i fältet.
•  Lägg upp ny källa
  Det översta fältet är en kort titel som visas i notisens källreferensdel.
  De tre ytterligare fälten fyller du i vid behov. 
   
•  Lägg upp ny hänvisning
  Handlar det om en kyrkbok så är det oftast ett sidnummer som står här med prefixet sid.
  Datum avser när men fångat hänvisningen. Speciellt viktigt när det handlar om websidor och annans forskning.
  Kvalitet: Din bedömning. Registrerar du ett födelsedatum som du hämtat från födelseboken så är det primär källa men hämtar du det från församlingsboken så är det sekundär källa.
  Under koppling kan du skapa en länk till kyrkbokens sida eller till webadressen.
  Klickar du på Lägg till får du möjlighet att välja mellan tre saker - koppling till Arkiv Digital, Riksarkivet eller en URL. Ditt val ligger kvar tills du ändrar det. 
  Genom att markera en tidigare registrerad uppgift så kan du ändra en, Visa den - dvs öppna sidan i en webläsare eller Ta bort den.
   
•  Ta bort  (DEL) grupper, källor, hänvisningar
   
•  Sök (CTRL + F)
  Genom att klicka på knappen så fäller du ut sökfältet längst till vänster eller stänger det.
  Disgen lägger till en asterisk både före och efter det du skriver i sökfältet. 
  Sökningen startar så fort du slutar skriva bokstäver med en fördröjning som finns angiven i Arkiv > Inställningar för Disgen i fältet Fördröjning vid automatisk sökning.

Arbetsmetodik

Alt 1:

1. Registrera en källstruktur med källor och källhänvisningar.
2. Vid registrering av notiser välj källa med källhänvisning.

Alt 2:

1. Registrera in en källstruktur med källor via funktionen Redigera Källor.
2. Vid registrering av notiser komplettera med källhänvisning.

Alt 3:

1. Vid registrering av notiser registrera hela strukturen med källa och hänvisning.

Alt 4:

1. Använda automatiskt skapade källor från notisen i samband med att du skapar en händelsenotis. Läs mer om hur du gör det här.

Gå till toppen av sidan >>

Byt ikon på en rad i källträdet

Om det känns viktigt att ikonerna framför varje rad stämmer med vad den raden avser. Som exempel kan vi ta CD-skivor och databaser som från start representeras av en bok. Den boken kan bytas ut mot en ikon som ser ut som en CD-skiva. Gör så här.

Markera raden CD-skivor och databaser. Klicka på pilen till höger i fältet Gruppmarkör och välj CD och tryck på Spara. Klart.

Resultatet blir så här.

Snabbmenyn i Källträdet

Du kan högerklicka när du har musen över källträdet. Då får du upp snabbmenyn. Innehållet är det samma oavsett vad du har markerat men du kan inte gör allt i alla situationer. Innehållet anpassar sig till vad som är markerat. Vissa val är gråade och går då inte att välja.

Ta bort i källträdet

När en källa används måste de notiser som är kopplade till källan kopplas bort innan källan kan tas bort.  Se mer i exempel nedan.

När du tar bort en grupp, källa eller källhänvisning kommer ett popupfönster fram.

Exempel på att bygga vidare med andra typer av källor

Nedan följer några exempel på hur du kan bygga helt andra strukturer. Det kan vara släktböcker. Det kan vara militära arkiv. Det kan vara platser på internet som du tror kommer ett överleva på sikt. Det kan vara muntliga berättelser, berättelser du fått i brev osv. osv. Självklart ska du ange källan även i dessa fall.

Det finns många internet-arkiv dvs arkiv du kommer åt via Internet utan att abonnera på dem. Dessa kan du samla under en grupp som kan kallas just Internetarkiv. Det kan vara Birthday.se, Ellis Island, Eniro, Kungliga biblioteket, Släktsiter, Soldatregistret, Wikipedia osv.

Upplever du att det finns en risk att sidan försvinner på sikt så ta en skärmdump. Knyt in dem som arbetsmaterial på berörd/berörda personer. Bilderna lägger du i en egen mapp under DgPic så får du med dem i backuppen.

1. Amerikanska arkiv

Det är många som har släkt i Amerika. Där finns det Census dvs folkräkningar med jämna mellanrum. Hos Family Search kan man leta fram ministralböcker för en viss plats t ex Minnesota. Dessa källor kan du samla i en grupp som du kallar Amerikanska arkiv.

I bilden ovan har källan Gifta i Minnesota  (FS) markerats och med hjälp av funktionen Visa personer för källan visas i listan alla personer med denna källa.

2. Danska arkiv

Danska staten har många intressanta arkiv för den som har släktingar som bott där, arbetat där eller kanske bytt medborgarskap. Dessa kan du samla under en grupp du kallar Danska arkiv.

3. Hembygdslitteratur

De svenska  hembygdsföreningarna har gett ut många böcker som handlar om socknen, torpen, enskilda gårdar osv. Du kan samla dem under gruppen Litteratur och därunder kan du skapa grupper som passar för din forskning. I det här exemplet finns en grupp Hembygdslitteratur och därunder en grupp per ort och därunder kommer böckerna som källorna och sidorna i böckerna som källhänvisningar.

4. CD-skivor

CD-skivor finns det många av.

• Sveriges befolkning 1890, 1900, 1990 osv
• Dödskivan (Sveriges dödbok) där den senaste är Dödskivan No 9 1815 - 2022
• Begravda i Sverige som det finns två av
• Skånska knektregistret
• m fl

När det finns många utgåvor av en skiva samlar du dem lämpligen under en grupp. Du behöver inte ha en hänvisning under källan i dessa fall. Ibland kan det vara svårt att söka fram en viss uppgift igen, då kan en hänvisning, som innehåller sökorden eller skivans exakt "siduppgift",  vara bra så att man kan hitta tillbaka.

5. Korrespondens

Som släktforskare har man vanligen en ganska omfattande korrespondens. Den vill man ofta referera till.

Det finns grupperna Brev och Muntligt. Hämtar du saker från Disbyt och vill komma ihåg vem som hade skickat in uppgiften till Disbyt så kan du lägga upp en grupp för Disbyt också.

I dessa grupper är det användarens namn som är det viktiga tillsammans med datumet när man fick mejlet eller hittade det på Disbyt. I ett senare läge kontrollerar man uppgifterna och tillför ytterligare en källa på uppgiften. Dvs man använder dubbellampan för att få till mer än en källa på notisen.

Tar du med källorna när du ska skapa en släktpresentation till webben så är det viktigt att det inte kommer med uppgifter om nu levande personer.  Några sätt att komma runt detta är:

•    Förkorta namnet på personen informationen kommer ifrån. Exempelvis två första bokstäverna i förnamnet följt av två först bokstäverna i efternamnet. Detta skrivs som Källans korta titel. Den korta titeln kommer ut på släktpresentationens ansedlar. Den kommer också ut i utskrifter av olika slag eftersom den finns i fältet Källreferens i notisen. Det fältet består av en sammanslagning av Kort titel från Källan och prefix och Hänvisningstext  i hänvisningen.

 •    I fältet Författare på källan kan man skriva hela namnet. Tänk dock på att hela namnet kommer ut i källregistret för där visas författarfältet. Vill du vara säker på att namnet inte kommer med i någon utskrift ska du skriva det i anteckningsfältet på någon av hänvisningarna.

Hänvisningen kan få en hänvisningstext typ Mejl 2021-06-23. Att lägga datumet där gör att det kommer med i fältet källreferens på notisen.

Du kan kopiera hela mejlets text och lägga i fältet Citat ur källan så behöver du inte behålla mejlen.

Du kan arbeta enligt samma principer när du lägger upp personer från Disbyt som källor eller när du under muntligt lägger upp personer du haft spännande konversationer med.

Gå till toppen av sidan >>

6. Publikationer

Publikationer av olika slag har ofta ett ISBN-nr. Det ska vara unikt men är det inte men det fungerar oftast bra för att återfinna den skrift man refererar till. Det här exemplet visar en bok som har registrerats. Titeln är enkel att hitta och skrivs som Källans korta titel. Ifall där finns en undertitel så kan den skrivas till i Fullständig titel.

Som författare skriver du in samtliga författare.

Det som lämpligen skrivs i rutan Publicering  hittar du oftast på någon av de första sidorna i en bok. Där hittar du ofta ISBN-numret också.

I en bok vill man gärna referera till en sida och det använder man hänvisningen till.