Källor

josefinenil — Sun, 02 Mar 2025 11:51:00 +0000

Källor

josefinenil 02 mar 2025

Innehåll

Källor öppnas i redigeringsläge
Starta redigering av källreferens från en notis
Vänstermenyn
Arbetsmetodik
Byt ikon på en rad i källträdet
Snabbmenyn i källträdet
Ta bort i källträdet
Exempel på att bygga vidare med andra typer av källor

Syfte

Källor är viktiga. De ska registreras för att du ska kunna hitta tillbaka till platsen om du vill kontrollera att du skrivit rätt eller tror att du kan hitta mer uppgifter i samma källa.

Den här beskrivningen tar upp källträdets uppbyggnad och hur du kan hantera källor som inte är kyrkböcker.

Det finns ytterligare tre instruktioner som handlar om hur du kan hantera källor.

Källor öppnas i redigeringsläge:

Det finns fyra sätt att starta dialogen för att redigera källor

Ifrån Disgens ram väljer du i huvudmenyn Verktyg > Redigera Källor…
Tangentbordstryckning av Shift + Ctrl + K
Ikonen för Redigera källor i titelraden i Disgens ram om du valt att visa den där. Läs under rubriken Titelraden här.
I samband med registrering och ifyllandet av notiser och val av lampknapp vid fältet Källreferens. Då heter dialogen Välj ny hänvisning eller källa.

Har du öppnat källträdet på det här sättet kan du lägga upp och redigera nya källor och hänvisningar. Om du öppnar på de tre första sätten kan du också ta bort källor och hänvisningar.

Följande fönster öppnas vid de tre första alternativen.

Starta redigering av källreferens från en notis

Du startar i notisens fält för Källreferens genom att trycka på lampan till höger om fältet.

Fönstret med Välj ny hänvisning eller källa öppnas och ser nästan likadant ut som Redigera källor. Man kan inte ta bort en hänvisning eller källa den här vägen.

Längst till vänster finns vänstermenyn med ett antal ikoner.

Den vänstra delen innehåller Källträdet. Den högra delen visar information om det som är markerat i källträdet.

Med piltangenterna kan du vandra uppåt och neråt i trädet. Med höger- och vänsterpil kan du visa respektive dölja underliggande källor och hänvisningar. Ett plustecken framför källan innebär att det går att expandera och visa underliggande nivåer. Ett minustecken innebär att det går att dölja underliggande nivåer om man klickar på det.

I högra delens nedre del till vänster finns tre val man kan göra.

Utför ändringar utan att fråga. Kryssa denna ruta om du inte vill ha bekräftelsefrågor innan en operation med musen utförs. Om du flyttar en källa med dra och släpp så får du en bekräftelsefråga innan flytten verkligen görs. Denna fråga kan du slippa och du kryssar för den här rutan.
Håll källträdet sorterat. När du lägger till en källa eller hänvisning kan du lägga den sist i din källa/hänvisning. Har du kryssat den här rutan så kommer Disgen att automatiska sortera in den på rätt plats på den nivå du la in ändringen. Inga andra nivåer berörs.
Detta val rekommenderas om du lägger upp hänvisningar med källautomatiken.
Tillåt grupper under källor. Detta är en mycket gammal funktionalitet som inte längre rekommenderas då det komplicerar källhanteringen. Den användes främst för mycket stora volymer för att gruppera sidorna. Du måste aktivt välja att gruppera på detta sätt genom att kryssa i denna ruta.

Knapparna Spara, OK, Avbryt agerar på det som är markerat i källträdet. Har du gjort en ändring i något fält i den högra delen så klicka på Spara för att garanterat spara ner det. Ok fungerar också för att spara om du vill välja den markerade källreferensen.

Källstrukturen påminner om ortsträdet. I topp syns Översta Gruppen. Därunder finns endast en påbörjad struktur som förslag med innehållet: Kyrkoarkiv, Mantalslängder, Domstolsarkiv, Militära arkiv, Litteratur, CD-skivor och databaser, Brev, Muntligt och Importerat.

Plustecknet + framför källan visar att det finns en underliggande struktur som kan expanderas och visas om du klickar på plustecknet.

Minustecknet - framför källan visar att det finns en överliggande struktur och den underliggande strukturen stängs genom att klicka på minustecknet.

På samma sätt som källstrukturen ser ut när du stänger den på samma sätt visas den nästa gång du öppnar den. De källor som är expanderade förblir det och fokus i strukturen är på samma plats

Om du öppnar källträdet från en notis med ifylld källa så öppnas trädet med den källreferensen i fokus.

Vänstermenyn

Visa personer som använder källan alternativt hänvisningen
Innehållet till höger blir en lista med namn. Snabbmenyn är användbar om du vill skapa en söklista osv.
Visa information om källan alternativt hänvisningen.
Innehållet till höger visar information om källan alternativt hänvisningen
Du kan växla mellan Visa personer och Visa information med CTRL + O.
Lägg upp ny grupp på samma nivå (CTRL + SHIFT + N).
Du anger ett gruppnamn som visas i källträdet. Du väljer en gruppmarkör som visas till vänster om gruppnamnet i källträdet. Gruppmarkören väljer du i en lista som fälls ut när du klickar på nerpilen längst till höger i fältet.
Lägg upp ny grupp på nästa nivå (CTRL + N)
Du anger ett gruppnamn som visas i källträdet. Du väljer en gruppmarkör som visas till vänster om gruppnamnet i källträdet. Gruppmarkören väljer du i en lista som fälls ut när du klickar på nerpilen längst till höger i fältet.
Lägg upp ny källa
Det översta fältet är en kort titel som visas i notisens källreferensdel.
De tre ytterligare fälten fyller du i vid behov.
Lägg upp ny hänvisning
Handlar det om en kyrkbok så är det oftast ett sidnummer som står här med prefixet sid.
Datum avser när men fångat hänvisningen. Speciellt viktigt när det handlar om websidor och annans forskning.
Kvalitet: Din bedömning. Registrerar du ett födelsedatum som du hämtat från födelseboken så är det primär källa men hämtar du det från församlingsboken så är det sekundär källa.
Under koppling kan du skapa en länk till kyrkbokens sida eller till webadressen.
Klickar du på Lägg till får du möjlighet att välja mellan tre saker - koppling till Arkiv Digital, Riksarkivet eller en URL. Ditt val ligger kvar tills du ändrar det.
Genom att markera en tidigare registrerad uppgift så kan du ändra en, Visa den - dvs öppna sidan i en webläsare eller Ta bort den.
Ta bort (DEL) grupper, källor, hänvisningar
Sök (CTRL + F)
Genom att klicka på knappen så fäller du ut sökfältet längst till vänster eller stänger det.
Disgen lägger till en asterisk både före och efter det du skriver i sökfältet.
Sökningen startar så fort du slutar skriva bokstäver med en fördröjning som finns angiven i Arkiv > Inställningar för Disgen i fältet Fördröjning vid automatisk sökning.

Arbetsmetodik

Alt 1:

Registrera en källstruktur med källor och källhänvisningar.
Vid registrering av notiser välj källa med källhänvisning.

Alt 2:

Registrera in en källstruktur med källor via funktionen Redigera Källor.
Vid registrering av notiser komplettera med källhänvisning.

Alt 3:

Vid registrering av notiser registrera hela strukturen med källa och hänvisning.

Alt 4:

Använda automatiskt skapade källor från notisen i samband med att du skapar en händelsenotis. Läs mer om hur du gör det här.

Gå till toppen av sidan >>

Byt ikon på en rad i källträdet

Om det känns viktigt att ikonerna framför varje rad stämmer med vad den raden avser. Som exempel kan vi ta CD-skivor och databaser som från start representeras av en bok. Den boken kan bytas ut mot en ikon som ser ut som en CD-skiva. Gör så här.

Markera raden CD-skivor och databaser. Klicka på pilen till höger i fältet Gruppmarkör och välj CD och tryck på Spara. Klart.

Resultatet blir så här.

Snabbmenyn i Källträdet

Du kan högerklicka när du har musen över källträdet. Då får du upp snabbmenyn. Innehållet är det samma oavsett vad du har markerat men du kan inte gör allt i alla situationer. Innehållet anpassar sig till vad som är markerat. Vissa val är gråade och går då inte att välja.

Ta bort i källträdet

När en källa används måste de notiser som är kopplade till källan kopplas bort innan källan kan tas bort. Se mer i exempel nedan.

När du tar bort en grupp, källa eller källhänvisning kommer ett popupfönster fram.

Exempel på att bygga vidare med andra typer av källor

Nedan följer några exempel på hur du kan bygga helt andra strukturer. Det kan vara släktböcker. Det kan vara militära arkiv. Det kan vara platser på internet som du tror kommer ett överleva på sikt. Det kan vara muntliga berättelser, berättelser du fått i brev osv. osv. Självklart ska du ange källan även i dessa fall.

Det finns många internet-arkiv dvs arkiv du kommer åt via Internet utan att abonnera på dem. Dessa kan du samla under en grupp som kan kallas just Internetarkiv. Det kan vara Birthday.se, Ellis Island, Eniro, Kungliga biblioteket, Släktsiter, Soldatregistret, Wikipedia osv.

Upplever du att det finns en risk att sidan försvinner på sikt så ta en skärmdump. Knyt in dem som arbetsmaterial på berörd/berörda personer. Bilderna lägger du i en egen mapp under DgPic så får du med dem i backuppen.

1. Amerikanska arkiv

Det är många som har släkt i Amerika. Där finns det Census dvs folkräkningar med jämna mellanrum. Hos Family Search kan man leta fram ministralböcker för en viss plats t ex Minnesota. Dessa källor kan du samla i en grupp som du kallar Amerikanska arkiv.

I bilden ovan har källan Gifta i Minnesota (FS) markerats och med hjälp av funktionen Visa personer för källan visas i listan alla personer med denna källa.

2. Danska arkiv

Danska staten har många intressanta arkiv för den som har släktingar som bott där, arbetat där eller kanske bytt medborgarskap. Dessa kan du samla under en grupp du kallar Danska arkiv.

3. Hembygdslitteratur

De svenska hembygdsföreningarna har gett ut många böcker som handlar om socknen, torpen, enskilda gårdar osv. Du kan samla dem under gruppen Litteratur och därunder kan du skapa grupper som passar för din forskning. I det här exemplet finns en grupp Hembygdslitteratur och därunder en grupp per ort och därunder kommer böckerna som källorna och sidorna i böckerna som källhänvisningar.

4. CD-skivor

CD-skivor finns det många av.

Sveriges befolkning 1890, 1900, 1990 osv
Dödskivan (Sveriges dödbok) där den senaste är Dödskivan No 9 1815 - 2022
Begravda i Sverige som det finns två av
Skånska knektregistret
m fl

När det finns många utgåvor av en skiva samlar du dem lämpligen under en grupp. Du behöver inte ha en hänvisning under källan i dessa fall. Ibland kan det vara svårt att söka fram en viss uppgift igen, då kan en hänvisning, som innehåller sökorden eller skivans exakt "siduppgift", vara bra så att man kan hitta tillbaka.

5. Korrespondens

Som släktforskare har man vanligen en ganska omfattande korrespondens. Den vill man ofta referera till.

Det finns grupperna Brev och Muntligt. Hämtar du saker från Disbyt och vill komma ihåg vem som hade skickat in uppgiften till Disbyt så kan du lägga upp en grupp för Disbyt också.

I dessa grupper är det användarens namn som är det viktiga tillsammans med datumet när man fick mejlet eller hittade det på Disbyt. I ett senare läge kontrollerar man uppgifterna och tillför ytterligare en källa på uppgiften. Dvs man använder dubbellampan för att få till mer än en källa på notisen.

Tar du med källorna när du ska skapa en släktpresentation till webben så är det viktigt att det inte kommer med uppgifter om nu levande personer. Några sätt att komma runt detta är:

• Förkorta namnet på personen informationen kommer ifrån. Exempelvis två första bokstäverna i förnamnet följt av två först bokstäverna i efternamnet. Detta skrivs som Källans korta titel. Den korta titeln kommer ut på släktpresentationens ansedlar. Den kommer också ut i utskrifter av olika slag eftersom den finns i fältet Källreferens i notisen. Det fältet består av en sammanslagning av Kort titel från Källan och prefix och Hänvisningstext i hänvisningen.

• I fältet Författare på källan kan man skriva hela namnet. Tänk dock på att hela namnet kommer ut i källregistret för där visas författarfältet. Vill du vara säker på att namnet inte kommer med i någon utskrift ska du skriva det i anteckningsfältet på någon av hänvisningarna.

Hänvisningen kan få en hänvisningstext typ Mejl 2021-06-23. Att lägga datumet där gör att det kommer med i fältet källreferens på notisen.

Du kan kopiera hela mejlets text och lägga i fältet Citat ur källan så behöver du inte behålla mejlen.

Du kan arbeta enligt samma principer när du lägger upp personer från Disbyt som källor eller när du under muntligt lägger upp personer du haft spännande konversationer med.

Gå till toppen av sidan >>

6. Publikationer

Publikationer av olika slag har ofta ett ISBN-nr. Det ska vara unikt men är det inte men det fungerar oftast bra för att återfinna den skrift man refererar till. Det här exemplet visar en bok som har registrerats. Titeln är enkel att hitta och skrivs som Källans korta titel. Ifall där finns en undertitel så kan den skrivas till i Fullständig titel.

Som författare skriver du in samtliga författare.

Det som lämpligen skrivs i rutan Publicering hittar du oftast på någon av de första sidorna i en bok. Där hittar du ofta ISBN-numret också.

I en bok vill man gärna referera till en sida och det använder man hänvisningen till.

Bild

Etiketter

Källor

Ingress

Att ange de källor man använt i sin forskning är viktigt. Bygg ditt källträd så får du struktur på dem och alltid samma stavning. Komplettera med sidhänvisningar och slipp skriva hela källans namn en gång till.

Bildplacering

Bild centrerad

Lägg upp första kyrkboken som källa - det långsamma sättet

josefinenil — Fri, 10 Jan 2025 19:00:00 +0000

Lägg upp första kyrkboken som källa - det långsamma sättet

josefinenil 10 jan 2025

Vi ska lägga upp den första kyrkboken i källträdet. Just för att det är den första så är det ett antal steg att göra. Det är därför det kallas för det långsamma sättet. När källan väl är inlagd och nästa ska läggas in så blir det mycket färre steg. Vill du läsa om det snabba sättet så läs här.

Källan finns hos Lunds Landsarkiv i kyrkoarkivet Elleholm volym AI:5 1868-1891.

Hos ArkivDigital får man den här uppgiften om sidans källa
Elleholm (K) AI:5 (1868-1891) Bild 72 / sid 87 (AID:, NAD: SE/LLA/13067)

Riksarkivet uttrycker det så här.
Elleholms kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/LLA/13067/A I/5 (1868-1891), bildid: C0057113_00090

Vi håller på att lägga upp vår första person och vill lägga in kyrkbokskällan.

Tryck på lampan till höger om fältet källreferens så du kommer till källträdet.

Källträdet innehåller vissa övergripande nivåer från start. En kyrkbok läggs lämpligen under Kyrkoarkiv. Markera det och välj Ny grupp nästa nivå.

Samma funktioner som finns i vänstermenyn är också åtkomliga från Snabbmenyn.

Volymen finns på Landsarkivet i Lund som är en arkivinstitution.

Fyll i namnet på arkivinstitutionen. Du hittar den som förkortning i källhänvisningen som du hittar hos leverantören av kyrkboksmaterial. Vill du inte skriva ut hela namnet så räcker det med förkortningen LLA.

Välj en gruppmarkör genom att trycka på nerpilen till höger i det fältet. Tyvärr finns ingen ikon för arkivinstitution men eftersom det är en fysisk plats så kan kartikonen få symbolisera det. Tryck sen Spara.

Gå till toppen av sidan >>

Nu ska arkivbildaren läggs in. Se till att Lunds Landsarkiv (LLA) är markerat och Välj Ny grupp nästa nivå en gång till.

Skriv in namnet på kyrkoarkivet och välj en gruppmarkör. Kyrkan kan väl vara ett bra val. Tryck på Spara. Här har vi valt att kalla det för Elleholms kyrkoarkiv istället för Elleholm (K) där (K) är den gamla länsbokstaven för Blekinge län. Tyvärr har Elleholm (K) smugit sig in i flera av de efterföljande bilderna. Länsbokstaven försvinner mer och mer i vårt samhälle så därför är det bra att undvika den.

Nu kan du fundera på om du vill lägga alla volymer i en hög eller om du vill dela upp dem utifrån de olika kategorierna A, C, E, F osv. Det här exemplet har valt att ha en nivå för kategorierna.

Se till att Elleholms kyrkoarkiv är markerat och välj Ny grupp nästa nivå.

Fyll i A som namn. Låt gruppmarkören vara blå som förslaget är. Tryck Spara.

Nu är det dags att lägga till Källan så välj Lägg till källa.

Många hoppar över länsbokstaven för de flesta församlingar. Man använder den bara för att förtydliga om det finns flera församlingar med samma namn. Du väljer själv vilken filosofi du vill arbeta efter.

Gå till toppen av sidan >>

Fyll i volymens namn. Många använder den gamla länsbokstaven för att visa var församlingen ligger/låg. Det är egentligen bara nödvändigt om det finns flera församlingar med samma namn. Med länsbokstaven blir det då lättare att hitta den vid sökningar i källträdet. Tryck på Spara.

På nästa nivå så skriver man hänvisningen. Välj Ny hänvisning.

A: Fyll i hänvisningstexten, dvs sidan i volymen.

B: Välj prefix Sid.

C: Husförhörslängden räknas som en sekundär källa när det gäller födelser.

D: I fältet Koppla till har du möjlighet att välja på Riksarkivet eller Arkiv Digital. Du väljer beroende på vilken leverantör du har. Valet ligger kvar tills nästa gång du kommer hit.

E: Fältet Bild-id: Här fyller du i leverantörens bildid. Längst till vänster på notisen i personöversikten/relationsöversikten kommer det att finnas en ikon som visar att du har lagt in Bild-id. Klickar du på den ikonen så kommer källan att öppnas på samma sätt som om du klickar på Visa här.

Du behöver inte fylla i D och E men gör du det så får du extra nytta av källträdet. Genom knappen F Visa så får du direkt upp den aktuella sidan i kyrkboken i en webbläsare om du är uppkopplad mot nätet. För Arkiv Digital måste du ha ett abonnemang.

Tryck Spara

Varje gång du i framtiden hittar en person i den här kyrkboken så letar du upp den i källträdet och fyller på med en hänvisning till. Nästa volym i gruppen A lägger du till antigen före eller efter den som redan finns där. Det innebär att du går in i källträdet på den punkt där du behöver fylla på något nytt.

Vinsten du får för din möda är att du via hänvisningen direkt kan öppna sidan i kyrkboken om du lagt in de uppgifterna. I volymer där födelsebokens sidor är utspridda på olika ställen i volymen kan du enkelt positionera dig till en plats där du kan starta din fortsatta sökning. Du har koll på vilka källor du har använt. Du kan söka fram personer du har i din databas som du har hittat information om i en viss källa.

Tryck på OK och du är tillbaka i registreringsguiden.

Första källreferensen till en kyrkbok är registrerad! Tryck på Klar.

Gå tillbaka till Lägg till far.

Gå till toppen av sidan >>

Guider i den här serien.

Bild

Etiketter

Kom igång

Källor

Ingress

Använd källträdet från start. Du har igen det längre fram i din forskning.

Bildplacering

Bild centrerad

Automatiskt skapade källreferenser - arbetssätt

josefinenil — Fri, 10 Jan 2025 13:29:41 +0000

Automatiskt skapade källreferenser - arbetssätt

josefinenil 10 jan 2025

Så här gör du

Du kopierar källhänvisningen hos din leverantör av kyrkböcker.
Du klistrar in den i fältet källreferens på notisen.
Du trycker på knappen Skapa källreferens under fältet i notisdialogen
Du trycker på knappen Skapa källreferens i dialogen som kommer upp så länge du inte valt bort dialogen.
Fältet källreferens visar källreferensen så som den ser ut i källträdet.
Klart.

Svårare än så är det inte.

Kopiera källhänvisning och klistra in

De två bilderna ovan visar hur du kopierar källhänvisningen hos Riksarkivet och hos ArkivDigital, vilket är de två leverantörer funktionen i Disgen stödjer.

Riksarkivet har sitt nere till höger. Hovrar du över texten så kommer det fram en symbol som du kan klicka på. ArkivDigital har sin symbol uppe långt till höger. Välj alltid det översta valet Alt + 1.

Den kopierade textsträngen klistrar du in i källreferensfältet på notisen.

Textsträngen för en Riksarkivkälla ser ut så här.

och textsträngen för en ArkivDigitalkälla ser ut så här.

Håll gärna ett öga på vilken startgrupp källreferensen kommer att läggas under. Stämmer inte det med vad du tänkt dig kan du enkelt ändra det genom att trycka på knappen direkt under som heter Inställningar för källor innan du skapar källreferensen.

Skapa källreferens

När du tycker på knappen Skapa källreferens så får du upp följande dialog.

Väljer du Öppna inställningsdialogen så kan du se vilka inställningar som är gjorda från start. De är anpassade för att fungera väl för den som arbetar med både ArkivDigital och Riksarkivet och rekommendationen är att inte ändra något från start.

Bocka för Visa inte detta igen så slipper du det här steget i framtiden. Du kommer enkelt åt inställningarna direkt från notiserna. Där finns en egen knapp längst ner för att kunna öppna Inställningar för källor.

Trycker du på Skapa källreferens så händer just det. Kontroll görs mot källträdet om källan finns sedan tidigare och om hänvisningen finns. I så fall används det. Saknas något så läggs det upp i källträdet och används.

Har du redan ett källträd så är sannolikheten för att du har byggt det på samma sätt som Disgen vill bygga det väldigt liten. Räkna med att du får nya grenar i källträdet under kyrkoarkiv. Det spelar egentligen ingen större roll för den som bara vill ha källträdet för att få länkarna till längderna synliga i notiserna och snabbt kan slå upp en kyrkbok.

Fältet källa visar den skapade källreferensen

Så här ser den ut för Riksarkivet.

Så här ser den ut för ArkivDigital.

Länk till sidan i källan

Så här trevligt kan det se ut i Levnadsbeskrivningen när det är klart. Bara att trycka på ikonen längst till vänster på raden så för den dig till rätt sida i aktuell längd.

Gammal textsträng för källan.

Tillhör du kategorin som länge kopierat textsträngen från leverantören och lagt den i fältet Källa utan att bygga något källträd. Nu kan du bygga trädet utifrån de gamla textsträngarna. Så här gör du.

Klipp ut textsträngen i fältet Källreferens så att fältet töms. Enklast gör du det genom Ctrl + X.
Kopiera tillbaka textsträngen till fältet Källreferens med Ctrl + V
Tryck på knappen Skapa källreferens.

Svårare än så är det inte om du tidigare har sparat hela textsträngen utan att ha förändrat den på något sätt.

Överst i den här guiden visas exempel på hur källsträngen ser ut. Jämför med det så vet du om det kommer att fungera. ArkivDigital-länken kan dock sakna länsbokstaven men den kan du själv lägga till i stängen om du tycker det är viktigt. Det som kan hända är att du får två församlingar i källträdet. En utan länsbokstav och en med.

Gå till toppen av sidan >>

Bild

Etiketter

Kom igång

Källor

Ingress

Disgen kan bygga ditt källträd från start. Du kan enkelt se alla som är kopplade till samma källa. Du kan också snabbt komma igång med forskningen genom att från källträdet få upp den sida i kyrkboken som du vill fortsätta att arbeta från. Du kan från en händelsenotis komma rakt in i kyrkboken och läsa vad där står.

Bildplacering

Bild centrerad

Automatiskt skapade källreferenser - inställningar

josefinenil — Wed, 08 Jan 2025 13:32:17 +0000

Automatiskt skapade källreferenser - inställningar

josefinenil 08 jan 2025

Att fundera på

Innan du bestämmer dig för att använda den här trevliga funktionen måste du ta följande i beaktande

Funktionen fungerar för många av kyrkböckerna men inte för alla.
Ta för vana att klicka på lampan när du lagt upp en ny hänvisning och se att den hamnade där du ville. Gjorde den inte det så kan du enkelt flytta den till den plats du vill vill ha den.
Grunden är en textsträng som Disgen tolkar. Det som inte finns i textsträngen kan inte hamna i källträdet.
Disgen letar upp den text som troligen avser källan och ser efter om det finns någon källa i källträdet som motsvarar den texten. Finns det så letar Disgen upp det som troligen avser hänvisningen och ser efter om det finns någon hänvisning under aktuell källa som matchar så används den annars läggs en ny hänvisning upp.
Disgen struntar helt i den struktur du har byggt upp i källträdet sedan tidigare. Det är bara källan som är intressant inte var i ditt källträd den finns.
När Disgen inte hittar någon källa som kan användas så skapas den. I det ögonblicket blir det intressant att se vilka inställningar som är gjorda för funktionen för då skapas en struktur över källan. Finns delar av den strukturen sedan tidigare så återanvänds den. Den kan också kompletteras till vissa delar innan källan kan läggas in på plats.
OBS! Funktionen fungerar inte för allt och kommer inte att byggas ut för att fungera för allt. Men den fungerar för mycket av vardagsforskning.

Ska du ändra i standardinställningarna?

Så länge du bara använder kyrkoarkivens längder så behöver du inte göra någon ändring. Använder du mantalslängder och domböcker och vill använda automatiken för det också så bör du hålla rätt på vilken Startgrupp som är vald innan du skapar en ny källa.

Om en källa innehåller mer än en längd och varje del har egen sidnumrering. Då ska du se till att Bildnummer är förbockat.

Den här guiden kommer först att gå igenom alla inställningsmöjligheterna och fortsätter sedan med ett antal exempel för att förstå vad det är som påverkas.

Inställningsdialogen startas från notisen när du klickar på knappen Skapa källhänvisning och därefter väljer Öppna inställningsdialogen. Dialogen kommer upp så länge du inte har satt en bock i rutan för Visa inte detta igen.

Den kan också startas direkt från notisdialogen där det finns en egen knapp längst ner som heter Inställningar för källor.

Inställningar för källan

Bilderna nedan visar att exempeltexten under varje bock ändras när rutan är ifylld och när den inte är det för att göra det tydligt hur det påverkar den skapade källan.

Den översta parametern handlar om att lägga till NAD-beteckningen i källan för ArkivDigital-källor. Riksarkivet har det här med utan att vi kan påverka det. För att ge en likhet oavsett vilken leverantör du använder så har den här parametern bockats för i standardinställningen.

Byggde du källträdet på den gamla strängen utan länsbokstav på församlingen så slipper du få dubbla församlingar - en med länsbokstav och en utan - om du fyller i den här parametern.

Gå till toppen av sidan >>

Inställningar för hänvisningar

Bildnummer används bara av ArkivDigital och är deras löpnummer på de fotograferade sidorna.

Motsvarande uppgift hos Riksarkivet är Bildidentitet. också kallat Batchnummer och Löpnummer.

Dessa nummer är intressanta när längden inte är sidnumrerad.

Skillnaden på bilderna nedan är att tar man bort bocken i Bildnummer så kommer inte det med i hänvisningar från ArkivDigital och väljer man inte Använd Disgens prefix "sid" i hänvisningen så syns det tydligt i exemplet att prefixfältet i Disgen inte kommer att användas utan texten sid/sida skrivs i själva hänvisningstexten.

Om en källa består av flera delar som har sin egen sidnumrering så finns risken att det blir sammanblandat om man inte har en bock i Bildnummer. Då blir bildnumret den slutliga unika delen som gör att det blir skilda rader i källträdet. Det gäller för Arkiv Digital. Om man använder riksarkivet så får du själv öppna den skapade raden och lägga till något som gör den unik. I vissa längder handlar det om att där finns födelsebok, vigselbok och dödbok i samma bok och varje del har sitt eget sidnummer. Då är det enkelt att lägga till ordet födelsebok, vigselbok och dödbok i slutet. Det får man göra för varje sida och när hänvisningen ska återanvändas gör man bäst i att leta upp hänvisningen själv.

Underst finns möjlighet att knyta bilden i källan till hänvisningen. Det innebär att det dyker upp en ikon i notisens vänstra del. När man klickar på den så styrs man till rätt sida i aktuell källa och den visas på skärmen. För ArkivDigital så förutsätter det att du har ett abonnemang.

Gruppera källorna

Den översta rutan innehåller en lista med olika typer av startgrupper som kommer med Disgen från start och som kan ha kompletterats med egna grupper. Så länge du bara arbetar med kyrkböckerna så är Kyrkoarkiv den givna startgruppen. Börjar du slå i mantalslängder så har du en särskild grupp för det. Du väljer i listan allt eftersom behovet uppstår.

Vald startgrupp visas bredvid knappen Skapa källreferens när du fyllt i en källreferens. Det ger dig möjlighet att ändra vid behov innan du skapar källreferensen.

I gruppen Välj grupper kan man välja ett eller flera alternativ. Det som syns på bilden är standard för Disgen.

Arkivinstans

Med arkivinstans menas den fysiska platsen som källan finns lagrad på. För kyrkböckerna är det Landsarkiven som ju egentligen inte längre finns men när man skapade arkiven så var det de som fanns. Arkivinstanserna finns angivna både för ArkivDigital och Riksarkivets material.

Det här gör att alla församlingar inte hamnar i en enda stor hög utan fördelas ut på de olika arkivinstanserna.

Län

Arbetar du bara med ArkivDigitals källor så fungerar det här som en indelning. Det blir lite färre församlingar i gruppen än vad Arkivinstans ger. Vi har valt bort detta i standard eftersom det bara grupperar ArkivDigitals källor och inte Riksarkivets. Använder man båda tjänsteleverantörerna så blir källträdet svårläst. Disgen försöker sortera in församlingar från Riksarkivets källor under länen men lyckas inte alltid. Då kan du själv flytta in dem genom att klippa ut och klistra in på den plats du vill ha dem. Obs du flyttar hela församlingen med det som finns under.

Församling

Självklart samlar vi längderna församlingsvis. Det är den mest naturliga gruppindelningen.

Arkivserie

Tanken med arkivserie är att gruppera husförhörslängderna för sig, födelseböckerna för sig osv. Det fungerar utmärkt för Riksarkivets material men inte för ArkivDigitals. Även utan det här valet så blir längderna uppdelade på de olika sorterna om källorna hålls sorterade på namn.

Byt länsbokstav

Underst finns en ruta för att byta ut länsbokstaven till länsnamnet i klartext. Den fungerar ihop med parametern Län ovan. Vill ni använda län så bocka gärna i den här rutan för vi vill ju komma bort från länsbokstäverna så mycket som möjligt. Konsekvensen av att det byts blir att i källträdet får du en nod med länsnamnet istället för med länsbokstaven.

Gå till toppen av sidan >>

Exempelsamling

Följande textsträngar är kopierade och används för att skapa källträden.

Riksarkivet (RA)

Mörbylånga kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00259/A I/2 (1821-1839), bildid: C0028284_00101, sida 186
Mörbylånga kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00259/A I/7 (1883-1894), bildid: C0028289_00016, sida 13
Mörbylånga kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, SE/VALA/00259/E I/2 (1771-1841), bildid: C0028293_00063, sida 98
Lofta kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00231/A I/6 (1816-1822), bildid: C0027995_00016, sida 14
Lofta kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00231/A I/7 (1816-1822), bildid: C0027996_00009, sida 4
Rångedala kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13441/A I/3 (1766-1775), bildid: C0046509_00030, sida 43

ArkivDigital (AD)

Mörbylånga (H) AI:2 (1821-1839) Bild 100 / sid 187 (AID: v23571.b100.s187, NAD: SE/VALA/00259)
Mörbylånga (H) AI:7 (1883-1894) Bild 21 / sid 13 (AID: v23583.b21.s13, NAD: SE/VALA/00259)
Mörbylånga (H) EI:2 (1771-1841) Bild 53 / sid 99 (AID: v40543.b53.s99, NAD: SE/VALA/00259)
Lofta (H) AI:6 (1816-1822) Bild 16 / sid 15 (AID: v23149.b16.s15, NAD: SE/VALA/00231)
Lofta (H) AI:7 (1816-1822) Bild 11 / sid 5 (AID: v23150.b11.s5, NAD: SE/VALA/00231)
Rångedala (P) AI:3 (1766-1775) Bild 26 / sid 43 (AID: v44340.b26.s43, NAD: SE/GLA/13441)

Exempel 1

Inga ändringar i standarden. Har använt RA 1,2,3, 6 och AD 4,5

Exempel 2

Bara för att visa vad som händer när jag under en period använder det ena och under en annan period det andra. Dvs både AD och RA dyker upp och kan vara samma längder. Här syns det tydligt att det blir skilda grenar för de två.

I det här exemplet har använts samma som ovan men det har kompletterats med AD 1,2,3. Dessutom har det satts en bock i valet Håll källträdet sorterat.

Här syns att Mörbylånga har kommit in och ligger över Mörbylånga kyrkoarkiv. Det är så stor skillnad på textsträngarna från ArkivDigital och Riksarkivet så det går inte att automatiskt lägga ihop dem.

Exempel 3

Nu ändrar vi så att vald grupp inte längre är Arkivinstans utan Län. Bara för att synliggöra vad som händer så lägger vi in RA 1, 2, 3, 4, 5, 6 och AD 1, 2, 3, 4, 5, 6

Här ser man tydligt att Lofta kyrkoarkiv inte hamnade under Kalmar län.

Disgen försöker verkligen att lägga in församlingarna under län. Hur väl det lyckats beror lite på i vilken ordning källorna läggs in. Som synes ovan så har Disgen lyckats samla Rångedala kyrkoarkiv under Älvsborgs län och likaså Mörbylånga kyrkoarkiv under Kalmar län medan Lofta Kyrkoarkiv inte hittade in under Kalmar län. Har du valt den här inställningen så är det inte svårt att "städa" och själv flytta in Lofta kyrkoarkiv under Kalmar län jämsides med Lofta.

Du markerar Lofta kyrkoarkiv och högerklickar. I snabbmenyn väljer du Klipp ut. Sen högerklickar du på Lofta med kyrkosymbolen och väljer Klistra in på samma nivå. Resultatet blir så här.

Här ser du också konsekvensen av att begära att länsbokstav ska ändras till länsnamn. Hade den inte varit förbockad så hade det inte stått Kalmar län utan (H).

Gå till toppen av sidan >>

Bild

Etiketter

Källor

Ingress

Automatik är bra - speciellt om där finns effektiva inställningsmöjligheter.
Här visas standardinställningarna som fungerar bra om du använder både ArkivDigital och Riksarkivet i din forskning.

Bildplacering

Bild centrerad

Källreferensens placering i utskrifter

gunillajac — Wed, 08 Jan 2025 10:33:31 +0000

Källreferensens placering i utskrifter

gunillajac 08 jan 2025

I många av Disgens utskrifter kan du få med de källreferenser du angett på notiserna. Numera finns det möjlighet att ange källreferenser på alla notistyper. Ofta bestämmer man sig en gång för hur de ska presenteras i utskrifter och sedan ändrar man sällan på det. Att verkligen skriva ut informationen kan dock skilja från utskrift till utskrift.

Utskrift av källreferenser

Du kan välja var källreferenserna ska placeras och vilket typsnitt de ska ha. Det gör du i den enskilda utskriftsmallen. I vissa utskrifter vill du ha dem flödande i texten medan du i andra vill ha dem som fotnoter på varje sidan eller utskrivna sist i dokumentet.

1. Placering av källreferenserna

Källreferenserna kan skrivas ut i texten, som fotnoter eller sist i dokumentet. Detta görs under Inställningar > Övrigt > Källreferenser.

2. Inställningar av typsnitt, stil och färg för källreferenserna

Detta val görs på olika ställen beroende på var du valt att källreferenserna ska skrivas ut. När de skrivs ut som fotnoter får de samma typsnitt som fotnoterna har.

• Löpande text: Denna inställning görs under Inställningar > Övrigt > Stilar, knappen Källreferenser

• Fotnoter: Denna inställning görs under Inställningar > Övrigt > Stilar men här väljer du knappen Fotnoter

• Sist i dokumentet: Denna inställning görs under Registermallar > Källreferensregister knappen Vanlig text

Utskrift av källreferens- och källregister

1. Inställningar för Källreferensregister

Källreferensregister skrivs ut sist i dokumentet om du valt att skriva ut dem där. Du kan ändra stil under Registermallar > Källreferensregister knappen Vanlig text.

2. Inställningar för källregister

Källregistret skrivs alltid ut sist i dokumentet. Du kan ändra stil under Registermallar > Källregister knappen Vanlig text.

Val av om källreferenserna och registren ska skrivas ut eller ej

Det sista du tar ställning till är om du vill ha källreferenserna och källregistret utskrivna eller ej och det gör du under fliken Direktval där du i vänstra kolumnen beställer om källreferenserna och i högra kolumnen om källregistret ska skrivas ut.

Observera att det inte är möjligt att skriva ut källreferenser eller källregister för alla typer av utskrifter, dessa val är då utgråade.

Bild

Etiketter

Källor

Utskrifter

Ingress

Välj var källreferensen ska skrivas, i löpande text, som fotnot eller som eget register sist i dokumentet.

Bildtext

Källreferenser utskrivna i slutet på sidan bland fotnoterna.

Bildplacering

Bild centrerad