Panelen DNA

Ingress

Samla dina DNA-relaterade tester och träffar så är de lätt tillgängliga.

Bildplacering

Bild centrerad

Installationsanvisning

christergus — Tue, 15 Apr 2025 09:00:00 +0000

Installationsanvisning

christergus 15 apr 2025

Programmet installeras via en fil som laddas ned från DIS hemsida. Du hittar knappen till den aktuella versionens under Verktyg > Disgen. Äldre versioner finns här om du är medlem.

Klicka på knappen Ladda ner Disgen. Se bilden ovan.

Fortsättningen kan se lite olika ut beroende på vilken version av Windows du använder. Men i princip är tillvägagångssättet detsamma.

Vi har valt att göra installationen så enkel som möjligt för den vanliga användaren så programmet ersätter din ev tidigare version av Disgen. Dina data finns kvar och kan användas med den installerade versionen. Den extra försiktiga personen ser till att ha aktuella säkerhetskopior av sina datamappar i Disgen före installation. Dina datamappar kan behöva konverteras för att passa för den nya versionen vilket innebär att de inte kan användas i äldre versioner.

Om du använder dubbla skärmar med olika förstoring få du se en informationsruta när Disgen startas i slutet av installationen. Klicka i så fall på Mer information.

Om det gäller en uppgradering eller uppdatering, det vill säga om du har Disgen redan installerat i din dator, se först till att du har stängt ned Disgen innan du startar en ny installation.

Den nedladdade filen disgen_install_version återfinns i mappen hämtade filer (Downloaded files). Dubbelklicka på filen.

Säkerhetsinställningar i din PC kan ge dig en varning. Välj Ja.

Installation av Disgen

Följande beskrivning gäller från installationen av version 2025.

Stegen ser lika ut oberoende av om du har Disgen sedan tidigare eller ej.

Nu visas första steget i installationsguiden, klicka på Nästa.

Valet "Avancerade installationsval" är endast för våra funktionärer som behöver ha flera versioner installerade samtidigt för att kunna hjälpa våra medlemmar. Vi beskriver inte de valen här för att undvika förvirring.

Licensavtal visas, läs och välj Jag godkänner. Du kan också läsa texten i programmet från menyvalet Hjälp > Om Disgen under fliken Villkor.

Acceptera föreslagen målkatalog genom att klicka på Installera. För att välja en annan katalog bör du vara förtrogen med eventuella konsekvenser.

Installationen är klar, markera "Starta Disgen nu" och du kan avsluta guiden genom att klicka på Slutför.

Vid en normal installation av Disgen så kommer den tidigare versionen att avinstalleras. När du sedan startar Disgen så kommer listan med datamappar att återanvändas från Disgen-versionen du använde innan. I vissa fall kommer du själv att få ta ställning till vilken lista du ska välja. När du väljer en datamapp som använts i en tidigare version så kan du få en fråga om du vill uppdatera datamappen till aktuell version.

Programmet har startats och startfönstret visas. Läs informationsrutan och klicka OK.

Exempel från en nyinstallation

Förslagsvis passar du som är medlem på att betala licensen för Disgen. Enklast gör du det genom att gå till Hjälp-menyn och välja ”Köp Disgen…”. När du fått licensen på mejl kopierar du den och klistrar in den i Disgen. Det gör du genom att återigen gå till Hjälp-menyn och väljer nu ”Aktivera licens”. Läs mer här. Om du inte är medlem än går du lämpligen till vår webbshop och blir medlem och köper Disgen samtidigt. Du kommer till en info-ruta liknande nedanstående.

Så länge du inte köper licens så kommer en info-ruta liknande nedanstående att visas.

Om du uppdaterar ditt Disgen så kommer fönstret när programmet startas att ha ett utseende liknande nedanstående bilder.

Först kan du få en uppmaning att uppdatera den senast använda datamappen för att kunna användas i aktuell Disgen-version. Välj "Ja, uppdatera datamappen". Varje gång du vill öppna en datamapp med äldre ursprung än din aktuella Disgen-version får du möjlighet att uppdatera den också.

Därefter visas startfönstret.

Bild

Etiketter

Ingress

Lite tips inför installationen av Disgen.

Bildplacering

Bild centrerad

Släktpresentation - ett exempel

josefinenil — Wed, 02 Apr 2025 13:53:16 +0000

Släktpresentation - ett exempel

josefinenil 02 apr 2025

I det här exemplet är egen bild vald att visas på startsidan index.htm.

Under bilden finns tre länkar

Personregister
Efternamnsregister och
Ortsregister

Ett klick på Personregister visar en sida med flera länkar att gå vidare med. I det här exemplet finns sex sidor. Du kan också växla till efternamnsregister och ortsregister.

Du väljer efternamnsregistret om du snabbare vill hitta ett specifikt efternamn. När du klickar på efternamnet så öppnas personregistret på den plats där det efternamnet finns.

Ortsregistret innehåller inte bara uppgifter om personerna som du kopplat till orten utan också en ortsbeskrivning om du bett att få den utskriven. Naturligtvis förutsätter det att du har lagt in lite beskrivningar i ortsregistret för aktuell ort. På församlingsnivå finns alltid koordinaterna för kyrkan inlagda.

Så klickar du på Elleholm så kommer det här upp i min databas.

När du klickar på en person får du upp en ansedel med de uppgifter du har registrat på personen och som du valt att ta med till släktpresentationen.

I botten på sidan finns registren som går att klicka på. Dessutom finns ett hus först på raden. Har du uppgett en webbadress till din egen hemsida så är det där du hamnar när du klickar på huset.

I slutet på raden finns ett i. Klickar du på det så visas en sida med en teckenförklaring som beskriver vad symbolerna på sidan betyder.

Dessutom finns en karta som visar länen med sina länsbokstäver och dess utbredning i landet.

Du kan läsa mer om hur du skapar en släktpresentation för webbläsare här =>

Bild

Etiketter

Ingress

Vad hittar du i släktpresentationen - Ett exempel att botanisera i.

Bildplacering

Bild centrerad

Säkerhetskopiering

josefinenil — Sun, 30 Mar 2025 11:00:00 +0000

Säkerhetskopiering

josefinenil 30 mar 2025

Syfte

Säkerhetskopiering är din räddningsplanka om datorn havererar. Du kan göra det ofta. Du kan göra fullkopior eller begränsade kopior.

Fullkopia innebär att du tar med nästan allt som är lagrat i din datamapp, bilder och media (DgPic), underlagskartor (DgMap), GEDCOM-filer (DgGed) och HTML-filer som skapats när du gjort en släktpresentation för webbläsare (Html). Exempel på vad som inte tas med är mappen DgBackup och DgTemp.

Begränsade kopior innebär att någon, några eller alla de fyra senare delarna inte har tagits med. Ofta väljer man bort underlagskartor och bilder för de tar stor plats och gör kopieringen längre. Håller man inte på att göra en ny släktpresentation för webbläsare så tar man inte med den heller. Lättast att hålla reda på är att inte ta med något extra.

Du gör en fullkopia nu och då och kompletterar med begränsade kopior däremellan. Om olyckan är framme så startar du återläsningen med en fullkopia och kompletterar med den senaste begränsade kopian. Då kommer du tillbaka till ursprungläget igen - nästan. Har du exempelvis lagt upp en bild efter fullkopian så kommer den inte med.

Kopiera alltid till en plats som ligger på din dator. Sen kopierar du filen dit du vill ha den. Det fungerar att kopiera till en USB-sticka eller en extern hårddisk som är kopplad direkt till datorn.

OBS! Det fungerar sämre med att kopiera till en filtjänst i molnet. Det finns en risk att kopplingen till molntjänsten "hackar" och då blir det en korrupt kopia. Du kan lätt flytta en säkerhetskopia från din dator till molnet när kopieringen är klar.

Så här gör du

Du kan starta säkerhetskopieringen på tre olika sätt.

Arkiv > Säkerhetskopiering > Skapa säkerhetskopia
Från titelraden i Disgens ram om du valt att visa säkerhetskopiering där.
Shift + Ctrl + S

Du kommer till filhanteraren där du kan välja mapp och ge filen ett namn.

Du kan lägga filen i mappen DgBackup som ligger i Disgens datamapp. En utmärkt plats om du sedan ska kopiera säkerhetskopian till annan plats. En dålig plats om den ska vara slutförvaring.

Har du ett USB-minne du vill säkerhetskopiera till så kan det se ut så här.

Säkerhetskopieringen ger dig också möjlighet att välja:

Bilder och media. Se mer i guiden Hur använder jag bilder
Underlagskartor. Se mer i guiden Underlagskartor
GEDCOM-filer. Se mer i guiden Exportera till GEDCOM
HTML-filer. Se mer i guiden Släktpresentation för webbläsare

Dessa filer finns i din datamapp. Har du stor databas med många personer, bilder, Gedcom-filer, Html-filer och kartor kan kopieringen ta lång tid. När du väljer bort att säkerhetskopiera vissa delar så bör du se till att säkerhetskopiera dem separat för att undvika dataförlust.

Gör dina val och välj Spara.

Välj Fortsätt.

Klicka OK. Din datamapp har kopierats och komprimerats i en fil *.zip och finns i din datamapp/DgBackup.

Tänk på att det är endast den aktuella datamappen som säkerhetskopieras. Om du har flera datamappar, så kom ihåg att säkerhetskopiera dem också.

Kopiera *.zip -filen till annan plats/media

Att bara ha en kopia av datamappen på datorns hårddisk är inget värt ifall datorn kraschar. Kopiera kopian till annat medium utanför datorn t ex. ett USB-minne, en extern hårddisk eller i "Molnet".

I Arkiv > Säkerhetskopiering väljer du Visa säkerhetskopia.

Markera filen du vill kopiera till annan plats. Högerklicka på den och välj Skicka till och därunder väljer du den enhet den ska läggas på.

Stäng dialogen med X uppe till höger om den inte stängs själv när kopieringen är klar.

Egna modeller och panellayouter

Modeller och panellayouter är knutna till installationen och datorn och är beroende av skärmarnas storlek mm. Egna modeller och panellayouter tas inte med i säkerhetskopior och måste därför återskapas efter återläsning av säkerhetskopia. Samma sak gäller även vid uppgradering till ny betalversion.

Kommentarer

Namnsättning av *.zip filen

Med Standardinställningar: DG2023_Datamappnamn_ dagens datum_klockslag

ex: DG2025_Majken_20230527_1641 betyder att backup är gjord från Disgen2025 av datamappen Majken den 27 maj 2021 kl. 16.41. (Programmet sätter själv aktuellt klockslag och datum.)

Disgen skriver aldrig över en tidigare skapad säkerhetskopiering och namnsättningen är gjord för att du ska veta när den gjordes.

Du kan alltid komplettera filnamnet för att göra det tydligt vad filen innehåller. Exempelvis kan du lägga till "-full" i slutet för att tala om att det är en fullkopia.

Normalt läggs säkerhetskopian i den mapp du senast la en säkerhetskopia i. Vill du ändra på detta så görs det under Arkiv > Inställningar för Disgen > Program > Systeminställningar.

Tips

Säkerhetskopiera mer

Vi rekommenderar separat säkerhetskopiering av de mappar du ev utesluter samt av ditt kartlager.

Förvara säkerhetskopior

Egentligen har du inte någon säkerhetskopia innan du har flera kopior placerade på andra säkra ställen. Exempel på sådana är bankfack, hos barn eller hos någon god vän. Grundprincipen är att en och samma olycka inte ska kunna förstöra alla dina säkerhetskopior. Du kan också sända en säkerhetskopia till Dis Arkiv.

Läs mer om återläsning av säkerhetskopia i guiden Återläsa säkerhetskopia.

Säkerhetskopiera alla datamappar

Tänk på att det endast den aktuella datamappen säkerhetskopieras. Om du har flera datamappar, så kom ihåg att säkerhetskopiera dem också.

Spara flera generationer

Fundera över hur många generationer av säkerhetskopior du behöver spara. Det kan vara lämpligt att spara minst tre fyra generationer.

Bild

Etiketter

Ingress

Säkerhetskopiera ofta och lagra kopian på annan plats än i din dator. Det går fort och gör dig glad den dagen olyckan är framme så du behöver den.

Bildplacering

Bild centrerad

Källor

josefinenil — Sun, 02 Mar 2025 11:51:00 +0000

Källor

josefinenil 02 mar 2025

Innehåll

Källor öppnas i redigeringsläge
Starta redigering av källreferens från en notis
Vänstermenyn
Arbetsmetodik
Byt ikon på en rad i källträdet
Snabbmenyn i källträdet
Ta bort i källträdet
Exempel på att bygga vidare med andra typer av källor

Syfte

Källor är viktiga. De ska registreras för att du ska kunna hitta tillbaka till platsen om du vill kontrollera att du skrivit rätt eller tror att du kan hitta mer uppgifter i samma källa.

Den här beskrivningen tar upp källträdets uppbyggnad och hur du kan hantera källor som inte är kyrkböcker.

Det finns ytterligare tre instruktioner som handlar om hur du kan hantera källor.

Källor öppnas i redigeringsläge:

Det finns fyra sätt att starta dialogen för att redigera källor

Ifrån Disgens ram väljer du i huvudmenyn Verktyg > Redigera Källor…
Tangentbordstryckning av Shift + Ctrl + K
Ikonen för Redigera källor i titelraden i Disgens ram om du valt att visa den där. Läs under rubriken Titelraden här.
I samband med registrering och ifyllandet av notiser och val av lampknapp vid fältet Källreferens. Då heter dialogen Välj ny hänvisning eller källa.

Har du öppnat källträdet på det här sättet kan du lägga upp och redigera nya källor och hänvisningar. Om du öppnar på de tre första sätten kan du också ta bort källor och hänvisningar.

Följande fönster öppnas vid de tre första alternativen.

Starta redigering av källreferens från en notis

Du startar i notisens fält för Källreferens genom att trycka på lampan till höger om fältet.

Fönstret med Välj ny hänvisning eller källa öppnas och ser nästan likadant ut som Redigera källor. Man kan inte ta bort en hänvisning eller källa den här vägen.

Längst till vänster finns vänstermenyn med ett antal ikoner.

Den vänstra delen innehåller Källträdet. Den högra delen visar information om det som är markerat i källträdet.

Med piltangenterna kan du vandra uppåt och neråt i trädet. Med höger- och vänsterpil kan du visa respektive dölja underliggande källor och hänvisningar. Ett plustecken framför källan innebär att det går att expandera och visa underliggande nivåer. Ett minustecken innebär att det går att dölja underliggande nivåer om man klickar på det.

I högra delens nedre del till vänster finns tre val man kan göra.

Utför ändringar utan att fråga. Kryssa denna ruta om du inte vill ha bekräftelsefrågor innan en operation med musen utförs. Om du flyttar en källa med dra och släpp så får du en bekräftelsefråga innan flytten verkligen görs. Denna fråga kan du slippa och du kryssar för den här rutan.
Håll källträdet sorterat. När du lägger till en källa eller hänvisning kan du lägga den sist i din källa/hänvisning. Har du kryssat den här rutan så kommer Disgen att automatiska sortera in den på rätt plats på den nivå du la in ändringen. Inga andra nivåer berörs.
Detta val rekommenderas om du lägger upp hänvisningar med källautomatiken.
Tillåt grupper under källor. Detta är en mycket gammal funktionalitet som inte längre rekommenderas då det komplicerar källhanteringen. Den användes främst för mycket stora volymer för att gruppera sidorna. Du måste aktivt välja att gruppera på detta sätt genom att kryssa i denna ruta.

Knapparna Spara, OK, Avbryt agerar på det som är markerat i källträdet. Har du gjort en ändring i något fält i den högra delen så klicka på Spara för att garanterat spara ner det. Ok fungerar också för att spara om du vill välja den markerade källreferensen.

Källstrukturen påminner om ortsträdet. I topp syns Översta Gruppen. Därunder finns endast en påbörjad struktur som förslag med innehållet: Kyrkoarkiv, Mantalslängder, Domstolsarkiv, Militära arkiv, Litteratur, CD-skivor och databaser, Brev, Muntligt och Importerat.

Plustecknet + framför källan visar att det finns en underliggande struktur som kan expanderas och visas om du klickar på plustecknet.

Minustecknet - framför källan visar att det finns en överliggande struktur och den underliggande strukturen stängs genom att klicka på minustecknet.

På samma sätt som källstrukturen ser ut när du stänger den på samma sätt visas den nästa gång du öppnar den. De källor som är expanderade förblir det och fokus i strukturen är på samma plats

Om du öppnar källträdet från en notis med ifylld källa så öppnas trädet med den källreferensen i fokus.

Vänstermenyn

Visa personer som använder källan alternativt hänvisningen
Innehållet till höger blir en lista med namn. Snabbmenyn är användbar om du vill skapa en söklista osv.
Visa information om källan alternativt hänvisningen.
Innehållet till höger visar information om källan alternativt hänvisningen
Du kan växla mellan Visa personer och Visa information med CTRL + O.
Lägg upp ny grupp på samma nivå (CTRL + SHIFT + N).
Du anger ett gruppnamn som visas i källträdet. Du väljer en gruppmarkör som visas till vänster om gruppnamnet i källträdet. Gruppmarkören väljer du i en lista som fälls ut när du klickar på nerpilen längst till höger i fältet.
Lägg upp ny grupp på nästa nivå (CTRL + N)
Du anger ett gruppnamn som visas i källträdet. Du väljer en gruppmarkör som visas till vänster om gruppnamnet i källträdet. Gruppmarkören väljer du i en lista som fälls ut när du klickar på nerpilen längst till höger i fältet.
Lägg upp ny källa
Det översta fältet är en kort titel som visas i notisens källreferensdel.
De tre ytterligare fälten fyller du i vid behov.
Lägg upp ny hänvisning
Handlar det om en kyrkbok så är det oftast ett sidnummer som står här med prefixet sid.
Datum avser när men fångat hänvisningen. Speciellt viktigt när det handlar om websidor och annans forskning.
Kvalitet: Din bedömning. Registrerar du ett födelsedatum som du hämtat från födelseboken så är det primär källa men hämtar du det från församlingsboken så är det sekundär källa.
Under koppling kan du skapa en länk till kyrkbokens sida eller till webadressen.
Klickar du på Lägg till får du möjlighet att välja mellan tre saker - koppling till Arkiv Digital, Riksarkivet eller en URL. Ditt val ligger kvar tills du ändrar det.
Genom att markera en tidigare registrerad uppgift så kan du ändra en, Visa den - dvs öppna sidan i en webläsare eller Ta bort den.
Ta bort (DEL) grupper, källor, hänvisningar
Sök (CTRL + F)
Genom att klicka på knappen så fäller du ut sökfältet längst till vänster eller stänger det.
Disgen lägger till en asterisk både före och efter det du skriver i sökfältet.
Sökningen startar så fort du slutar skriva bokstäver med en fördröjning som finns angiven i Arkiv > Inställningar för Disgen i fältet Fördröjning vid automatisk sökning.

Arbetsmetodik

Alt 1:

Registrera en källstruktur med källor och källhänvisningar.
Vid registrering av notiser välj källa med källhänvisning.

Alt 2:

Registrera in en källstruktur med källor via funktionen Redigera Källor.
Vid registrering av notiser komplettera med källhänvisning.

Alt 3:

Vid registrering av notiser registrera hela strukturen med källa och hänvisning.

Alt 4:

Använda automatiskt skapade källor från notisen i samband med att du skapar en händelsenotis. Läs mer om hur du gör det här.

Byt ikon på en rad i källträdet

Om det känns viktigt att ikonerna framför varje rad stämmer med vad den raden avser. Som exempel kan vi ta CD-skivor och databaser som från start representeras av en bok. Den boken kan bytas ut mot en ikon som ser ut som en CD-skiva. Gör så här.

Markera raden CD-skivor och databaser. Klicka på pilen till höger i fältet Gruppmarkör och välj CD och tryck på Spara. Klart.

Resultatet blir så här.

Snabbmenyn i Källträdet

Du kan högerklicka när du har musen över källträdet. Då får du upp snabbmenyn. Innehållet är det samma oavsett vad du har markerat men du kan inte gör allt i alla situationer. Innehållet anpassar sig till vad som är markerat. Vissa val är gråade och går då inte att välja.

Ta bort i källträdet

När en källa används måste de notiser som är kopplade till källan kopplas bort innan källan kan tas bort. Se mer i exempel nedan.

När du tar bort en grupp, källa eller källhänvisning kommer ett popupfönster fram.

Exempel på att bygga vidare med andra typer av källor

Nedan följer några exempel på hur du kan bygga helt andra strukturer. Det kan vara släktböcker. Det kan vara militära arkiv. Det kan vara platser på internet som du tror kommer ett överleva på sikt. Det kan vara muntliga berättelser, berättelser du fått i brev osv. osv. Självklart ska du ange källan även i dessa fall.

Det finns många internet-arkiv dvs arkiv du kommer åt via Internet utan att abonnera på dem. Dessa kan du samla under en grupp som kan kallas just Internetarkiv. Det kan vara Birthday.se, Ellis Island, Eniro, Kungliga biblioteket, Släktsiter, Soldatregistret, Wikipedia osv.

Upplever du att det finns en risk att sidan försvinner på sikt så ta en skärmdump. Knyt in dem som arbetsmaterial på berörd/berörda personer. Bilderna lägger du i en egen mapp under DgPic så får du med dem i backuppen.

1. Amerikanska arkiv

Det är många som har släkt i Amerika. Där finns det Census dvs folkräkningar med jämna mellanrum. Hos Family Search kan man leta fram ministralböcker för en viss plats t ex Minnesota. Dessa källor kan du samla i en grupp som du kallar Amerikanska arkiv.

I bilden ovan har källan Gifta i Minnesota (FS) markerats och med hjälp av funktionen Visa personer för källan visas i listan alla personer med denna källa.

2. Danska arkiv

Danska staten har många intressanta arkiv för den som har släktingar som bott där, arbetat där eller kanske bytt medborgarskap. Dessa kan du samla under en grupp du kallar Danska arkiv.

3. Hembygdslitteratur

De svenska hembygdsföreningarna har gett ut många böcker som handlar om socknen, torpen, enskilda gårdar osv. Du kan samla dem under gruppen Litteratur och därunder kan du skapa grupper som passar för din forskning. I det här exemplet finns en grupp Hembygdslitteratur och därunder en grupp per ort och därunder kommer böckerna som källorna och sidorna i böckerna som källhänvisningar.

4. CD-skivor

CD-skivor finns det många av.

Sveriges befolkning 1890, 1900, 1990 osv
Dödskivan (Sveriges dödbok) där den senaste är Dödskivan No 9 1815 - 2022
Begravda i Sverige som det finns två av
Skånska knektregistret
m fl

När det finns många utgåvor av en skiva samlar du dem lämpligen under en grupp. Du behöver inte ha en hänvisning under källan i dessa fall. Ibland kan det vara svårt att söka fram en viss uppgift igen, då kan en hänvisning, som innehåller sökorden eller skivans exakt "siduppgift", vara bra så att man kan hitta tillbaka.

5. Korrespondens

Som släktforskare har man vanligen en ganska omfattande korrespondens. Den vill man ofta referera till.

Det finns grupperna Brev och Muntligt. Hämtar du saker från Disbyt och vill komma ihåg vem som hade skickat in uppgiften till Disbyt så kan du lägga upp en grupp för Disbyt också.

I dessa grupper är det användarens namn som är det viktiga tillsammans med datumet när man fick mejlet eller hittade det på Disbyt. I ett senare läge kontrollerar man uppgifterna och tillför ytterligare en källa på uppgiften. Dvs man använder dubbellampan för att få till mer än en källa på notisen.

Tar du med källorna när du ska skapa en släktpresentation till webben så är det viktigt att det inte kommer med uppgifter om nu levande personer. Några sätt att komma runt detta är:

• Förkorta namnet på personen informationen kommer ifrån. Exempelvis två första bokstäverna i förnamnet följt av två först bokstäverna i efternamnet. Detta skrivs som Källans korta titel. Den korta titeln kommer ut på släktpresentationens ansedlar. Den kommer också ut i utskrifter av olika slag eftersom den finns i fältet Källreferens i notisen. Det fältet består av en sammanslagning av Kort titel från Källan och prefix och Hänvisningstext i hänvisningen.

• I fältet Författare på källan kan man skriva hela namnet. Tänk dock på att hela namnet kommer ut i källregistret för där visas författarfältet. Vill du vara säker på att namnet inte kommer med i någon utskrift ska du skriva det i anteckningsfältet på någon av hänvisningarna.

Hänvisningen kan få en hänvisningstext typ Mejl 2021-06-23. Att lägga datumet där gör att det kommer med i fältet källreferens på notisen.

Du kan kopiera hela mejlets text och lägga i fältet Citat ur källan så behöver du inte behålla mejlen.

Du kan arbeta enligt samma principer när du lägger upp personer från Disbyt som källor eller när du under muntligt lägger upp personer du haft spännande konversationer med.

6. Publikationer

Publikationer av olika slag har ofta ett ISBN-nr. Det ska vara unikt men är det inte men det fungerar oftast bra för att återfinna den skrift man refererar till. Det här exemplet visar en bok som har registrerats. Titeln är enkel att hitta och skrivs som Källans korta titel. Ifall där finns en undertitel så kan den skrivas till i Fullständig titel.

Som författare skriver du in samtliga författare.

Det som lämpligen skrivs i rutan Publicering hittar du oftast på någon av de första sidorna i en bok. Där hittar du ofta ISBN-numret också.

I en bok vill man gärna referera till en sida och det använder man hänvisningen till.

Bild

Etiketter

Ingress

Att ange de källor man använt i sin forskning är viktigt. Bygg ditt källträd så får du struktur på dem och alltid samma stavning. Komplettera med sidhänvisningar och slipp skriva hela källans namn en gång till.

Bildplacering

Bild centrerad

Lägg upp din första familj

josefinenil — Sat, 01 Mar 2025 22:00:00 +0000

Lägg upp din första familj

josefinenil 01 mar 2025

Denna guide är en övergripande beskrivning av hur du gör. Den hänvisar till detaljerade beskrivningar för varje steg. Vi utgår från ett exempel. Du kan välja att använda dig av din egen släkt. Använder du personerna i exemplet så finns en beskrivning i slutet av hur du gör för att städa bort dem ur databasen innan du börjar lägga in dina egna släktingar.

Alla delarna i den här guideserien är baserade på att man använder Modell 2 med familjeöversikten till vänster och personöversikten till höger. Läs mer om modeller och fönsterhantering i guiden Fönsterhantering.

Lägg till första person

Första personen vi lägger upp är Julius Holm 1881-1939. Uppgifterna om honom är hämtade från Sveriges dödbok 1860-2016. Du får också lära dig att leta fram en församling i ortsregistret och hur du lägger in källan i källträdet.

När du är klar får du stifta bekantskap först med personöversikten och sedan med familjeöversikten. Familjeöversikten är den vanligaste vyn du kommer att se i Disgen. Runt den finns familjen och där kan du lägga till fler personer och så småningom vandra mellan generationerna i ditt släktträd.

Guiden Lägg till första person

Lägg till far

Andra personen att lägga upp blir Julius far. Här får du också lära dig hur man använder fältens dropplister för att snabbt återanvända sådant du tidigare registrerat. I en egen guide beskrivs hur du lägger in din första husförhörslängd som källa i källträdet i samband med registreringen av en person och använder den när du lägger upp Julius far.

Guiden Lägg till far

Hantera flera efternamn

Julius far Gustav har fått två efternamn av prästen men han själv använde aldrig patronymikonet. Hans far var båtsman och hette Holm. Så här kan du göra för att dölja ett av namnen men ändå fortfarande kunna söka på det och se det i ansedeln.

Guiden Hantera flera efternamn

Lägg upp första kyrkboken som källa

Gör det fast det är mycket att knappa in från start. Du har igen det längre fram i din forskning.

Guiden Lägg upp första kyrkboken som källa

Lägg till mor

Tredje personen att läggas upp blir Julius mor. Här får du också lära dig hur du använder tangentbordet i vissa situationer för att minska användningen av musen. Vi har också letat fram hennes dödsdatum i Sveriges dödbok 1860-2016.

Guiden Lägg till mor

Lägg till relationsnotis

Nu har Julius fått sitt föräldrapar. Du vet också när de gifte sig så det ska läggas till nu. Lämplig plats för det är i relationen som finns i den lilla rutan i familjeöversikten som ligger mellan föräldrarna.
Här får du stifta bekantskap med relationsöversikten.

Guiden Lägg till relationsnotis

Lägg till syskon

Så ska vi då lägga till hans syskon. Detaljerna om hur en person läggs upp vet du ju redan så här tar vi det bara summariskt men tittar närmre på hur du gör om barnen hamnar i fel ordning.

Guiden Lägg till syskon

Lägg till fler släktingar

Så var det dags att lägga till Julius farmor och faster. Det här handlar mer om hur du vandrar runt i familjeöversikten för att få in dem på rätt plats.

Guiden Lägg till släktingar

Lägg till levdenotis

Självklart vill du registrera var de levde lite mer bestämt än bara på församlingsnivå. Här tittar vi närmre på hur man lägger till en undernivå i ortsregistret. Sen ska ju levde notisen finnas på samtliga personer som finns i husförhörslängden. Den går att lägga till för en person och sen kopiera och lägga till på alla.

Guiden Lägg till levdenotis

Ta bort första personerna

Har du nu följt den här rutinen till punkt och pricka så har du åtta personer i din databas som du troligen inte vill ha där när du börjar lägga in din egen släkt. Det finns en guide som visar hur du gör det.

Guiden Ta bort första personerna

Sen börjar du om från början i den här guideserien men använder dina egna släktingar när du lägger in personer. Att det finns en plats i ortsträdet som du inte behöver gör inget. Inte heller att det finns en källa i källträdet.

Guider i den här serien.

Bild

Etiketter

Ingress

Det här är ett exempel på hur du registrerar din första familj i din databas baserat på två källor. Sveriges dödbok 1860-2016 och en husförhörslängd från Elleholms församling.

Bildplacering

Bild centrerad

Registrera första personen - obesläktad person

josefinenil — Sat, 01 Mar 2025 21:00:00 +0000

Registrera första personen - obesläktad person

josefinenil 01 mar 2025

Nedan finns ett exempel på hur du gör när du lägger in din första person. Samma arbetssätt fungerar också för att lägga till en person som inte är släkt med någon annan om du vill starta ett helt nytt släktträd. Enda skillnaden är hur du startar. I detta exempel ska vi lägga in Julius Holm. Han är född 1881-12-10 i Elleholm i Blekinge län och död 1939-12-03 i Raus i Malmöhus län. Han var sjökapten.

Första personen i hela databasen.

När du startar Disgen så kommer du till Välkomstfönstret.

Klicka på länken som är markerad på bilden ovan eller använd arkivmenyns Skapa > Ny obesläktad person.

Båda sätten startar dialogen för Lägg till ny person.

Fyll i förnamn och efternamn. Ta för vana att sätta * efter tilltalsnamnet vare sig personen har ett eller flera förnamn. * gör att förnamnet blir av typen tilltalsnamn.

A. Kontrollera att personen har fått rätt kön. Är det en kvinna måste du trycka på Kvinna.

B. Standardnotiser för ny person är Född och Död. De kommer du att kunna fylla i direkt i den här guiden. När du lärt dig lite mer så kan du ändra det här så du får det som du vill. I det här exemplet blir det bara Född och Död.

Fältet Flaggor hoppar vi också över just nu. Det kan du lära dig mer om senare. Vi brukar ju säga att Disgen växer med dig och det här är ett tydligt exempel på det. Kan du inte hålla dig utan redan nu vill veta vad det är så läs om hur man hanterar flaggor här.

Tryck på Nästa (Alt + N) eller Enter.

I vänstra sidan ser du vilka notiser du kan fylla i. Namn, Född och Död. Den som är gulmarkerad är den som är aktiv. Fyll i datumet för födelsen.

Registrera orten

Disgen ger dig möjlighet att använda ett inbyggt ortsträd som från början innehåller Sveriges församlingar år 1989. Det kan du bygga på med byar, gårdar och torp. Du kan skriva in orten för hand men vinsterna med att använda ortsträdet är stora. Lägger du till en gård så kan du återanvända den överallt där den förekommer. Stavar du fel på ett torp som gått i släkten i generationer så behöver du bara ändra på ett ställe när du hittar den rätta stavningen. Du kan enkelt söka fram alla som bodde på platsen.

I det här exemplet så vet vi att Elleholm är en församling så därför ska vi leta rätt på den i ortsträdet.

Det finns två sätt att göra det. Antingen använder du ortsautomatiken eller så öppnar du ortsträdet och använder sökfunktionen där.

Automatisk ortsinmatning innebär att du skriver Elleholm i ortsfältet. Då kommer det att visas en eller flera orter i rutan under. Du dubbelklickar på rätt ort så den flyttas upp i ortsfältet och lampan tänds. Det betyder att namnet i fältet är kopplat till ortsträdet. Läs mer om Automatisk ortssökning - välj en ort som finns i ortsträdet.

Vill du söka fram orten själv i ortsträdet så trycker du på lampan till höger om ortsfältet.

Ortsträdet kan vara ihopfällt och då klickar du på pluset så vecklar det ut sig. Du ser alla län som fanns 1989 och trycker du på pluset framför Blekinge Län så visas vilka kommuner som fanns i länet vid den tiden. Sen kan du leta rätt på vilken kommun Elleholm ligger i.

Du behöver inte leta själv utan kan använda sökknappen som finns i vänsterkanten.

Knapp för sökning bland orter

Fönstret öppnar en kolumn till vänster där du fyller i ortsnamnet i den övre rutan. Allt eftersom du skriver så sker en sökning i ortsdatabasen och möjliga träffar visas. Bilden ovan visar vilka orter som innehåller "elle". Man behöver inte skriva mer utan kan markera Elleholm (K) som ligger överst.

Det syns tydligt att Elleholm (K) har markerats i ortsträdet så det går bra att trycka på OK.

Registrera Källan

Lägg tid på att lära dig hur man registrerar källreferenser. Det är viktigt. Den tid du lägger ner på det i början kommer du att ha igen i din framtida forskning. Du vet var du hittat uppgiften och kan gå tillbaka till källan om du behöver det. Sannolikt har du många släktingar i samma församling så du kommer att bläddra i samma volymer många gånger. Då kan du använda källreferensen för att ta dig in i en volym på en plats som du sen kan fortsätta bläddra ifrån.

Källreferensen består vanligen av källa + hänvisning i källan.

De vanligaste källorna är kyrkböckerna, speciellt husförhörslängderna, födelseböckerna, vigselböckerna och dödböckerna. En medelstor församling kan ha hundra kyrkböcker så man bör tänka till hur man vill strukturera sina källor.

En födelseuppgift kan hittas på många ställen. Födelseboken är den primära källan men uppgiften kan också finnas i något av alla index som tagits fram genom åren. I det här exemplet är uppgifterna om födsel och död hämtade från Sveriges dödbok. Sveriges dödbok finns i många versioner. Den har fyllts på med mer personer efter hand och finns därför i många versioner. Den som använts här är Sveriges dödbok 1860-2017.

Tryck på lampan till höger om fältet Källreferens.

Markera CD-skivor och databaser. Här samlar du dina databaser vare sig de finns på CD, DVD eller USB-minnen.

Tryck på Nästa Nivå.

Fyll i ett gruppnamn som visar vad som finns i gruppen. Sveriges dödbok fungerar bra här. Under den kan du samla alla versioner av Sveriges dödbok.

Systemet har föreslagit en blå kvadrat som gruppmarkör. Behåll den. Tryck Spara.

Nu är det dags att lägga till källan så tryck på Lägg till källa.

Fyll i Källans korta titel som bilden visar. Sen är det aldrig fel att skriva in varifrån du fått databasen i den understa rutan. Det är bra för minnet om du skulle behöva skaffa en ny kopia av det.

Tryck på Spara.

I det här exemplet behöver vi inte använda någon hänvisning. De används för att peka ut en sida i en volym eller för att skriva in ett citat som man vill referera till. Man kan använda en hänvisning här också om personen har ett felstavat namn eller ett felaktigt födelsedatum i databasen eller något annat som gjorde det svårt att hitta i indexet. Då kan hänvisningen användas för att beskriva vad man ska använda för parametrar för att hitta personen.

Varje gång du i framtiden hittar en person i den här databasen så väljer du att referera till den här källan. Inget nytt behöver läggas upp.

Se till att den är markerad. Tryck på OK och du är tillbaka i registreringsguiden.

Nu är det dags att fylla i när Julius dog. Tryck på Nästa (Alt + N) eller markera Död uppe till vänster.

Fyll i dödsdatumet. Han dog i Raus församling i Malmöhus län. Församlingen finns i ortsregistret.

Leta själv i ortsregistret

Tryck på lampan eller tabba till lampan och tryck mellanslag. Använd Sök och leta reda på Raus.

Markera Raus (M) och tryck OK.

Automatisk hantering

Skriv Raus i ortsfältet och vänta någon sekund.

I listan under ortsfältet ser du troligen bara en rad och den handlar om Raus (M) vilket är den församling du vill koppla till.

Dubbelklicka på raden Raus (M). Då flyttas den upp i ortsfältet och lampan tänds.

Fältet Källreferens.

Dödsdatumet är hämtat från databasen Sveriges dödbok 1860-2017. Det är samma källa som födelsedatumet hämtades ifrån. Om du trycker på den lilla nerpilen till höger i fältet Källreferens så hittar du en lista över senast använda källreferenser. Där finns den, så du behöver inte leta upp den i källträdet. Markera den så blir den vald.

Nu har du registrerat allt om Julius Holm i guiden. Nu återstår endast att registrera yrket.

Tryck Slutför eller (Alt + S) så kommer du till Personöversikten där du kan fortsätta att lägg till uppgifter.

Ser inte Personöversikten ut som till höger så tryck på ikonen Hantera panellayouter i vänstermenyn i Personöversikten till höger. Där kan du välja funktionen Standard så ritar den om sig.

Lägg till yrke

Nu ska du avsluta med att lägga till Julius yrke.

Tryck på knappen Lägg till notis till höger i titelraden på panelen Levnadsbeskrivning, F2 går också bra att använda. På bilden ovan så döljs knappen av listan som kommer fram. Där kan du välja Yrke och få fram notisdialogen.

Fyll i yrket i andra fältet uppifrån som heter Yrke. Tryck OK.

Yrkesnotisen lägger sig efter den notis som var markerad. Nu var ingen markerad och då lägger den sig sist. Det finns två sätt att flytta den.

Markera yrkesnotisen och tryck Ctrl + Pil Upp. Yrkesnotisen flyttar sig ett steg för varje tryckning.

Du kan också använda dra och släpp. Markera yrkesnotisen. Tryck vänster musknapp och håll fast i ett par sekunder innan du drar musen. Drar du uppåt så lägger den sig ovanför den notis du släpper den på. Drar du neråt så lägger den sig nedanför.

Ibland syns inte notisen direkt och då kan det vara bra att markera Julius Holm i familjeöversikten till vänster och trycka på mellanslagstangenten. Då ritas Personöversikten om och notiserna visas korrekt.

Nu har du registrerat din första person och kompletterat med en yrkesnotis. Allt du ser i personöversikten är sparat i databasen.

Nu har du familjeöversikten framför dig. Från det här läget går du vidare och lägger till de personer du vill. Föräldrar, partners, barn osv.

Vill du fortsätta att följa exemplet här så fortsätt till Lägg till far.

Guider i den här serien.

Bild

Etiketter

Ingress

Vem väljer du? Dig själv, ditt barn eller en av dina föräldrar. Du kanske väljer någon helt annan. Du bestämmer vem du ska börja med.

Bildplacering

Bild centrerad

Lägg till far

josefinenil — Sat, 01 Mar 2025 20:00:00 +0000

Lägg till far

josefinenil 01 mar 2025

Registrera far

Vi utgår från en husförhörslängd när vi ska registrera Julius far.

Hans far var Torparen Gustaf Johansson Holm född 1855-09-19 i Elleholm. Sidan är hämtad ur husförhörlängden i Elleholm (K) AI:5 som avser 1868-1891. Sidan 87.

När första personen Julius Holm registrerades öppnades Familjeöversikten till vänster och Personöversikten till höger. Nu ska hans far läggas dit. Arbetssättet är detsamma som för alla personer du lägger till.

Julius Holm är Centrumperson. Tryck på fältet Far. Det startar guiden Lägg till ny person.

Fyll i förnamn och efternamn. Du bestämmer hur det ska stavas. I gamla tider var det prästen som stavade och det blev olika beroende på präst. Det är ofta bra att normera namnen så det alltid stavas på samma sätt i din databas. Det blir lättare att hitta dem när du söker.

Kön stämmer, Relationen mellan barn och förälder är biologiskt så det stämmer också.

Tryck på Nästa (Alt + N) eller Enter.

Här syns de notistyper du kan fylla i direkt. Du behöver bara fylla i de du har uppgifter till. De övriga låter du vara. Gustav föddes 1855-09-19 i Elleholm.

Den översta notistypen Född är markerad som aktiv. Det syns på den avvikande färgen. I översta fältet Notisnamn står det Född så det syns tydligt vilken notistyp du har aktiv.

Fyll i födelsedatumet. Eftersom sonen Julius var född i Elleholm och du alldeles nyss registrerade honom så hittar du snabbt Elleholm (K) i ortsfältet. Du kanske behöver scrolla ner för att hitta orten. Dubbelklicka på Elleholm (K) så flyttas den upp i ortsfältet och lampan tänds.

Det finns många sätt att fylla i källreferensen på. Rekommendationen är att använda källträdet och bygga upp det allteftersom du arbetar med källorna. Du har igen det i andra situationer längre fram i din forskning. Du kan enkelt se vilka personer som källreferensen har använts för. Du kan söka fram personer som finns i samma volym. Du kan starta från en hänvisning i källträdet och snabbt ta dig till rätt sida i volymen och därifrån söka vidare.

En del av dessa funktioner kommer du inte att använda från start men när du forskat ett tag så blir de hjälpmedel i din forskning. Lär dig använda källträdet från start.

Disgen har en funktion för att bygga källträdet åt dig när det handlar om husförhörslängder, födelseböcker och dödböcker. Det gör att du inte bara får ett källträd utan du få en markering på notisen i levnadsbeskrivningen som leder dig direkt in i kyrkboken till aktuell sida. Finns sidan hos Arkiv Digital så måste du ha ett abonnemang där för att det ska fungera.

INNAN DU SKAPAR EN KÄLLLREFERENS--- LÄS DET HÄR

Den kopierade Källreferens hos AD ser ut så här
Elleholm (K) AI:5 (1868-1891) Bild 72 / sid 87 (AID: v95601.b72.s87, NAD: SE/LLA/13067)

Hos Svar ser den ut så här
Elleholms kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/LLA/13067/A I/5 (1868-1891), bildid: C0057113_00090

Svars är mer formellt uppbyggd men de ger båda samma information.

Du kan använda någon av de här när du skapar din första källreferens i ditt källträd.

Vill du trots allt hantera ditt källträd själv så läs hur du gör det i Lägg upp första kyrkboken som källa.

Eftersom du inte har någon uppgift om när Gustav dog så kan du avsluta registreringen genom att trycka på Klar. Du får då upp ytterligare en dialog där du kan fylla i uppgifter om faderns relation till modern.

Du vet att de var gifta men har inte tillgång till när de gifte sig. Den uppgiften kommer du att lägga in senare. Valet Gift är redan satt så du behöver bara trycka på OK så är det klart.

Du får upp personöversikten till höger och ser vad du har registrerat. Allt är sparat i databasen. Till vänster ser du att familjeöversikten också har uppdaterats med fadern och en relation.

Gustav använde aldrig sitt patronymikon. Vill man ha båda namnen i sin databas för att kunna söka på dem eller för att se vilka namn en person har haft genom åren så går det bra. Läs mer om hur man gör i Hantera flera efternamn.

Nu ska du lägga upp Julius mor Berta. Det beskrivs i Lägg till mor.

Guider i den här serien.

Bild

Etiketter

Ingress

Andra personen i din databas ska bli din far enligt det här exemplet.

Bildplacering

Bild centrerad

Hantera flera efternamn

josefinenil — Sat, 01 Mar 2025 18:00:00 +0000

Hantera flera efternamn

josefinenil 01 mar 2025

Gustav skrevs i husförhörslängden som Gustav Johansson Holm. Om man vill ha med alla namnen, så de går att söka på, men bara vill se ett av dem så går det att fixa. Du gör det i personöversiktens panel Namn.

Om personöversikten inte är öppen så öppnas den genom att markera Gustav och trycka på mellanslag.

Nu tittar vi bara på panelen Namn i personöversiktens övre vänstra hörn. Här ser du att han har två efternamn men du vill bara visa Holm.

Tryck på knappen Utökad.

Detta är en annan vy av namnpanelen som kallas för Utökad för här visas varje namn på egen rad. Det innebär att du kan redigera dem lite.

Det är efternamnet Johansson som inte ska visas. Dubbelklicka på det eller markera det och tryck mellanslag.

Dialogens övre del visar att det handlar om ett efternamn och det ska visas.

Klicka på Valt namn för visning. Då tas bocken bort och namnet kommer inte att visas. Du kan också fylla i en kommentar, ett datum eller ett datumintervall och en källa.

I det här exemplet räcker det med en kommentar.

Skulle lika gärna ha kunnat skriva – Det var bara prästen som använde det.

Tryck OK.

Det syns tydligt att efternamnet Johansson inte ska visas.

Trycker du på Standard så kommer du tillbaka till ursprungsläget i visningen.

Plustecknet framför namnet betyder att det finns mer information att se i vyn Utökad bakom knappen Utökad.

Nu slipper du se hans patronymikonnamn i familjeöversikten. Fadern hette Holm och Gustav använde bara Holm som efternamn.

I en utskrift av ansedeln kommer hans namn att presenteras så här.

Gå tillbaka till Lägg till far.

Tips!

Det här är ett bra sätt att hålla rätt på vad personer hette som gifta. Kvinnans flicknamn är det naturliga att visa men man kan lägga in vad de hette som gifta utan att visa det. Då kan man söka på namnet och det skrivs ut i ansedeln.

Guider i den här serien.

Bild

Etiketter

Ingress

Hur gör jag med mammas alla efternamn? Inga problem! Nu kan jag registrera dem alla och bestämma vilka som ska visas!

Bildplacering

Bild centrerad

Registrera en relationsnotis

josefinenil — Sat, 01 Mar 2025 14:00:00 +0000

Registrera en relationsnotis

josefinenil 01 mar 2025

Gustav Holm och Berta Bengtsdotter gifte sig 1880-11-19, det framgår av husförhörslängden. Nu ska giftesnotisen registreras i relationshistorien för paret.

Vi startar i familjeöversikten för Julius Holm.

Markera rutan mellan Gustav och Berta i familjeöversikten så den blir aktiv. Det syns genom att den byter färg till gult. Tryck på mellanslag så öppnas en relationsöversikt. Den lägger sig ovanpå personöversikten till höger. Redan när relationen skapades så valde du att skapa en giftesnotis men utan att ange något datum. Hade du valt att klicka för att ingen relationsnotis skulle skapas så kan du nu skapa en giftesnotis genom att klicka på lägg till notis och där välja gifte.

Nu finns där en giftesnotis och den ska fyllas med datum och källreferens. Markera Giftersnotisen i panelen Relationshistoria.

Dubbelklicka på giftesnotisen eller tryck mellanslag för att öppna den.

Fyll i datumet och välj källreferens. Sannolikt gifte de sig i Elleholm men det framgår inte av husförhörslängden så fältet Ort får förbli tomt. Tryck på OK eller Enter på tangentbordet.

Stäng relationsöversikten genom att trycka på X i övre högra hörnet. Då kommer Personöversikten för någon av de tre i familjeöversikten fram. Personöversikten synkroniseras med vad som är markerat i familjeöversikten. Genom att klicka på någon av de tre personerna i familjeöversikten så uppdateras personöversikten till att visa samma person.

Klart. Då var det dags att lägga upp Julius syskon. Det beskrivs i Lägg till syskon.

Guider i den här serien.

Bild

Etiketter

Ingress

Den vanligast använda relationsnotisen förr var den om giftet.

Bildplacering

Bild centrerad

Byta centrumperson

josefinenil — Tue, 25 Feb 2025 16:27:03 +0000

Byta centrumperson

josefinenil 25 feb 2025

Att byta centrumperson från Familjeöversikten

Till vänster ser du Familjeöversikten. Centrumpersonens ruta är mer avlång än de övriga, har gul färg och är aktiv. Dubbelklicka nu på annan önskad person med vänster musknapp i exemplet: Centrumpersonens fader, Jöns Jonssons ruta.

Centrumpersonen har bytts till Jöns Jonsson.

En person som inte är centrumperson blir det när du dubbelklickar på personens fält. Det går också att peka på en person i familjeöversikten, klicka höger musknapp och välja centrumperson eller klicka en gång på önskad person så fältet ändrar färg och trycka en gång på Entertangenten.

Att byta Centrumperson från en söklista

Hur du söker och får en söklista se i guiden Detaljerad sökning.

För att byta centrumperson kan du göra på två sätt.

Markera personen och gå till Navigeraikonen i vänstermenyn och välj där Familjeöversikt eller tryck F5. Då visas personen i familjeöversikten som flyttats ovanpå söklistan.

Ikonen för att Navigera bland Disgens fönster i en och samma fönstergrupp.
Vill du sen vandra i söklistan ifrån Familjeöversikten så använder du ikonerna för det. De finns i vänstermenyn på Familjeöversikten, Personöversikten och Släktöversikten.

Visa föregående i söklistan

Visa nästa i söklistan

Att byta centrumperson från Personöversikten

Högerklicka på partner, barn, föräldrar, fadder eller fadder till och välj Sätt som centrumperson i snabbmenyn som kommer upp.

Centrumpersonen byts både i familjeöversikten och i personöversikten.

I exemplet används modellen STD 1.

Att byta centrumperson från Släktöversikten

Bilden är tagen från en uppställning med Modell STD 2.

Släktöversikten är tätt kopplad till Familjeöversikt och Personöversikt.

Har du en Släktöversikt, en Familjeöversikt och en Personöversikt öppen i samma fönstergrupp så avser de samma person. Markerar du en ny person i Släktöversikten så byts centrumpersonen i Familjeöversikten och Personöversikten byter innehåll till den markerade personen.

Markerar du ett barn i familjeöversikten så kommer det att bli markerat som aktivt i Släktöversikten också och Personöversikten byter innehåll.

Sätter du en person i panelerna föräldrar, partner, barn, fadder eller fadder till i personöversikten till centrumperson så ritas Släktöversikten om med vald person markerad som aktiv.

Bild

Etiketter

Ingress

Enkelt och smidigt att snabbt vandra mellan personer.

Bildplacering

Bild centrerad

Grundläggande om Disgen

josefinenil — Mon, 10 Feb 2025 10:36:41 +0000

Grundläggande om Disgen

josefinenil 10 feb 2025

Programmet hanterar olika beståndsdelar som bearbetas av användaren och som kopplas samman med varandra. Beståndsdelarna utgörs av personer, relationer, olika slags notiser, orter, källor och kartor. Allt presenteras i olika former av översikter där bearbetningen görs.

Personer kan kopplas samman via relationer och fadderskap. Alla personer kan visas som centrumperson i en Familjeöversikt. Det finns många begrepp som beskriver en persons relation till andra personer. Utgår du från en Centrumperson så kan den ha föräldrar som kan vara biologiska-, adoptiv- eller fosterföräldrar. Personen kan ha en eller flera partners. Den kan ha biologiska barn men också adoptiv- och fosterbarn. Den kan också ha faddrar och själv vara fadder till andra barn.
Relationer kopplar samman personer. Relationen kan avse gifte, sambo, särbo m. m.
Faddrar och fadderbarn är personer som kopplas samman med andra personer.

Familjeöversikten visar en person i centrum, kallad Centrumperson, som är relaterad till föräldrar, deras föräldrar, partners och barn. De ingår i ett släktträd. Du kan arbeta i och se flera familjeöversikter samtidigt och koppla ihop personer med drag och släpp som partner, som fadder till centrumpersonen, som fosterbarn eller adoptivbarn m.m. De kan avse samma släktträd men med olika personer i centrum. De kan också avse helt olika släkter. Har personen adoptiv- och fosterföräldrar så kan man bläddra mellan dem. Har personen adoptiv- och fosterbarn så syns de i listan över barn.
Personöversikten innehåller alla uppgifter du har registrerat om en person. Bland annat som notiser i personens levnadsbeskrivning. Där kan också samlas länkar till arbetsmaterial för att även ha sådant material lätt tillgängligt. Föräldrar, adoptiv- och fosterföräldrar visas också, liksom partners och barn, adoptiv- och fosterbarn. Här visas också vilka som är personens faddrar och vilka personen själv har varit fadder till. Du kan också registrera vilka personer du har gemensamt DNA-med.
Relationsöversikt – Visar ett par och deras barn. I deras relationshistoria finns notiser om de var gifta, särbo eller sambo osv.
Släktöversikt är en dynamisk, timglasformad översikt som visar upp till fyra generationer bakåt och fyra generationer framåt. Det ger en bra översikt över personerna i släkten.
Antavla och Stamtavla bygger du utifrån en centrumperson i familjeöversikten. Båda kan inte finnas samtidigt i fönstergruppen. De är statiska vilket gör att lägger du till personer i släktträdet som borde synas i antavlan eller stamtavlan så måste de byggas om för att synas där.
Söklista innehåller ett antal personer som kan sökas fram med en detaljerad sökning.
Karta innehåller en karta över Sveriges län, kommuner och församlingar inom varje län. Strukturen finns i Ortsträdet. Du kan bygga vidare i strukturen, införa bilder och andra kartor. Du kan visa hur en person flyttade runt i sitt liv om du använder notiser och kopplar dem till ortsträdet.
Fönstergrupp – en fönstergrupp kan bestå av Familjeöversikt, Personöversikt, Relationsöversikt, Släktöversikt, Antavla/Stamtavla, Karta och Söklista. Man kan arbeta i flera fönstergrupper samtidigt.

De flesta översikterna är synkroniserade med varandra om de ingår i samma fönstergrupp. Byter du centrumperson i familjeöversikten så blir personöversiktens innehåll utbytt mot den markerade personens och i Släktöversikten blir personen aktiv och vice versa. Finns en stamtavla, antavla eller en söklista som personen finns med i så markeras personen också där. Synkronisering sker mellan de fönster som är öppna.

Relationsöversikten avser inte en person utan en relation och hanteras lite annorlunda när det gäller synkronisering.

Notiser är en av de viktigare beståndsdelarna i Disgen för att kunna berätta personens historia. De återfinns i Levnadsbeskrivningen och i Relationshistorien.

Notiser kan vara av flera olika typer. Händelse-, relations-, text-, bild- och multimedianotiser beskriver personens levnad och relation till andra personer. Händelse- och relationsnotiser kopplas till orter och källor.
Orter finns i en struktur som kallas för ortsträd. Det finns när du börjar använda Disgen och innehåller som grund Sveriges län, kommuner och församlingar inom varje län. Du kan själv bygga vidare i trädet med underliggande orter, byar och gårdar.
Källor innehåller en påbörjad struktur som kallas för källträdet. Du får själv bygga vidare på det. Källhänvisningar som avser kyrkböcker du läst på nätet, hos ex. vis Arkiv Digital, kan du skapa en koppling till så att det blir enkelt att ta sig tillbaka till den aktuella sidan om du har kvar ditt abonnemang.

Fördelen med att använda strukturerade orter och källor är att utskrifter från programmet får ett enhetligt register över orter och enhetliga källor. Du får enhetlig stavning och överskådliga uppgifter i källor.

Korrigeringar av uppgifter i orter och källor uppdateras automatiskt med de beståndsdelar i programmet som de kopplats samman med t.ex. personer och händelser. Du ändrar på ett ställe och ändringen träder i kraft överallt dit den kopplats. När en ort eller källa en gång registrerats är den sedan direkt valbar.

Det går att skriva in orter och källor direkt i de fält som finns men då sker ingen koppling till orter eller källor. Detta är inget vi rekommenderar. När du importerat uppgifter från ett annat släktforskningsprogram kopplas inte ort och källor men de syns som text i fältet för källa och ort.

Grundläggande funktioner

Disgen är ett program som växer med dig och dina behov. Nedan finns de funktioner som används mest.

Lägg till ny person Generell funktion för att lägga upp en ny person oavsett om det är föräldrar, partner, barn, faddrar eller en helt obesläktad person.
Dubblettkontroll vid registrering av en ny person. Kontroll görs på förnamn, efternamn, födelsedatum och födelseort allt eftersom du registrerar uppgifterna.
Snabbsökning söker i hela databasen på för- och efternamn allteftersom namnen skrivs in.
Detaljerad sökning söker i hela eller delar av databasen. Det finns många olika detaljer att söka på som till exempel text, yrke, levnadstid, kön, ort, källa. Det går också att göra relaterade sökningar som att leta upp alla Anna som var gift med Lars Andersson, eller alla som har Johan Persson som fadder.
Flaggor används för att hålla ordning i forskningen. De är etiketter för att kunna sortera ut intressanta företeelse, samla personer i olika kategorier beroende på släktskap, gemensamt DNA, sjukdomar, eller oforskat. Med flaggor går det enkelt att söka fram dem.
Analysera och kontrollera notiser hjälper till att hålla hög kvalitet på forskningen.
Säkerhetskopiering är ett enkelt sätt att göra en kopia av forskningen och spara på annan plats.
Arbetsmaterial i form av dokument av olika slag kan du knyta till personen och enkelt få fram när du behöver det.
För att presentera ditt forskningsresultat finns en mångfald av utskrifter. Det går också att göra en släktpresentation för webbläsare. Med hjälp av kartor kan din släkt presenteras på t.ex Google Earth.
För att hålla rätt på alla bilder och andra filer som du knutit till personer och orter i Disgen så finns funktionen Byrålådan.

Bild

Etiketter

Ingress

Här kan du läsa om hur programmets viktigaste beståndsdelar Personer, relationer, notiser, orter, källor och kartan hänger ihop.

Bildplacering

Bild centrerad

Introduktion till Disgens karta

Gäst — Tue, 28 Jan 2025 17:00:00 +0000

Introduktion till Disgens karta

Gäst 28 jan 2025

Med kartans hjälp kan du hitta släktens miljöer och se och presentera din släkts öden.

Få en överblick över landets indelning i län, kommuner och församlingar
Studera och jämför olika historiska kartor
Hitta och visa platserna för släktgårdarna
Visa hur släkten har flyttat och var de verkat
Visa varifrån anorna kommit
Visa hur släkten spridits
Kombinera släktinformationen med de historiska kartorna som illustrerar de aktuella miljöerna
Spara kartvyer som bilder och gör kartutskrifter
Illustrera släktens resor inom och utom landet med inslag av bilder, ljud, film och egna lokala kartklipp på Google Earth Pro
Kombinera och jämför storskaliga kartor ur dina egna handlingar, som t.ex. gamla akter från laga skiften eller modernare tomtkartor, med de historiska kartor som DIS erbjuder

Låt dina släktingar lämna sina spår på kartan. Det enda du behöver tänka på är att registrera dina släktingars levnadsöden som händelser med datum och ort. Med några få tangenttryckningar har du din släkt presenterad på kartan. Med olika historiska kartor som bakgrund får du också en känsla för vilka miljöer släkten levde och verkade i.

I följande guider kan du lära dig mer om kartans grundläggande funktioner - från att visa enkla levnadsbanor på kartan till en komplett resa för hela din släkt på Google Earth Pro.

För dig som sedan vill tränga djupare in i kartans möjligheter finns hänvisningar till olika fördjupningsguider.

Se hur du gör för att Starta kartan och hur du gör för att ta dig runt
Bekanta dig med Kartfönstret och få en översikt av menyer, ikoner och paneler
I de olika avsnitten hittar du hänvisningar till Kartans Inställningar
Disgens grundkarta blir fylligare med hjälp av Underlagskartor från DIS. Här får du hjälp att installera och visa dessa
I Orternas placering och visning på kartan får du tips på hur du enklast hittar och anger dina orters lägen
Var bor släktingarna och hur flyttar de? I avsnittet Släkten på kartan får du tips hur du kan variera visningen av enskilda släktingars öden och se hela din släkts spridning över landet
När du kan se släkten på Disgens karta är du bara ett handgrepp från att också visa Släktens spår på Google Earth Pro. Och då kan du även se hur släkten passerat landets gränser för att både in- och utvandra. Eller på senare år göra fjärran tjänste- och semesterresor.
Så fort du är nöjd med kartfönstrets innehåll för en släkting, familj eller hela släkten, med eller utan illustrativa underlagskartor, kan du Spara kartan som bild eller i en utskrift.

Bild

Etiketter

Ingress

Kartan hjälper dig att i tid och rum hitta din släkts miljöer.
Författare: Björn Johansson och Kartgruppen

Bildplacering

Bild centrerad

Starta kartan

Gäst — Tue, 21 Jan 2025 15:00:00 +0000

Starta kartan

Gäst 21 jan 2025

Innehåll

Öppna kartan

När du arbetar med din egen släkt har du troligen ett eller flera fönster, t.ex. Familjeöversikten i grupp 1, öppet. Genom att välja alternativet Karta bakom vänsterpanelens Navigera-ikon i detta fönster öppnar du kartfönstret. Här ser du att du också kan använda funktionstangenten F11.

Navigera

Visa kartan F11

Första gången du öppnar kartfönstret får du se hela landets yta i en grön nyans medan omgivningen – större sjöar, hav och grannländer – visas i en blå nyans. Du ser också Sveriges indelning i län.

Zooma kartan

Nu kan du zooma in i kartan och se mer och mer av landets indelning. Zooma i små steg (en zoomnivå i taget, se statusraden) med hjälp av musens hjul eller använd tangentkombinationen Ctrl + ”+”. För att zooma ut igen används Ctrl + ”-”.

När du zoomar in i kartan kommer i följd länens namn, kommungränserna, kommunernas namn, församlingsgränserna, kyrkorna och slutligen församlingarnas namn att visas. Slutligen dyker de orter upp som du själv lagt in. Först ortssymbolerna, sedan själva ortnamnen.

Zooma

I vänstermenyn finns också förstoringsglaset. Med detta kan du markera en mindre yta för att direkt visa denna i full storlek på kartan. För att förminska på motsvarande sätt, så att den aktuella kartan krymps till den valda ytan, kombinerar du markeringen med Shift-tangenten.

Flytta kartan

Använd också musen för att dra kartan i sid- och höjdled. Tangentkombinationen Ctrl + Pil upp/ner/vänster/höger går också bra. Kartan rör sig då i motsatt riktning för att visa ny yta åt det håll du väljer med pilarna.

Notera att när ett namn för län, kommun, församling eller en egen ort hamnar i mitten på kartan (med lagerpanelen släckt), markeras detta namn i ortsträdet till vänster. Ortsträdet ger dig då en överblick av traktens indelning och övriga orter.

Leta upp en ort

För att hitta en ort i ortsträdet markerar du en godtycklig ort och väljer Sök ort… i ortstädets snabbmeny. Du kan välja att söka bland församlingarna eller bland alla orter i ortsträdet. Skriv in några av de första bokstäverna i ortnamnet och tryck sedan Sök. I träfflistan hittar du din ort. Markera den och tryck OK. Orten visas på sin plats i ortsträdet. Markera orten med musen, drag-och-släpp den på valfri punkt i kartan. Kartan zoomar nu in till platsen för orten och positionen markeras med en röd prick som blinkar tre gånger.

Använda en bättre karta

Med hjälp av olika underlagskartor, både yngre och äldre, kan du få en bättre bild av Sveriges yta än den som den schematiska grundkartan med gränser, kyrkor och egna orter kan ge. Dessa kartor ingår inte i Disgen, men några kartor finns att hämta på webbsidan Gratis kartor för nedladdning.

Andra underlagskartor, som är färdiga att användas, kan du köpa i DIS webbshop. Läs mer om kartutbudet.

I guiden Underlagskartor från DIS får du anvisningar om hur du gör dessa underlagskartor tillgängliga i Disgens kartfönster.

Gör en snabbkoll av din släkts utbredning på kartan

Även om du inte placerat ut orterna för dina släktingar på sina rätta platser, kan du få en överblick över var dessa befunnit sig. De olika orterna ligger ändå i sina rätta församlingar och ortssymbolerna har hamnat ovanpå församlingarnas kyrkosymboler.

Börja med att plocka fram en av dina släktingar i Familjeöversikten. Det enda som behövs är ett antal händelsenotiser där du angivit både datum och ort och lagt dem i kronologisk ordning. Bland notistyperna i Personöversiktens levnadsbeskrivning bör du alltså ha Född, Levde eller Flyttade och Död.

Tryck sedan på ikonen Hämta personinformation i kartans vänstermeny och välj alternativet med samma ikon - Fyll kartan med personinformationen för huvudpersonen i familjeöversikten.

Nu visas levnadsbanan för huvudpersonen. Kartan zoomar ut så att du ser alla orter och förflyttningar mellan dessa. Födelseorten är markerad med en röd stjärna och Dödsorten med ett svart kors. Mellan dessa symboler löper nu huvudpersonens förflyttningar, som du beskrivit dem med Levde- och Flyttade-notiser. Är avstånden stora och kartan bara visar kommuner, anges endast orternas församlingar.

Markera en linje för att se mellan vilka orter denna går. Markera en ort (i underkant på symbolen) för att se hela ortnamnet.

Du kan variera innehåll och utseende på personinformationen på många sätt. Du kan också visa flera personer samtidigt. Läs mer i guiden Släkten på kartan.

Installera programmet Google Earth Pro

Vill du se en bättre och aktuellare karta kan du installera programmet Google Earth Pro. Det hittar du på nätet och kostar inget att ladda ner och installera.

OBS: du skall inte förväxla detta program med appen Google Earth. Denna app har inte de avancerade funktioner som Disgens karta vill utnyttja!

Visa släkten på Google-kartan

Visa släktinformationen på Google Earth Pro

När du trycker på ikonen Visa släktinformationen på Google Earth Pro i vänstermenyn kommer den information, som du ser i Disgens karta och lite till, att skickas till och visas i Programmet Google Earth Pro.

Du får nu se en karta med ikoner för orter och händelser och linjer mellan dem. Nu kan du zooma, flytta och rotera jordglobens kartbild efter behag.

Enkelklicka på ikonerna för att se en pratbubbla med information. Om det finns många ikoner i samma punkt kommer dessa att spridas ut. Nu blir det lättare att klicka på dessa.

Du kan också klicka på linjerna för att se vad dessa vill berätta.

När du dubbelklickar med vänster musknapp kommer kartan att zoomas in. Du kan upprepa tills du kommer ner på marknivå. Om du har tur får de se en gatuvy för orten. Då kan du titta dig omkring genom att dra bilden med musens vänsterknapp nedtryckt. Avsluta gatuvyn genom att klicka på Stäng marknivåvyn överst till höger.

När du dubbelklickar med höger musknapp zoomar du istället ut kartan.

Nu har du kommit så långt att du skulle kunna göra en resa i släktens fotspår. Om detta kan du läsa i guiden Släkten på Google Earth Pro.

Snabbt och enkelt!

Om du vill upprepa förloppet ovan är det alltså bara tre moment du behöver göra!

Välj huvudperson i Familjeöversikten
Hämta personinformationen – Disgen-kartan visar nu personens levnadsbana
Visa personens levnadsbana på Google-kartan

Kan det bli enklare?

Bild

Etiketter

Ingress

Så här tar du dig runt i kartan för att upptäcka de första spåren av din släkt.
Författare: Björn Johansson och Kartgruppen

Bildplacering

Bild centrerad

Disbyt-utdrag

christergus — Thu, 16 Jan 2025 13:00:00 +0000

Disbyt-utdrag

christergus 16 jan 2025

Dialogen startas från Huvudmenyn > Arkiv > Dela släktdata > Disbytutdrag.

Följ dialogen i följande bilder när du vill göra ett Disbyt-utdrag. Om du inte ska ta med hela din databas i utdraget är det lämpligt att du först gör en söklista med alla personer du vill ha med i utdraget.

Välj det som passar dig och klicka på OK.

Tryck Väj mapp och kom ihåg att utdraget normalt hamnar i Din datamapps DgTmp-katalog.

Sammanfattning

Startar inte ditt E-postprogram med automatik via denna länk?
Öppna ditt e-postprogram, ange e-postadressen till Disbyt-ombudet och bifoga filen som skapades med namnet
DB(ditt medlemsnummer).ged i din datamapps DgTmp -katalog. (Angav du en annan mapp i processen ovan hittar du den där) och skicka iväg e-mailet. (Arkiv > Öppna datamapp)

Läs mer om Disbyt-utdrag på DIS hemsida.

Viktigt att komma ihåg! Ditt nya Disbyt-utdrag kommer att ersätta dina gamla data i Disbyt.

Disbyt-utdraget är en anpassad GEDCOM-fil. Tänk på att för tillfället innehåller utdraget inte bara de biologiska relationerna utan även de icke-biologiska. Om du har icke-biologiska relationer i din databas och vill försäkra dig om att bara de biologiska ingår så finns en lösning. Bygg en biologisk tavla och skapa en söklista från den och gör eventuellt en utökning. Gör sedan Disbyt-bidraget från söklistan.

Bild

Etiketter

Ingress

Dela med dig av din forskning och få kontakt med andra som forskar på samma personer som du.

Bildplacering

Bild centrerad

Släktpresentation för webbläsare

sivsam — Wed, 15 Jan 2025 17:27:23 +0000

Släktpresentation för webbläsare

sivsam 15 jan 2025

Syfte

En släktpresentation för webbläsare går att använda till mycket. Du kan ha den i din dator och få en annan typ av överblick över din forskning. Du kan välja ut en begränsad del av din forskning och lägga på en USB-sticka och ge till en släkting. Det finns ett antal mallar skapade som du kan välja. Alla har register som hjälper användaren att navigera i materialet. Om en person förekommer på flera sidor exempelvis

den egna ansedeln
Maken/makans ansedel
Föräldrarnas ansedlar
Barnens ansedlar
Antavla och/eller stamtavla

så kan det finnas flera länkar i registret som leder till de olika sidorna. De länkarna leder till den plats personens namn står på och lägger den överst på sidan om det går. Det här innebär att om ansedeln man kommer till är stor så hamnar man gärna mitt på. Är det lite text efter personens namn så ser det ut som man hamnat i slutet på sidan. Det här innebär att ibland måste man scrolla för att kunna se vems ansedel personens namn finns på.

Innehåll

Så här startar du

Du kan starta dialogen på tre sätt

Arkiv > Dela släktdata > Skapa släktpresentation för webbläsare.
Ikon i titelradens vänstra del om du valt att visa den där.
Shift + Ctrl + W

Dialogen som öppnas har sju flikar. Gå igenom dem innan du börjar lägga in data. Du behöver inte följa flödet mellan flikarna, Med knapparna Nästa >> och << Tillbaka kan du flyttade dig mellan flikarna. Du kan också klicka direkt på den flik du vill gå till. Presentationen skapas när du trycker på Skapa presentation. Det spelar ingen roll vilken flik du står på.

Testa gärna olika inställningar och skapa presentationer tills du är nöjd. Testa på ett begränsat material så går varje test snabbt.

Har du i fliken Ta med valt att ta med ansedlar som du ska peka ut så kommer du få upp en avslutande dialog där du kan välja mellan

Hela databasen
Från söklista - om du skapat en sådan innan du startade dialogen.
Personer med flaggor du väljer i samband med genereringen.

När du har satt alla parametrar så som du önskar ha dem så kan du spara ner en inställningsfil under eget namn. Tryck på knappen Spara som så får du upp en dialog där du anger ett filnamn. Inledningen är satt så den visar vilken mall inställningsfilen bygger på.

Tips 1

Se till att bocka för rutan "När sidorna är skapade öppna startsidan i min webbläsare" under första fliken Skapa.

Tips 2

I den Mapp du har angett där du vill ha HTML-filerna finns en viktig fil. Läs mer om detta under rubriken Hitta startsidan

index.htm

Det är den sidan du sedan startar din skapade sida ifrån.

Fliken Skapa

Bestäm sökväg till den mapp där filerna ska hamna. Andra gången du skapar en släktpresentation kommer du få en varning att mappen innehåller filer. Du kan strunta i att tömma mappen så länge urvalet är detsamma och du bara håller på att testa.
När du skapar din skarpa presentation ska den mappen vara tom.
Du måste ta ställning till om DIS policy ska gälla. Den innebär att bara personer som uppfyller kriterierna för policyn tas med och gör att du lever upp till kraven på GDPR vilket är lämpligt om du tänker lägga upp sidan på nätet.

Vill du att andra gränsvärden ska gälla så tar du bort bocken i första rutan. Det ger dig möjlighet att påverka gränsvärdena.

Vill du att alla personer du väljer ska tas med så tar du bort bockarna i de kvarvarande två rutorna. Börja med den understa Ta inte med personer före 1500 och ta därefter bort bocken för Ta bara med personer enligt nedan.
Här kan du bestämma om du vill öppna startsidan när presentationen är skapad.
Ett bra sätt att komma igång med en släktpresentation är att ange en startperson. På första sidan i presentationen skapas då en länk till den valda personens ansedel.

För att skapa länken markerar du i kryssrutan att du vill ha en startperson och klickar sedan på knappen Välj startperson. Då öppnas en dialogruta där du kan välja en person. Namnet på denna visas då i fältet Vald startperson.

Fliken Ta med

Du kan ha skapat två tavlor i två olika fönstergrupper valfritt vilka innan du startar den här guiden. Disgen hittar dem så sätt en bock för de du vill ta med. De kommer att dyka upp som egna tavlor i webbläsaren och du får ikoner på personerna som man kan klicka på för att komma till tavlan från ansedeln eller direkt från namnregistret. Du kan påverka vad som visas när man håller musen över ikonen. Gör du sidor på engelska så kan det vara bra med en engelsk text här.
Du kan bestämma hur många generationer som ska visas per sida i tavlorna.
Har du valt att ta med tavlor så kan du här välja om du vill att det ska skapas Ansedlar dvs egna sidor för alla i tavlan. Eftersom du kan ta med två tavlor så finns det två bockrutor här att ta ställning till.
Välj det språk du vill använda. Det innebär bland annat att notisnamnen ändras till valt språk. Väljer du att ta med notistyper som innehåller text eller har skrivit något i kommentaren i händelsenotiserna så kommer det att skrivas på Svenska om du inte använt dig av möjligheten att använda flera språk i dessa. Läs om språkhantering i guiden Språk i utskrift.
Du kan välja vilket Datumformat som ska användas. Ska släktpresentationen skickas till USA så är det ju trevligt om man valt amerikansk standard för datumet. Ska du lägga ut på webben så kanske du bara vill visa årtalet och inte hela datumet.
Här väljer du om källreferenserna ska tas med eller ej och var de ska presenteras. Att ta med dem visar på hög kvalitet i din forskning och underlättar för dem som hittar din sida. Vanligast är att man väljer Efter så de hamnar sist i ansedeln.

Fliken Mall

Det finns åtta mallar att välja bland. Disgen03 och Disgen05 är av äldre typ och rekommenderas inte. De finns kvar för att den som använt dem tidigare ska kunna återskapa sidor som passar in.
Disgen07 - Disgen12 har en något modernare känsla och funktionalitet. Den två sista är DIS rekommendation.

Fliken Innehåll

I den här fliken bestämmer du vad som ska tas med för varje person och hur ansedeln ska utformas.

Här ser du vilka notistyper som är valda att tas med. Du ändrar dem genom att trycka till vänster på exvis Huvudperson. Då får du upp en dialog där du kan flytta notistyper från vänstra sidan till den högra och vice versa. Det är de till höger i rutan Valda som kommer att tas med.
Ansedeln innehåller ofta en antavla som utgår från personen i ansedeln. Här anger du hur många generationer bakåt förutom probanden som ska tas med. Dessutom kan du välja om porträtt och yrke ska visas i antavledelen.
Ny rad för varje notis gör texten mer strukturerad. Bra om du har många levdenotiser osv. Utan bock blir texten ett löpande flöde vilket är bra om du har många textnotiser och vill att texten ska uppfattas som en hel löpande text - nästan som i en bok.
Sen kan du ta med fotnoter eller både fotnoter och anteckningar.
Här fokuserar vi på fosterbarn och adoptivbarn - ska de med eller inte. Du kan också välja om alla föräldrar ska tas med.

Underst finns en bockruta för att visa en karta i ansedeln med inritade linjer för hur personen flyttat runt. Tänk på att ordna alla levde- och flyttadenotiser i tidsordning i personöversikten och att född och döpt ligger först och död och begravd ligger sist.

Tänk också på att ritningen av levnadsbana görs oberoende av vilka notistyper du valt att ta med i ansedeln.

Fliken Register

Förutom ansedlar och tavlor så kan man få ett antal register med som är bra ingångar till alla ansedlarna.

Personregister. Har du ett väldigt stort material så kan det vara bra att öka antalet begynnelsebokstäver till minst två. Dvs. Då blir det inte A-B, C-F osv utan Ab-Ar, As-Be osv.
Efternamnsregister kan också vara ett bra sätt att snabbt hitta personer på.
Ortsregistret fungerar som personregistret. Har du många orter kan det vara bra att öka antalet begynnelsebokstäver.
Ordningen avser hur Ortsregistret ska vara ordnat. Prova dig fram till vilken variant som passar dig bäst.
Skapa ortsbeskrivningar gör att du kan klicka på ortsnamnet i det registret och få upp en beskrivning och kanske en bild tillsammans med en Google-maps-karta. Uppgifterna hämtas från ortsregistret och bygger på att du lagt in beskrivande text och bild. Har du dessutom lagt in en koordinat så hamnar du rätt i kartan.

Bockar du för Skapa ortsbeskrivningar så kan du välja om du vill ha med samtliga notiser för orten eller bara den första. Du får också möjlighet att ta med egna överläggskartor för orterna. Dessa har du tidigare skapat i Kartfunktionen. Se guiden om Underlagskartor.

Fliken Bilder

Vill du inte ha Disgens startbild som din startbild så tar du bort bocken i rutan. Sen kan du via knappen Välj startbild peka ut den bild du vill ha istället.
Tar du med porträtt och bilder i ansedeln så kan du påverka storleken på dem här. Att visa dem i deras faktiska storlek innebär att du måste tänka till på storleken innan du lägger in bilden i Disgen. Väljer du något av de andra så får du en enhetlig visning av alla bilder som ju också kan upplevas som lite tråkig. Vad du väljer är en smaksak.
Porträtt i tavlor kan påverkas. Har bara betydelse om du har valt att visa porträtt. Det innebär att fristående tavlor och tavlor inbyggda i ansedeln påverkas av den här inställningen. Bilden får en storlek som är procentuell i förhållande till rutan den ska visas i. Därför kan du bara välja mellan Små, Medel och Stora.
Fungerar bra ihop med att sidan ska visas på webben. Har du mer än en uppsättning sidor exempelvis en på svenska och en på engelska så är det bra om alla bilder bara behöver laddas upp till en plats som båda sidorna använder.

Skriv hela URL-en till platsen som bilderna kommer att ligga på. Det innebär att bilderna inte kommer att synas när du testar sidan lokalt och du inte är uppkopplad mot internet eller inte har laddat upp bilderna.

Fliken Personligt

Du kan lägga in en egen text här som visas i sidfoten. Din hemsida kanske innehåller mycket mer än bara din släktforskning och då kan du länka till hemsidans startsida här.

Det omformas till följande text nederst på varje ansedel.
Under Arkiv > Inställningar för Disgen > Program > fliken Personuppgifter kan du fylla i ditt namn, din epostadress och adressen till din hemsida. De uppgifterna visas i den här dialogen och texten längst ner på varje ansedel ser då ut så här.
En favikon är något som visas i webbläsaren uppe på fliken och i början på raden där man skriver en sidas adress. Ikonen är oftast i storleken 16x16 pixlar. Har du en sådan och vill att den ska visas på dina sidor så pekar du ut den här.

Högerkantens nedre del

I rutan visas Disgen11-standard. Det är den inställningen som gäller om du inte gör några ändringar. Under den finns Senaste. Den innehåller de senaste ändringarna du har gjort.

När du har jobbat fram dina favoritinställningar för hur dina sidor ska se ut så kan du spara ner dem som en inställningsfil genom att trycka på Spara som.

I dialogen som kommer upp ser du att Disgen redan har valt början på namnet filen ska ha. I exemplet ovan så baseras inställningarna på att mallen Disgen08 har använts. Det inledande MIN är valt för att signalera att det är en mall du själv har skapat. Fyll på med något som gör att du känner igen den här mallen i framtiden när du vill använda den igen.

Du tar enkelt bort en mall genom att markera den i rutan och högerklicka och välja Ta bort i snabbmenyn.

Tips

Om du vill ge presentationen en mer personlig touch och är HTML-kunnig så kan du läsa här.

Skapa släktpresentationen

I första fliken Skapa ser du vilken mapp du har valt att alla filerna ska läggas i. Det blir en sida per person. Till det kommer ett antal administrationsfiler för att kunna vandra runt på den skapade sidan.

I exemplet nedan har vi använt Mall 11.

När du har klickat på Skapa presentation så får du upp en dialog där du kan välja vilka personer som ska tas med.

Du kan välja att ta med alla inmatade personer.

Har du gjort en söklista som innehåller de personer du vill ha med så markerar du det valet och markerar dessutom den aktuella söklistan.

Vill du utgå från en eller flera flaggor så väljer du det alternativet. Då får du upp en lista med alla flaggor du har. I den markerar du de flaggor som personerna ska ha. Du kan välja en eller flera. När du markerar flaggorna så kan du hålla ner Ctrl tangenten för att markera en flagga i taget tills du är nöjd.

Hitta startsidan

I utforskaren letar du upp aktuell mapp.

Har du använt en mapp som finns i din datamapp så öppnar du enklast utforskaren via Arkiv-menyn -> Datamapp -> Öppna datamapp eller Shift + Ctrl + d.

Dubbelklicka på HTML och därefter väljer du den mapp du använt. I exemplet ovan finns startsidan i mappen mall11-a.

Filen index.htm är startsidan på din släktpresentation.

Dela med dig

Du kan köra din släktpresentation i din dator. Då behöver du inte göra något mer. Möjligen kan du lägga en genväg på datorns skrivbord så du snabbt kan öppna startsidan.
Du kan lägga sidan på ett USB-minne för att ge till en släkting. Det är enkelt. Du kopierar mappen mall11-a till USB-minnet.
Du kan lägga upp sidan på ett webbhotell. Varje webbhotell har bra beskrivningar på hur man gör hos dem.
Du kan också komprimera mappen till en zip-fil. Har du inga bilder så halveras mappens storlek. Högerklicka på mappen mall11-a och välj Komprimera till -> Zip-fil. Ge filen ett namn. Filen placeras i samma mapp som mall11-a mappen finns i. Gav du inget eget namn så heter den mall11-a.zip. Om zipfilen bli under 5 Meg så kan du oftast skicka den i ett mail till mottagaren.

Mottagaren kopierar in zip-filen till en egen mapp. Sen högerklickar han och väljer Extrahera alla. I dialogen som kommer upp kan mottagaren välja var de uppackade filerna ska läggas. Förslaget man för är samma mapp som zip-filen ligger i. Det går bra att använda den.

Oavsett var du väljer att lägga släktpresentationen så är det alltid index.htm som är startsidan där du börjar.

I botten på varje sida finns följande rad

Klickar du på huset till vänster så hamnar du på din egen hemsida om du har angett en sådan adress när du skapade presentationen.
Klickar du på i:et till höger så får du upp en sida som berättar hur du ska tolka olika knappar och symboler som finns på sidan.

TIPS!

Fundera lite på vad du ska ta med för information till släktpresentationen. Ska du lägga den på nätet kanske du inte vill bjuda på all information du samlat in. Du kanske inte ens vill dela med dig av hela födelse- och döds-datum utan bara årtalet. Dina långa fylliga personbeskrivningar kanske du vill spara till dem som hör av sig och vill veta mer om personerna.

Ska du ge en kusin en släktpresentation kanske du vill ta med mycket mer.

Tänk på att det finns både web-text, text och bok-text. Gör du en fyllig beskrivning på varje person så kanske du ska göra den i minst två versioner en för webben och en för nära släkt.

Se ett exempel på hur en släktpresentation kan se ut =>

Bild

Etiketter

Ingress

Ett lättillgängligt sätt att dela med dig av din släktforskning. Lägg resultatet på en USB-sticka och ge till en släkting. Du kan kalla det för en digital släktbok om du vill.

Bildplacering

Bild centrerad

Lägg upp första kyrkboken som källa - det långsamma sättet

josefinenil — Fri, 10 Jan 2025 19:00:00 +0000

Lägg upp första kyrkboken som källa - det långsamma sättet

josefinenil 10 jan 2025

Vi ska lägga upp den första kyrkboken i källträdet. Just för att det är den första så är det ett antal steg att göra. Det är därför det kallas för det långsamma sättet. När källan väl är inlagd och nästa ska läggas in så blir det mycket färre steg. Vill du läsa om det snabba sättet så läs här.

Källan finns hos Lunds Landsarkiv i kyrkoarkivet Elleholm volym AI:5 1868-1891.

Hos ArkivDigital får man den här uppgiften om sidans källa
Elleholm (K) AI:5 (1868-1891) Bild 72 / sid 87 (AID:, NAD: SE/LLA/13067)

Riksarkivet uttrycker det så här.
Elleholms kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/LLA/13067/A I/5 (1868-1891), bildid: C0057113_00090

Vi håller på att lägga upp vår första person och vill lägga in kyrkbokskällan.

Tryck på lampan till höger om fältet källreferens så du kommer till källträdet.

Källträdet innehåller vissa övergripande nivåer från start. En kyrkbok läggs lämpligen under Kyrkoarkiv. Markera det och välj Ny grupp nästa nivå.

Samma funktioner som finns i vänstermenyn är också åtkomliga från Snabbmenyn.

Volymen finns på Landsarkivet i Lund som är en arkivinstitution.

Fyll i namnet på arkivinstitutionen. Du hittar den som förkortning i källhänvisningen som du hittar hos leverantören av kyrkboksmaterial. Vill du inte skriva ut hela namnet så räcker det med förkortningen LLA.

Välj en gruppmarkör genom att trycka på nerpilen till höger i det fältet. Tyvärr finns ingen ikon för arkivinstitution men eftersom det är en fysisk plats så kan kartikonen få symbolisera det. Tryck sen Spara.

Nu ska arkivbildaren läggs in. Se till att Lunds Landsarkiv (LLA) är markerat och Välj Ny grupp nästa nivå en gång till.

Skriv in namnet på kyrkoarkivet och välj en gruppmarkör. Kyrkan kan väl vara ett bra val. Tryck på Spara. Här har vi valt att kalla det för Elleholms kyrkoarkiv istället för Elleholm (K) där (K) är den gamla länsbokstaven för Blekinge län. Tyvärr har Elleholm (K) smugit sig in i flera av de efterföljande bilderna. Länsbokstaven försvinner mer och mer i vårt samhälle så därför är det bra att undvika den.

Nu kan du fundera på om du vill lägga alla volymer i en hög eller om du vill dela upp dem utifrån de olika kategorierna A, C, E, F osv. Det här exemplet har valt att ha en nivå för kategorierna.

Se till att Elleholms kyrkoarkiv är markerat och välj Ny grupp nästa nivå.

Fyll i A som namn. Låt gruppmarkören vara blå som förslaget är. Tryck Spara.

Nu är det dags att lägga till Källan så välj Lägg till källa.

Många hoppar över länsbokstaven för de flesta församlingar. Man använder den bara för att förtydliga om det finns flera församlingar med samma namn. Du väljer själv vilken filosofi du vill arbeta efter.

Fyll i volymens namn. Många använder den gamla länsbokstaven för att visa var församlingen ligger/låg. Det är egentligen bara nödvändigt om det finns flera församlingar med samma namn. Med länsbokstaven blir det då lättare att hitta den vid sökningar i källträdet. Tryck på Spara.

På nästa nivå så skriver man hänvisningen. Välj Ny hänvisning.

A: Fyll i hänvisningstexten, dvs sidan i volymen.

B: Välj prefix Sid.

C: Husförhörslängden räknas som en sekundär källa när det gäller födelser.

D: I fältet Koppla till har du möjlighet att välja på Riksarkivet eller Arkiv Digital. Du väljer beroende på vilken leverantör du har. Valet ligger kvar tills nästa gång du kommer hit.

E: Fältet Bild-id: Här fyller du i leverantörens bildid. Längst till vänster på notisen i personöversikten/relationsöversikten kommer det att finnas en ikon som visar att du har lagt in Bild-id. Klickar du på den ikonen så kommer källan att öppnas på samma sätt som om du klickar på Visa här.

Du behöver inte fylla i D och E men gör du det så får du extra nytta av källträdet. Genom knappen F Visa så får du direkt upp den aktuella sidan i kyrkboken i en webbläsare om du är uppkopplad mot nätet. För Arkiv Digital måste du ha ett abonnemang.

Tryck Spara

Varje gång du i framtiden hittar en person i den här kyrkboken så letar du upp den i källträdet och fyller på med en hänvisning till. Nästa volym i gruppen A lägger du till antigen före eller efter den som redan finns där. Det innebär att du går in i källträdet på den punkt där du behöver fylla på något nytt.

Vinsten du får för din möda är att du via hänvisningen direkt kan öppna sidan i kyrkboken om du lagt in de uppgifterna. I volymer där födelsebokens sidor är utspridda på olika ställen i volymen kan du enkelt positionera dig till en plats där du kan starta din fortsatta sökning. Du har koll på vilka källor du har använt. Du kan söka fram personer du har i din databas som du har hittat information om i en viss källa.

Tryck på OK och du är tillbaka i registreringsguiden.

Första källreferensen till en kyrkbok är registrerad! Tryck på Klar.

Gå tillbaka till Lägg till far.

Guider i den här serien.

Bild

Etiketter

Ingress

Använd källträdet från start. Du har igen det längre fram i din forskning.

Bildplacering

Bild centrerad

Orter

josefinenil — Fri, 10 Jan 2025 16:15:57 +0000

Orter

josefinenil 10 jan 2025

Syfte

Ortsträdet har skapats för att hålla ordning på alla orter som dina släktingar har bott på. Allt från staden och dess kvarter till landet med sina torp och gårdar i byarna runt församlingskyrkan. Allt från Församlingen i Sverige till orten i utlandet.

När du bygger ditt ortsträd så åskådliggör du samtidigt hur ett torp var relaterat till en gård som låg i en by i en församling någonstans i Sverige. Du ser fort om du har släkt i flera av gårdarna i byn. Den hierarkiska strukturen ger en god överblick.

Vad är en ort?

"Kärt barn har många namn", på samma sätt finns många begrepp som används synonymt med ort i olika sammanhang. Som synonymer används begrepp som t.ex. trakt, ställe, plats. Lantmäteriet sammanfattar ortnamn för bebyggelsenamn och naturnamn. Deras ortnamnsregister med 950 000 namn är öppet att söka i. Sökresultatet presenteras som en lista och en karta med alla sökresultaten markerade. T.ex. ger orten Torpa 399 träffresultat från Uppland i norr till Småland i söder. Filterfunktionen ger utökade sökmöjligheter. Ortnamnsregistret är normgivande för Sveriges ortnamn och innehåller de former och stavningar som är officiellt fastställda, dvs mycket användbar för släktforskare som vill använda dagens officiella namn. Tyvärr får man inga koordinater den vägen.

Riksantikvarieämbetets erbjuder en tjänst med en aktuell karta som ger goda möjligheter att hitta orter. Det är söktjänsten Fornsök som i första hand innehåller information om alla kända registrerade fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar i Sverige.

Startsidan på Sveriges Hembygdsförbunds webbplats ger möjlighet att utforska platser som förutom koordinater för de orter som finns med kan ge intressanta uppgifter från medlemsföreningarnas forskning. Rosenbergs "Handledning öfver Sverige" i fyra band som bör finnas på välsorterade bibliotek omfattar ca 70.000 orter. Men den skannade versionen som Projekt Runeberg erbjuder på nätet verkar bygga på en äldre version i två band som innehåller färre orter. På Institutet för språk och folkminnen finns möjlighet att söka i ortnamnsregistret med en ny betaversion. De gamla arkivkorten är nu enklare att söka och titta på. Läs mer här.

Med ort i Disgen-sammanhang syftar vi på Disgen-orter. Dvs dels de orter som följer med ortträdet och dels de orter du själv lägger till i ortsträdet. Vi tänker inte på ortnamn i textform som inte registrerats i ortsträdet.

Genom att använda ortsträdet minskar du risken att använda olika stavningar av en ort som skulle försvåra sökning. Orten kan kompletteras med flera olika data som bild, beskrivning samt kartrelaterade uppgifter som t.ex koordinater. I ortsträdet kan du dessutom använda ca 25 olika slag av orter från backstuga till torp. Naturligtvis kan du lägga till egna ortsslag som t.ex. tomt. Läs mer om det i handledningen för ortsregistrering.

Var används orter

Disgen-orterna används i första hand när du skapar en persons eller relations notiser (händelser) för att t.ex få med dem i olika typer av utskrifter och andra sammanhang där du delar med dig av dina släktforskningsresultat.

Ett annat mera visuellt användningsområde är kartor som du kan använda i Disgen eller på Google Earth Pro. Då är notiserna med sina orter och koordinater av central betydelse.

Ett annat viktigt användningsområde är i den detaljerade sökningen.

Hur lägger du in orter i ortsträdet?

Automatisk ortssökning - välj en ort som finns i ortsträdet
Automatisk ortsinmatning - lägg till en ort i ortsträdet utan att arbeta i det
Redigera orter - arbeta direkt i ortsträdet
Fritextorter. Lägger du in orter som fri text kan du inte lägga till beskrivningar och bilder på orten och du kan inte heller se dem i kartan

Bild

Etiketter

Ingress

Disgens ortsträd är en central och viktig del av Disgen. Det ger ordning och reda och det öppnar möjligheter att visa orter på kartan och Google Earth.

Bildplacering

Bild centrerad

Automatiskt skapade källreferenser - arbetssätt

josefinenil — Fri, 10 Jan 2025 13:29:41 +0000

Automatiskt skapade källreferenser - arbetssätt

josefinenil 10 jan 2025

Så här gör du

Du kopierar källhänvisningen hos din leverantör av kyrkböcker.
Du klistrar in den i fältet källreferens på notisen.
Du trycker på knappen Skapa källreferens under fältet i notisdialogen
Du trycker på knappen Skapa källreferens i dialogen som kommer upp så länge du inte valt bort dialogen.
Fältet källreferens visar källreferensen så som den ser ut i källträdet.
Klart.

Svårare än så är det inte.

Kopiera källhänvisning och klistra in

De två bilderna ovan visar hur du kopierar källhänvisningen hos Riksarkivet och hos ArkivDigital, vilket är de två leverantörer funktionen i Disgen stödjer.

Riksarkivet har sitt nere till höger. Hovrar du över texten så kommer det fram en symbol som du kan klicka på. ArkivDigital har sin symbol uppe långt till höger. Välj alltid det översta valet Alt + 1.

Den kopierade textsträngen klistrar du in i källreferensfältet på notisen.

Textsträngen för en Riksarkivkälla ser ut så här.

och textsträngen för en ArkivDigitalkälla ser ut så här.

Håll gärna ett öga på vilken startgrupp källreferensen kommer att läggas under. Stämmer inte det med vad du tänkt dig kan du enkelt ändra det genom att trycka på knappen direkt under som heter Inställningar för källor innan du skapar källreferensen.

Skapa källreferens

När du tycker på knappen Skapa källreferens så får du upp följande dialog.

Väljer du Öppna inställningsdialogen så kan du se vilka inställningar som är gjorda från start. De är anpassade för att fungera väl för den som arbetar med både ArkivDigital och Riksarkivet och rekommendationen är att inte ändra något från start.

Bocka för Visa inte detta igen så slipper du det här steget i framtiden. Du kommer enkelt åt inställningarna direkt från notiserna. Där finns en egen knapp längst ner för att kunna öppna Inställningar för källor.

Trycker du på Skapa källreferens så händer just det. Kontroll görs mot källträdet om källan finns sedan tidigare och om hänvisningen finns. I så fall används det. Saknas något så läggs det upp i källträdet och används.

Har du redan ett källträd så är sannolikheten för att du har byggt det på samma sätt som Disgen vill bygga det väldigt liten. Räkna med att du får nya grenar i källträdet under kyrkoarkiv. Det spelar egentligen ingen större roll för den som bara vill ha källträdet för att få länkarna till längderna synliga i notiserna och snabbt kan slå upp en kyrkbok.

Fältet källa visar den skapade källreferensen

Så här ser den ut för Riksarkivet.

Så här ser den ut för ArkivDigital.

Länk till sidan i källan

Så här trevligt kan det se ut i Levnadsbeskrivningen när det är klart. Bara att trycka på ikonen längst till vänster på raden så för den dig till rätt sida i aktuell längd.

Gammal textsträng för källan.

Tillhör du kategorin som länge kopierat textsträngen från leverantören och lagt den i fältet Källa utan att bygga något källträd. Nu kan du bygga trädet utifrån de gamla textsträngarna. Så här gör du.

Klipp ut textsträngen i fältet Källreferens så att fältet töms. Enklast gör du det genom Ctrl + X.
Kopiera tillbaka textsträngen till fältet Källreferens med Ctrl + V
Tryck på knappen Skapa källreferens.

Svårare än så är det inte om du tidigare har sparat hela textsträngen utan att ha förändrat den på något sätt.

Överst i den här guiden visas exempel på hur källsträngen ser ut. Jämför med det så vet du om det kommer att fungera. ArkivDigital-länken kan dock sakna länsbokstaven men den kan du själv lägga till i stängen om du tycker det är viktigt. Det som kan hända är att du får två församlingar i källträdet. En utan länsbokstav och en med.

Bild

Etiketter

Ingress

Disgen kan bygga ditt källträd från start. Du kan enkelt se alla som är kopplade till samma källa. Du kan också snabbt komma igång med forskningen genom att från källträdet få upp den sida i kyrkboken som du vill fortsätta att arbeta från. Du kan från en händelsenotis komma rakt in i kyrkboken och läsa vad där står.

Bildplacering

Bild centrerad

Utskrifter

josefinenil — Fri, 10 Jan 2025 10:42:33 +0000

Utskrifter

josefinenil 10 jan 2025

Så här gör du

Skrivarikon

Starta utskriften från

Skrivarikonen i Vänstermenyn eller
Ctrl+P

En skrivare måste vara installerad i ditt operativsystem (ex: Windows) men den behöver inte vara ansluten för att kunna generera utskrifter till Textfil, RTF-fil och PDF-fil.

Så här kan du också göra

Det finns vissa funktioner där man kan skriva ut det som visas på skärmen. Detta beskrivs i guiden S kriv ut från söklista

Utskrift

Utskriften kommer att baseras på det fönster där du tryckte på skrivarikonen. Om du är i en familjeöversikt kan de flesta utskrifter startas. Startar du från andra fönster kan det finnas utskrifter som inte går att skriva ut. De alternativen är då gråade.

Några utskrifter är inte beroende av vilket fönster som är aktivt. Det är utgående från orter och källor.

Utskriftsobjekt

Fönster som söklista, familjeöversikt, byggd antavla eller stamtavla, karta och byggd släktskapstavla är utskriftsobjekt som omfattas av utskriftsfunktionen.

Längst ner ser du vilken centrumperson utskriften kommer att utgå ifrån om Disgen har kunnat identifiera en sådan.

Utskriftstyper

Ansedel, släktskapstavla, antavla, släktmatrikel, stamtavla, söklista, karta, släktöversikt, släktskapsträd, utgående från orter och utgående från källor är olika utskriftstyper som kan innehålla flera utskriftsformer.

Aktiva fönster, som utgör utskriftsobjektet, markerar automatiskt en förvald utskriftsform. Gör du ett annat val än det markerade så kommer det att sparas till nästa gång du vill göra en utskrift och utgår från ett liknande utskriftsobjekt. Disgen minns alltså att förra gången du utgick från en antavla ville du skriva ut en komprimerad antavla.

Utskriftsformer

Ansedel, grafisk, tabell, livslinjer, sidindelad, ny sidindelad, komprimerad, ansedlar för alla, träd, en rad per person, karta och text är utskriftsformer inom en viss utskriftstyp.

Söklista
När fönstret Söklista är aktivt i huvudfönstret och du väljer utskrift, öppnas utskriftsfönstret med utskriftstypen Söklista där du kan välja att skrivas ut Ansedlar för alla som utskriftsform.

Ett annat sätt att skriva ut söklistan är att i Vänstermenyn i söklistan istället trycka på Mer-ikonen och välja Skriv ut söklista. Det ger dig en excelliknande utskrift med rader och kolumner - dvs som den ser ut på skärmen. Läs mer i guiden Skriv ut från söklista.

Utskriftsfönster nr 1

Fönstret har namnet Utskrift - Välj utskriftsform

För Söklistan är utskriftsformen Ansedlar för alla markerad.

Väljs Fortsätt öppnas utskriftsfönster nr 2 med texten Söklista - Ansedlar för alla i titelraden.

Ansedel
Med familjeöversiktsfönstret som utskriftsobjekt är utskriftstypen Ansedel markerad. Du kan också välja Tidslinje. Välj därefter Fortsätt.

Antavla
Med en byggd Antavla som utskriftsobjekt genereras utskriftstypen Antavla som kan väljas att skrivas ut med utskriftsformen Tabell, Grafisk, Livslinjer, Sidindelad, Ny sidindelad, Komprimerad eller Ansedlar för alla. Välj Fortsätt.

Släktmatrikel
Med en byggd antavla som utskriftsobjekt kan du även välja utskriftstypen Släktmatrikel. Den kan skrivas ut med någon av utskriftsformerna Tabell eller Träd. Välj Fortsätt.

Stamtavla
Med en byggd stamtavla som utskriftsobjekt kan du välja utskriftstypen Stamtavla. Den kan skrivas ut med någon av utskriftsformerna Tabell, Träd, Grafisk, Livslinjer eller En rad per person. Välj Fortsätt.

Karta
Med karta som utskriftsobjekt markeras utskriftstypen Karta. Välj Fortsätt.

Släktskapstavla
Med en byggd släktskapstavla som utskriftsobjekt så markeras utskriftstypen Släktskapstavla. Välj Fortsätt.

Släktskapsträd
Med ett skapat släktskapsträd som utskriftsobjekt så markeras utskriftstypen Släktskapsträd. Välj Fortsätt.

Släktöversikt
Med en öppnad släktöversikt som utskriftsobjekt så markeras utskriftstypen Släktöversikt. Välj Fortsätt.

Utgående från orter
Kan generera utskrift utan ett öppnat utskriftsobjekt. Markera Text och välj Fortsätt så öppnas ett fönster med sex flikar. Orter, Tid, Händelser, Ortsinställningar, Personer och Utskrift. Var och en innehåller urvalskriterier. Här skapas ett utskriftsobjekt och utskriftsfönster nr 2 öppnas med texten Utgående från orter i titelraden.

Utgående från källor
Kan generera utskrift utan ett öppnat utskriftsobjekt. Markera Text och välj Fortsätt så öppnas en fönsterserie där källan kan väljas. Välj vad du vill ta med i utskriften och vad som ska skrivas ut. Här skapas ett utskriftsobjekt och utskriftsfönster nr 2 öppnas med texten Utgående från källor i titelraden.

Utskriftsfönster nr 2

Fönstrets namn visar vilken utskriftstyp, Antavla, och vilken utskriftsform, Komprimerad, du har valt

Från detta fönster startar du själva utskriften Längst upp till vänster syns namnet på personen som utskriften utgår ifrån.

Skriv ut till

Du har följande att välja bland.

Skriv ut till Skrivare Obs! Utskrift på papper. Anslut en skrivare.
Skriv ut till Textfil (*.txt) Läsbar i t.ex. Notepad/ Anteckningar.
Skriv ut till RTF-fil (*.rtf) Läsbar i t.ex. Wordpad och Word.
Skriv ut till PDF-fil (*.pdf) Läsbar i t.ex. Acrobat Reader och Microsoft Edge.

Ibland är några alternativ dimmade eftersom utskriftsformen inte fungerar att skriva ut på det sättet. Om PDF-fil är dimmat så beror det troligen på att du inte har en PDF-skrivare installerad på din dator. Det finns flera gratisprogram som går att ladda ner. Den vanligaste idag är CutePDF Writer.

Knapparna

Skriv ut

Skrivare
skickar utskriften till standardskrivare i ditt operativsystem ex. Windows, varefter utskriftsfunktionen stängs. Lite längre ner ovanför knappen Skrivarinställningar ser du vilken skrivare som är vald.

Textfil
öppnar utforskaren med din datamapp\DgTmp för namngivning av *.txt filen. Ge filen ett namn och välj spara, varefter utskriftsfunktionen stängs.

RTF-fil
öppnar utforskaren med din datamapp\DgTmp för namngivning av *.rtf filen. Ge filen ett namn och välj spara, varefter utskriftsfunktionen stängs.

Sen kan du arbeta vidare med filen genom att öppna den i Word. Det finns några saker att tänka på. Läs mer om det i handledningen RTF-filer.

PDF-fil
Vald pdf-skrivare syns ovanför knappen Skrivarinställningar.
Efter en kort väntan öppnas utforskaren, med spara som, i mappen Hämtade filer (i ditt Windowsprogram) med utskriftstypen.pdf som filnamn. Korrigera namnet om så önskas och välj spara, varefter utskriftsfunktionen stängs.

Förhandsgranska utskriften

Visar alla utskriftsformers utskrifter i förhandsgranskningsvy med möjlighet att se hela utskriften sida för sida med navigeringsknappar och knapp för att skriva ut visad sida.

OBS! Förhandsgranskningen är anpassad till den valda skrivaren och de inställningar du har gjort under Skrivarinställningar av exempelvis storlek på pappret och om det är liggande eller stående format.
Vid förhandsgranskning av PDF-filer kan det på grund av Windows hantering bli stora mellanrum mellan orden på skärmen
Förhandsgranskning av RTF-filer med bilder i visas inte som den slutliga utskriften.

Tänk på att inställningsmallarna är anpassade för ett visst pappersformat som ofta framgår av namnet på mallen.

Avbryt utskriftsfunktionen

Avbryt från förhandsgranskningsvyn återgår till det andra utskriftsfönstret. Avbryt från andra utskriftsfönstret avbryter hela utskriftsgenereringen.

Tillbaka

Återgår till första utskriftsfönstret för val av utskriftstyp och utskriftsform.

Öppnar hjälpen

Inställningar

Öppnar fönstret för Inställningsmallen av vald utskriftstyp och utskriftsform. De olika utskriftsformernas inställningsmöjligheter varierar. T.ex. ansedel innehåller 3 flikar, varav en del har underflikar, över valbara inställningar för mallen, som kan sparas.

OK sparar utförda ändringar med mallnamnet Senaste. Senaste skrivs över varje gång du sparar. Vill du ha kvar mallen för framtiden väljer du Spara mall och ger den ett eget namn eller väljer en befintlig egen mall som du vill ersätta. Du kan labba fram en mall och först när du är nöjd med resultatet väljer du att spara den med ett eget namn.

Läs mer om de olika inställningsflikarna i guiden Inställningar för Utskrifter och Utskriftsmallar.

Skrivarinställningar

Du ser enkelt vilken skrivare som är vald. Knappen öppnar de skrivarinställningar som finns för den skrivare som är vald. Tänk på att inställningsmallarna kan avse olika pappersformat. Du måste själv se till att skrivarinställningarna stämmer med det formatet. Du får en hint om inställningen är liggande eller stående av bilden ovanför knappen.

Övriga delar av fönstret

Visar valen som finns under Inställningar fliken Direktval.

Visar inställningsmallens namn och beskrivning. De flesta utskriftsformer har en eller flera fördefinierade inställningsmallar. namnet ger en hint om vad som kommer att skrivas ut och vilken storlek på papper den är avsedd för. Varje mall har en beskrivning som berättar lite mer om vad mallen innehåller. Klicka på mallarna en efter en så ser du beskrivningen för den och genom att klicka på Granska så ser du tydligare vad det är du får. Har du gjort en temporär ändring i en mall så kallas den för Senaste och ligger då överst i listan. Listan är sorterad i bokstavsordning.

Här kan du ställa in hur dina sidor ska skrivas ut:

Allt i en enda utskrift eller med ett visst sidomfång.
Önskas utskrift på A4:ans båda sidor, kan du välja skriva ut alla udda sidor först och sedan de jämna sidorna efter vändning av utskriften med de udda sidorna.
Alternativt skriv ut jämna sidor spegelvända.
Numrering av första sidan och antal sidor på utskrivet blad går också att välja.

Text för sidhuvud och sidfot kan tillföras: t.ex. "Nils Trillinghorns Antavla". Sidhuvud syns längst upp på varje sida och sidfot längst ned till vänster på varje sida, vid utskrift med standardinställning.

I Välj registermall kan du välja vilka register som ska inkluderas i utskriften till exempel person- och ortsregister. Läs mer i guiden Registermall.

I Välj sidutformningsmall kan du välja hur texten ska placeras på sidorna. Läs mer i guiden Sidutformningsmall.

Tabellen visar möjliga utskriftsmål

		Utskriftsmål		Filtyp
Utskriftstyp	Utskriftsform	Skrivare	Text	RTF	PDF
Ansedel	Ansedel	ja	ja	ja	ja
Släkt-, An- o Stamtavla	Grafisk	ja	nej	nej	ja
An- o stamtavla	Tabell	ja	ja	ja	ja
An- o stamtavla	Livslinjer	ja	nej	nej	ja
Antavla	Sidindelade	ja	nej	nej	ja
Antavla	Ny sidindelad	ja	nej	nej	ja
Antavla	Komprimerad	ja	nej	nej	ja
Antavla	Ansedlar för alla	ja	nej	nej	ja
Söklista	Ansedlar för alla	ja	nej	ja	ja
Stamtavla	Träd	ja	nej	nej	ja
Stamtavla	En rad per person	ja	nej	nej	ja
Karta	Karta	ja	nej	nej	ja
Utgående från	Text	ja	ja	ja	ja

Bild

Etiketter

Ingress

Vad händer från det att du klickar på utskriftsikonen till dess du klickar på skriv ut. Lär dig hur du kan använda de olika valmöjligheterna.

Bildplacering

Bild centrerad

DNA-forskning med Disgen

christergus — Fri, 10 Jan 2025 09:30:00 +0000

DNA-forskning med Disgen

christergus 10 jan 2025

En kort summering av vilka funktioner som är bra att använda i din DNA-forskning.

De DNA-tester som en person har gjort kan du registrera i DNA-panelen i Personöversikten . Där kan du också registrera personer den testade har fått Autosomal DNA-träff med. Läs mer!

Alla DNA-data betraktas som privata data. Beroende på användarens sekretess-inställningar för privata notiser kommer de att synas i DNA-panelen. Om användaren inte använder funktionerna för privata data syns alla DNA-data. Läs mer!

Du kan bygga stamtavlor med personer som har samma Y-DNA resp mtDNA, Dvs i princip män resp kvinnor. Läs mer!

Du kan också skapa en Komprimerad antavla med X-match som visar vadå? Läs mer!

En släktskapstavla är bra att göra för att visa hur du är släkt med någon du hittat i DNA-forskningen. Läs mer!

Ett släktskapsträd är också ett bra hjälpmedel för att visa hur du är släkt med någon. Läs mer!

Men störst flexibilitet erbjuder flaggorna i Disgen. Du kan använd dem på flera olika sätt. Fundera över vilka behov du har! Läs mer!

Funktionen Ahnentafel är en speciell utskriftsform för en antavla som är populär vid DNA-forskning.

Funktionen Lista N-männingar, dvs tre-, fyr-, femmänningar osv är också spännande att använda i vissa situationer.

Ett par artiklar om DNA finns på webben, dels om DNA-testning i allmänhet och dels DNA-släktforskning med Disgen.

Bild

Etiketter

Ingress

Disgen innehåller flera funktioner som är hjälpsamma i din DNA-forskning.

Bildplacering

Bild centrerad

Utskrift av ansedel

josefinenil — Thu, 09 Jan 2025 15:23:28 +0000

Utskrift av ansedel

josefinenil 09 jan 2025

Syfte

Ansedeln är nog den utskrift som används mest. Den ger en bild av vad du registrerat om personen. Du kan ta med allt i utskriften eller bara valda delar beroende på vad du ska använda den till.

Utskrift av ansedel

Du kan starta utskriften av en ansedel från de flesta fönster i Disgen. Du använder skrivarsymbolen i fönstrets vänstermeny.

Klicka på Skrivaren i vänstermenyn.

Fönstret Utskrift – Välj utskriftsform visas. Ansedel är markerad. Om den inte är det, markerar du den. I nedre vänstra hörnet ser du namnet på din centrumperson. Välj Fortsätt.

Utskriften kommer att ske med inställningsmall STD Kortfattad. Det är en av standardmallarna för ansedel. Totalt finns 14 valbara inställningsmallar för ansedel.

Bockar du för Använd sidhuvud och fyller i en text så får du en överskrift på varje utskriftssida. Bockar du för Använd sidfot och skriver in exempelvis ditt namn så skrivs det längst ner på varje sida.

Du kan påverka hur källförteckningen ska se ut genom att klicka på knappen Ändra vid Välj registermall.

Du kan också påverka marginalernas bredd och om sidfot och sidhuvud ska skrivas ut genom att klicka på knappen Ändra vid Välj sidutformingsmall.

Välj Granska och se om utskriften ser bra ut.

Är texten svår att läsa på skärmen när du förhandsgranskar så kan du zooma in. Du väljer nivån på zoomningen med knapparna till höger. Rullningslisterna till höger och i botten gör att du kan förflytta texten så du ser det du vill granska.

Välj Avbryt om du inte är nöjd.

Du kan pröva någon annan inställningsmall, välja Granska och se resultatet. Du kan gå tillbaka genom att avbryta och sen granska igen, många gånger.

När du är nöjd med granskningen väljer du var utskriften ska ske.

Utskrift på papper: Välj skriv ut till Skrivare och sedan Skriv ut
Utskrift till en fil: Välj Textfil, RTF-fil eller PDF-fil och Skriv ut

I det undre alternativet så skapas en fil och i fönstret Ange filnamn för utmatning ger du filen ett namn. Filen hamnar i din datamapp DgTmp. Du hittar den i huvudmenyn Arkiv > Datamapp > Öppna datamapp. I mappen DgTmp.

RTF-filen kan du senare spara som en Word-fil och redigera. PDF-filen kan öppnas i Acrobat Reader men den kan inte redigeras. PDF-filen är bra när du t ex ska skicka ett utdrag ur din forskning till någon annan forskare via internet.

Tycker du inte att någon av de 14 inställningsmallarna passar dig, kan du prova att göra en egen inställning och spara som mall. Se guiden Inställningar för utskrifter och utskriftsmallar.

Ändra i inställningsmall för Ansedel

En utskrift sker enligt en av inställningsmallarna. Du har möjlighet att själv ta bort eller lägga till inställningar. Ifall du gjort ändringar i en av de övergripande mallarna och vill behålla den mallen som en egen att använda flera gånger, måste du namnge och spara den. Gör du någon ändring under inställningar och väljer OK sparas de i mallen med namnet Senaste som ändras varje gång du gjort någon förändring.

Ändra på inställningar genom att utgå från mallen STD 1

Med inställningsmall STD 1 markerat i fönstret Ansedel. Välj knappen Inställningar

Fliken Direktval

Fliken Direktval är aktiv.

Fönstret Inställningar för Ansedel öppnas, med fliken Direktval synlig. Här är förvalt att orter, källreferenser, fotnoter och anteckningar skrivs ut i samband med texten liksom adoptivbarn och fosterbarn. Du kan avmarkera en eller flera. Datumformat kan väljas. Direktval är de vanligaste ändringarna man gör. Exempelvis att byta språk och datumformat när du ska skicka något till en amerikansk släkting.

Fliken För ansedeln och underfliken Innehåll

Gör underfliken För Innehåll aktiv.

Flikarna Huvudpersonen och Levnadsbeskrivning avser båda centrumpersonen. Det går att välja samma notistyper i båda flikarna. Du kan därför bestämma om du vill ha notiserna utskrivna i början samlat kring namnet eller längre ner under rubriken Levnadsbeskrivningen. Du ska inte välja samma notistyp på båda ställena för då får du det utskrivet dubbelt. Det är lämpligt att hantera Specialnotisen på samma sätt.

Underfliken Innehåll. Det går att öppna varje ruta till vänster t ex huvudpersonen.

Underfliken Innehåll kan du ställa in vilka notiser som ska tas med för huvudperson, levnadsbeskrivning, barn, föräldrar, ingifta och giften. När den översta rutan är vald ser du en sammanfattning av vad som är valt för de olika delarna. Alla rutor till vänster har fler notiser att välja bland och går att flytta till valda som kommer med vid en utskrift. Öppna huvudperson genom att klicka på rutan och du ser vad som är förvalt och vad du mer kan välja att ta med i utskriften. Öppna sedan Levnadsbeskrivning och se vad som går att välja där.

Markera den notis som ska flyttas så aktiveras Cirklarna med pilar i mitten. Klicka på enkelpil för en notis och dubbelpil för alla notiser.

I fallet ovan har du valt att skriva ut Specialnotisen. Den ligger i gruppen Valda. Knappen Välj specialnotiser för levnadsbeskrivning har därför aktiverats så att du via den knappen kan välja vilka specialnotiser du vill ha med i utskriften. Läs mer om Specialnotisen.

Underfliken Utseende

För ansedeln underfliken Utseende: I mallen STD 1 är Ny rad för varje notis markerad. Det innebär att texten blir något luftigare och mer lättläst men tar något mer utrymme.
I samma flik finns möjlighet att styra bilderna till att ligga efter varandra eller varje bild på ny rad.

Underfliken Stilar

Här kan du ändra de förvalda stilarna.

Fliken Övrigt

Följande inställningar gäller om du under direktval väljer att skriva ut dem.

Övrigt underfliken Fotnoter: Här väljs om fotnot ska skrivas ut på varje sida eller efter texten.
Övrigt underfliken Anteckningar: Här väljs om anteckningar ska skrivas ut inuti texten eller som fotnoter.
Övrigt underfliken Källreferenser: Här väljs om källhänvisningar ska placeras i texten inom parentes eller klammer, som fotnoter eller i slutet av dokumentet.
Övrigt underfliken Stilar: Här kan stilen ändras för fotnoter, anteckningar och källreferenser.

Mer utförligt om olika utskrifter finns bland annat i guiden Inställningar för utskrifter och utskriftsmallar.

Studera tabellen nedan över de inställningar du kan välja för Ansedeln.

Inställningar i de olika mallarna

Nedan följer en sammanställning över de viktigaste inställningsbara val som är gjorda i respektive mall.

Generella inställningar

Huvudperson

Det finns fler notistyper att välja bland men de finns inte med i den här sammanställningen eftersom de inte finns med i någon standardmall.

Relationer

Levnadsbeskrivning

Barn

Föräldrar

Ingifta

Bild

Etiketter

Bildplacering

Bild centrerad

Automatiskt skapade källreferenser - inställningar

josefinenil — Wed, 08 Jan 2025 13:32:17 +0000

Automatiskt skapade källreferenser - inställningar

josefinenil 08 jan 2025

Innehåll

Att fundera på
Ska du ändra i standardinställningarna?
Inställningar för källan
Inställningar för hänvisningar
Gruppera källorna
Exempelsamling

Att fundera på

Innan du bestämmer dig för att använda den här trevliga funktionen måste du ta följande i beaktande

Funktionen fungerar för många av kyrkböckerna men inte för alla.
Ta för vana att klicka på lampan när du lagt upp en ny hänvisning och se att den hamnade där du ville. Gjorde den inte det så kan du enkelt flytta den till den plats du vill vill ha den.
Grunden är en textsträng som Disgen tolkar. Det som inte finns i textsträngen kan inte hamna i källträdet.
Disgen letar upp den text som troligen avser källan och ser efter om det finns någon källa i källträdet som motsvarar den texten. Finns det så letar Disgen upp det som troligen avser hänvisningen och ser efter om det finns någon hänvisning under aktuell källa som matchar så används den annars läggs en ny hänvisning upp.
Disgen struntar helt i den struktur du har byggt upp i källträdet sedan tidigare. Det är bara källan som är intressant inte var i ditt källträd den finns.
När Disgen inte hittar någon källa som kan användas så skapas den. I det ögonblicket blir det intressant att se vilka inställningar som är gjorda för funktionen för då skapas en struktur över källan. Finns delar av den strukturen sedan tidigare så återanvänds den. Den kan också kompletteras till vissa delar innan källan kan läggas in på plats.
OBS! Funktionen fungerar inte för allt och kommer inte att byggas ut för att fungera för allt. Men den fungerar för mycket av vardagsforskning.

Ska du ändra i standardinställningarna?

Så länge du bara använder kyrkoarkivens längder så behöver du inte göra någon ändring. Använder du mantalslängder och domböcker och vill använda automatiken för det också så bör du hålla rätt på vilken Startgrupp som är vald innan du skapar en ny källa.

Om en källa innehåller mer än en längd och varje del har egen sidnumrering. Då ska du se till att Bildnummer är förbockat.

Den här guiden kommer först att gå igenom alla inställningsmöjligheterna och fortsätter sedan med ett antal exempel för att förstå vad det är som påverkas.

Inställningsdialogen startas från notisen när du klickar på knappen Skapa källhänvisning och därefter väljer Öppna inställningsdialogen. Dialogen kommer upp så länge du inte har satt en bock i rutan för Visa inte detta igen.

Den kan också startas direkt från notisdialogen där det finns en egen knapp längst ner som heter Inställningar för källor.

Inställningar för källan

Bilderna nedan visar att exempeltexten under varje bock ändras när rutan är ifylld och när den inte är det för att göra det tydligt hur det påverkar den skapade källan.

Den översta parametern handlar om att lägga till NAD-beteckningen i källan för ArkivDigital-källor. Riksarkivet har det här med utan att vi kan påverka det. För att ge en likhet oavsett vilken leverantör du använder så har den här parametern bockats för i standardinställningen.

Byggde du källträdet på den gamla strängen utan länsbokstav på församlingen så slipper du få dubbla församlingar - en med länsbokstav och en utan - om du fyller i den här parametern.

Inställningar för hänvisningar

Bildnummer används bara av ArkivDigital och är deras löpnummer på de fotograferade sidorna.

Motsvarande uppgift hos Riksarkivet är Bildidentitet. också kallat Batchnummer och Löpnummer.

Dessa nummer är intressanta när längden inte är sidnumrerad.

Skillnaden på bilderna nedan är att tar man bort bocken i Bildnummer så kommer inte det med i hänvisningar från ArkivDigital och väljer man inte Använd Disgens prefix "sid" i hänvisningen så syns det tydligt i exemplet att prefixfältet i Disgen inte kommer att användas utan texten sid/sida skrivs i själva hänvisningstexten.

Om en källa består av flera delar som har sin egen sidnumrering så finns risken att det blir sammanblandat om man inte har en bock i Bildnummer. Då blir bildnumret den slutliga unika delen som gör att det blir skilda rader i källträdet. Det gäller för Arkiv Digital. Om man använder riksarkivet så får du själv öppna den skapade raden och lägga till något som gör den unik. I vissa längder handlar det om att där finns födelsebok, vigselbok och dödbok i samma bok och varje del har sitt eget sidnummer. Då är det enkelt att lägga till ordet födelsebok, vigselbok och dödbok i slutet. Det får man göra för varje sida och när hänvisningen ska återanvändas gör man bäst i att leta upp hänvisningen själv.

Underst finns möjlighet att knyta bilden i källan till hänvisningen. Det innebär att det dyker upp en ikon i notisens vänstra del. När man klickar på den så styrs man till rätt sida i aktuell källa och den visas på skärmen. För ArkivDigital så förutsätter det att du har ett abonnemang.

Gruppera källorna

Den översta rutan innehåller en lista med olika typer av startgrupper som kommer med Disgen från start och som kan ha kompletterats med egna grupper. Så länge du bara arbetar med kyrkböckerna så är Kyrkoarkiv den givna startgruppen. Börjar du slå i mantalslängder så har du en särskild grupp för det. Du väljer i listan allt eftersom behovet uppstår.

Vald startgrupp visas bredvid knappen Skapa källreferens när du fyllt i en källreferens. Det ger dig möjlighet att ändra vid behov innan du skapar källreferensen.

I gruppen Välj grupper kan man välja ett eller flera alternativ. Det som syns på bilden är standard för Disgen.

Arkivinstans

Med arkivinstans menas den fysiska platsen som källan finns lagrad på. För kyrkböckerna är det Landsarkiven som ju egentligen inte längre finns men när man skapade arkiven så var det de som fanns. Arkivinstanserna finns angivna både för ArkivDigital och Riksarkivets material.

Det här gör att alla församlingar inte hamnar i en enda stor hög utan fördelas ut på de olika arkivinstanserna.

Län

Arbetar du bara med ArkivDigitals källor så fungerar det här som en indelning. Det blir lite färre församlingar i gruppen än vad Arkivinstans ger. Vi har valt bort detta i standard eftersom det bara grupperar ArkivDigitals källor och inte Riksarkivets. Använder man båda tjänsteleverantörerna så blir källträdet svårläst. Disgen försöker sortera in församlingar från Riksarkivets källor under länen men lyckas inte alltid. Då kan du själv flytta in dem genom att klippa ut och klistra in på den plats du vill ha dem. Obs du flyttar hela församlingen med det som finns under.

Församling

Självklart samlar vi längderna församlingsvis. Det är den mest naturliga gruppindelningen.

Arkivserie

Tanken med arkivserie är att gruppera husförhörslängderna för sig, födelseböckerna för sig osv. Det fungerar utmärkt för Riksarkivets material men inte för ArkivDigitals. Även utan det här valet så blir längderna uppdelade på de olika sorterna om källorna hålls sorterade på namn.

Byt länsbokstav

Underst finns en ruta för att byta ut länsbokstaven till länsnamnet i klartext. Den fungerar ihop med parametern Län ovan. Vill ni använda län så bocka gärna i den här rutan för vi vill ju komma bort från länsbokstäverna så mycket som möjligt. Konsekvensen av att det byts blir att i källträdet får du en nod med länsnamnet istället för med länsbokstaven.

Exempelsamling

Följande textsträngar är kopierade och används för att skapa källträden.

Riksarkivet (RA)

Mörbylånga kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00259/A I/2 (1821-1839), bildid: C0028284_00101, sida 186
Mörbylånga kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00259/A I/7 (1883-1894), bildid: C0028289_00016, sida 13
Mörbylånga kyrkoarkiv, Lysnings- och vigselböcker, SE/VALA/00259/E I/2 (1771-1841), bildid: C0028293_00063, sida 98
Lofta kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00231/A I/6 (1816-1822), bildid: C0027995_00016, sida 14
Lofta kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/VALA/00231/A I/7 (1816-1822), bildid: C0027996_00009, sida 4
Rångedala kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/GLA/13441/A I/3 (1766-1775), bildid: C0046509_00030, sida 43

ArkivDigital (AD)

Mörbylånga (H) AI:2 (1821-1839) Bild 100 / sid 187 (AID: v23571.b100.s187, NAD: SE/VALA/00259)
Mörbylånga (H) AI:7 (1883-1894) Bild 21 / sid 13 (AID: v23583.b21.s13, NAD: SE/VALA/00259)
Mörbylånga (H) EI:2 (1771-1841) Bild 53 / sid 99 (AID: v40543.b53.s99, NAD: SE/VALA/00259)
Lofta (H) AI:6 (1816-1822) Bild 16 / sid 15 (AID: v23149.b16.s15, NAD: SE/VALA/00231)
Lofta (H) AI:7 (1816-1822) Bild 11 / sid 5 (AID: v23150.b11.s5, NAD: SE/VALA/00231)
Rångedala (P) AI:3 (1766-1775) Bild 26 / sid 43 (AID: v44340.b26.s43, NAD: SE/GLA/13441)

Exempel 1

Inga ändringar i standarden. Har använt RA 1,2,3, 6 och AD 4,5

Exempel 2

Bara för att visa vad som händer när jag under en period använder det ena och under en annan period det andra. Dvs både AD och RA dyker upp och kan vara samma längder. Här syns det tydligt att det blir skilda grenar för de två.

I det här exemplet har använts samma som ovan men det har kompletterats med AD 1,2,3. Dessutom har det satts en bock i valet Håll källträdet sorterat.

Här syns att Mörbylånga har kommit in och ligger över Mörbylånga kyrkoarkiv. Det är så stor skillnad på textsträngarna från ArkivDigital och Riksarkivet så det går inte att automatiskt lägga ihop dem.

Exempel 3

Nu ändrar vi så att vald grupp inte längre är Arkivinstans utan Län. Bara för att synliggöra vad som händer så lägger vi in RA 1, 2, 3, 4, 5, 6 och AD 1, 2, 3, 4, 5, 6

Här ser man tydligt att Lofta kyrkoarkiv inte hamnade under Kalmar län.

Disgen försöker verkligen att lägga in församlingarna under län. Hur väl det lyckats beror lite på i vilken ordning källorna läggs in. Som synes ovan så har Disgen lyckats samla Rångedala kyrkoarkiv under Älvsborgs län och likaså Mörbylånga kyrkoarkiv under Kalmar län medan Lofta Kyrkoarkiv inte hittade in under Kalmar län. Har du valt den här inställningen så är det inte svårt att "städa" och själv flytta in Lofta kyrkoarkiv under Kalmar län jämsides med Lofta.

Du markerar Lofta kyrkoarkiv och högerklickar. I snabbmenyn väljer du Klipp ut. Sen högerklickar du på Lofta med kyrkosymbolen och väljer Klistra in på samma nivå. Resultatet blir så här.

Här ser du också konsekvensen av att begära att länsbokstav ska ändras till länsnamn. Hade den inte varit förbockad så hade det inte stått Kalmar län utan (H).

Bild

Etiketter

Ingress

Automatik är bra - speciellt om där finns effektiva inställningsmöjligheter.
Här visas standardinställningarna som fungerar bra om du använder både ArkivDigital och Riksarkivet i din forskning.

Bildplacering

Bild centrerad

Källreferensens placering i utskrifter

gunillajac — Wed, 08 Jan 2025 10:33:31 +0000

Källreferensens placering i utskrifter

gunillajac 08 jan 2025

I många av Disgens utskrifter kan du få med de källreferenser du angett på notiserna. Numera finns det möjlighet att ange källreferenser på alla notistyper. Ofta bestämmer man sig en gång för hur de ska presenteras i utskrifter och sedan ändrar man sällan på det. Att verkligen skriva ut informationen kan dock skilja från utskrift till utskrift.

Utskrift av källreferenser

Du kan välja var källreferenserna ska placeras och vilket typsnitt de ska ha. Det gör du i den enskilda utskriftsmallen. I vissa utskrifter vill du ha dem flödande i texten medan du i andra vill ha dem som fotnoter på varje sidan eller utskrivna sist i dokumentet.

1. Placering av källreferenserna

Källreferenserna kan skrivas ut i texten, som fotnoter eller sist i dokumentet. Detta görs under Inställningar > Övrigt > Källreferenser.

2. Inställningar av typsnitt, stil och färg för källreferenserna

Detta val görs på olika ställen beroende på var du valt att källreferenserna ska skrivas ut. När de skrivs ut som fotnoter får de samma typsnitt som fotnoterna har.

• Löpande text: Denna inställning görs under Inställningar > Övrigt > Stilar, knappen Källreferenser

• Fotnoter: Denna inställning görs under Inställningar > Övrigt > Stilar men här väljer du knappen Fotnoter

• Sist i dokumentet: Denna inställning görs under Registermallar > Källreferensregister knappen Vanlig text

Utskrift av källreferens- och källregister

1. Inställningar för Källreferensregister

Källreferensregister skrivs ut sist i dokumentet om du valt att skriva ut dem där. Du kan ändra stil under Registermallar > Källreferensregister knappen Vanlig text.

2. Inställningar för källregister

Källregistret skrivs alltid ut sist i dokumentet. Du kan ändra stil under Registermallar > Källregister knappen Vanlig text.

Val av om källreferenserna och registren ska skrivas ut eller ej

Det sista du tar ställning till är om du vill ha källreferenserna och källregistret utskrivna eller ej och det gör du under fliken Direktval där du i vänstra kolumnen beställer om källreferenserna och i högra kolumnen om källregistret ska skrivas ut.

Observera att det inte är möjligt att skriva ut källreferenser eller källregister för alla typer av utskrifter, dessa val är då utgråade.

Bild

Etiketter

Ingress

Välj var källreferensen ska skrivas, i löpande text, som fotnot eller som eget register sist i dokumentet.

Bildtext

Källreferenser utskrivna i slutet på sidan bland fotnoterna.

Bildplacering

Bild centrerad

Tidslinjen

gunillajac — Tue, 07 Jan 2025 15:52:27 +0000

Tidslinjen

gunillajac 07 jan 2025

Syfte

Syftet med utskriften är att presentera viktiga händelser i en persons liv. Inte bara de egna händelserna utan också viktiga händelser för närstående.

Utskriften bygger på händelsenotiser som har ett datum. De redovisas i tidsordning. Det startar med personens födelse och slutar med dess död. Saknas födelsedatum så används första händelsenotisen med datum som startpunkt. Saknas dödsdatum så antas att personen har blivit 110 år, detta innebär att om man valt att visa närståendes notiser så redovisas dessa 110 år från huvudpersonens födelse.

Var finns funktionen?

I alla fönster där det går att skriva ut en ansedel för en person kan du också skriva ut en tidslinje för personen. Du börjar med att klicka på skrivarikonen och väljer sedan Tidslinje och Fortsätt.

Val av händelsenotiser och personer som ska tas med i tidslinjen

I denna dialogruta kan du välja vilka händelser och personer som ska tas med. Om du inte gör några val här kommer endast huvudpersonens född, relationer och död med.

För huvudpersonen kan standardnotiserna utökas med antingen alla händelser med datum eller med ett urval av händelser med datum. Om du väljer att ta med specialnotiser kan du ange vilka av dessa som ska tas med.

Du bestämmer också vilka som ska omfattas av utskriften förutom huvudpersonen. Tidslinjen kan utökas med födelse och död för partners och födelse, död och relationer för barn, barnbarn, föräldrar, far- och morföräldrar samt syskon och halvsyskon. Även adoptiv- och fosterföräldrar samt adoptiv- och fosterbarn kan inkluderas.

Om du kryssar i Ta med alla händelser för huvudpersonens relationer får du även med eventuella specialnotiser med datum, som du har i lagt in i panelen Relationshistoria för huvudpersonen.

Resultat

Varje rad består av tre kolumner. Först årtalet för händelsen, sedan personens ålder vid händelsen. Den sista kolumnen beskriver händelsen i text. Avser händelsen en annan person så inleds raden med hur deras relation ser ut följt av namnet. Avses en relationshändelse så skrivs partnerns namn sist.

Exempel 1: Inga val gjorda, Endast huvudpersonens födelse, relationer och död tas med

Exempel 2: Samtliga notiser valda för huvudpersonen.

Utskrift

För att skriva ut tryck Skriv ut. Då visas en dialogruta där du kan göra inställningar för utskriften. Normalt behöver man inte göra några ändringar. Möjligen kan du vilja ändra orientering eller marginaler för att få med hela utskriften på bredden.

När du är klar trycker du på OK. Då visas en förhandsgranskning av din tidslinje.

Förhandsgranskning av tidslinje med alla notiser valda för huvudpersonen liksom notiser för föräldrar, barn och syskon.

Tryck på Skriv ut och du kommer till en dialog där du kan välja skrivare. Observera att om du valt liggande format tidigare måste du göra det även här. Tryck OK.

Bild

Etiketter

Ingress

Spännande utskrift som i tidsordning berättar om en person och dess närmsta släktingar.

Bildplacering

Bild centrerad

Lista N-männingar

josefinenil — Mon, 06 Jan 2025 03:25:21 +0000

Lista N-männingar

josefinenil 06 jan 2025

N-männinglistan finns med två olika utseende. Den som syns längst upp på sidan och den som syns direkt här nedan. Antalet männingar kan också skilja beroende på om den utpekade personen är en av männingarna eller om hen är proband.

Föräldraleden är inte medtagna

Syfte

Listan har två syften. Det första är att kunna skriva ut och använda för att organisera en kusinträff eller för att få kontakt med kusinerna eller.... Det andra är vid DNA-forskning. Då väljer du troligen att skriva ut tre-, fyr- eller fem-männingar beroende på ditt behov för stunden.

Du kan också arbeta med den när du ska komplettera med dödsdatum och vill fokusera på släkten i det arbetet. Gör först en tremänninglista och kolla om det saknas dödsdatum på någon. Med rätt inställningar kan listan bli tom och du får en bekräftelse på att du har fått med dödsdatum på alla som skulle kunna finnas i listan. Gör sen en fyrmänningslista och gör samma sak. Eftersom du kan öppna både en familjeöversikt och en personöversikt så ser du om det finns fler i närheten som också behöver lite mer uppgifter.

Så här gör du

Du kan starta utskriften från många olika ställen. Du hittar den i snabbmenyn när du markerar en person. Den finns i

Familjeöversikten
Släktöversikten
Stamtavlan
Antavlan
Söklistan

I personöversikten startar du i vänstermenyns mer-knapp.

Det första du får upp är en dialog där du ska bestämma vad du vill ha med i N-männinglistan och vad den ska utgå ifrån.

Börja med att välja vilken sorts N-männinglista du vill skapa.

Det första alternativet blir en lista som byggs på en stamtavla som börjar på den markerade personen och sen går n antal generationer framåt och skriver alla som hittas där. Här fångar du alla N-männingar utgående från en ana.

Det andra alternativet innebär att det byggs en antavla som börjar på den markerade personen och går n generationer bakåt. Efter det byggs ett antal stamtavlor som utgår från personerna längst bak. Här fångar du alla personens N-männingar inte bara de som tillhör ett ben i din antavla.

Sen bestämmer du vilket avstånd det ska vara mellan dig och de övriga i listan. Ska det vara kusiner, nästkusiner / 3 -männingar, 4-männingar eller ännu längre avstånd.

Du ska också ta ställning till om du bara vill ha med biologiska N-männingar eller om även de icke biologiska ska tas med.

Beroende på vad du ska använda listan till så kanske du bara vill ha med dem som lever.

Sen kan du välja på att bara visa N-männingarna eller att också ta med generationerna som ligger bakom och leder fram till N-männingarna. Vill du se dem så bockar du för Visa anor i listan.

Sen kan du också ta med alla anor vid anförluster, då kommer de att finnas med mer än en gång.

Sist kan du välja språk och datumformat för listan.

Resultatet

Beroende på vilka val du gjort så ser listan ut på lite olika sätt som bilderna ovan visar.

Prova de olika varianterna så ser du hur du vill ha den. Dina val ligger kvar från gång till gång.

I Snabbmenyn finns några olika val. Prova dem och se hur det blir.

Valet Exportera till excel skapar en fil som du får möjlighet att namnge och placera där du vill. Disgen föreslår att filen ska heta N-Männingslista.xls och läggas i mappen DgTmp i den aktiva datamappen för Disgen men det kan du ändra på.

Skriv ut startar en dialog som du inte behöver bry dig om utan bara trycka på OK.

Då får du upp ett nytt fönster där utskriften granskas.

Tycker du förhandsgranskafönstret är för litet så dra i nedre högra hörnet för att göra det större. Ser det ok ut så skriver du ut listan genom att klicka på knappen Skriv ut överst i fönstret.

Här får du möjlighet att välja skrivare dit utskriften ska göras.

De två valen Öppna personöversikt och Öppna familjeöversikt öppnar fönstren i en ny fönstergrupp. Funktionerna är bra om du vill kolla något eller göra en ändring.

Bild

Etiketter

Särtryck från Diskulogen nr 139 om N-männingar

Ingress

Vad heter mina kusiner? Ja det vet jag nog om de inte är för många, men vad heter mina tre-männingar. Det är kanske inte lika självklart för att inte säga fyr-männingarna.
Bra lista inte bara för att fixa kusinträffen utan också för att arbeta med dina DNA-träffar.

Bilagor

Bildtext

Föräldraleden visas också.

Bildplacering

Bild centrerad

Sidutformningsmall

josefinenil — Sun, 05 Jan 2025 14:38:57 +0000

Sidutformningsmall

josefinenil 05 jan 2025

Syfte

Vi har alla olika skrivare och olika önskemål om marginalbredd på sidan. Var vi vill att sidnummer och datum ska skrivas är också personligt. Ja det finns ganska många saker man kan påverka för att få sidan att bli som jag vill ha den. Alla de inställningarna kan du göra genom att trycka på knappen Välj sidutformningsmall.

Dialogen som kommer upp har fyra flikar, Format, Sidhuvud, Sidfot och Stilar där du kan göra dina inställningar.

Fliken Format

I fliken Format kan marginaler ställas in.

Fliken Sidhuvud

Under fliken Sidhuvud placerar du ut datum, sidnummer och text över sidan. I exemplet ovan har man valt att sätta texten centrerat i mitten av sidhuvudet. Texten hämtas från utskriftsfönstrets sektion Texter om bocken för Använd sidhuvud är satt och det finns en text i fältet bredvid.

Fliken Sidfot

Under fliken Sidfot placerar du ut valt innehåll över sidan. I exemplet ovan har man valt att sätta texten till vänster i sidfoten. Texten hämtas från utskriftsfönstrets sektion Texter om bocken för Använd sidfot är satt och det finns en text i fältet bredvid.

Fliken Stilar

Under fliken Stilar finns teckeninställningar att förändra för sidhuvud och sidfot.

Bild

Etiketter

Ingress

Forma sidan efter dina önskemål marginaler, sidhuvud, sidfot och stilar.

Bildplacering

Bild centrerad

Registermall

josefinenil — Sun, 05 Jan 2025 14:31:02 +0000

Registermall

josefinenil 05 jan 2025

Syfte

I registermallen kan du välja hur de olika registren, som Disgen kan skapa, ska se ut. Du gör inställningarna här. När du beställer utskrift av registren under direktval i utskriftsmallen så kommer utskriften att anpassas efter dina önskemål. Du kan öppna registermallen direkt innan du gör utskriften.

Det finns en standardmall att utgå ifrån. Du gör dina ändringar. Om du inte väljer att spara dem under ett eget namn så sparas de ändå under namnet Senaste. Så du kan testa dig fram till vad som känns rätt för dig och först därefter sparar du ner dem under ett eget namn.

Labba lite. Gör en del ändringar och se vad som händer. Du lär dig mycket och du hittar till slut ett utseende som du gillar. När det väl är gjort så går du troligen inte hit och ändrar i framtiden för du är nöjd med dina val.

Inställningar för register

Funktionen har fem flikar och påverkar de utskrifter som skriver ut de olika registren.

Om du har valt att skriva ut på engelska så är överskriften för standardutskrift angiven på engelska följt av att rutan med språket anger just engelska. Vill du ha något annat så väljer du istället Egen text och skriver in den text du vill ha som överskrift på varje sida av aktuellt register.

Under fliken Personregister finns inställningar att förändra enligt ovanstående bild.

Resultatet ser ut så här.

Under fliken Ortsregister finns inställningar att förändra enligt ovanstående bild.

Resultatet blir det här.

Under fliken Ortsbeskrivningar finns inställningar att förändra enligt ovanstående bild.

Bockar du för Skriv bara ut den korta beskrivningen innebär att man bara skriver ut den första textnotisen. Finns det fler så blir de inte utskrivna.

Resultat blir så här.

Under fliken Källregister finns inställningar att förändra enligt ovanstående bild.

Härledningen är den kedja av grupper som finns över Källan/hänvisningen som referensen pekar på.

Resultatet blir så här.

Under fliken Källreferensregister finns inställningar att förändra enligt ovanstående bild.

Härledningen är den kedja av grupper som finns över Källan/hänvisningen som referensen pekar på.

Inställningarna ovan beskriver hur listan ska se ut. Innehållets placering i utskriften bestäms dock i Inställningsmallen för den aktuella utskriften. Det vill säga du klickar på knappen Inställningar och väljer fliken Övrigt och underfliken Källreferenser.

Där är valet satt till I slutet av dokumentet. Då blir utskriften som ovan sist i hela dokumentet.

Inställningarna du ser ovan, hör till STD Register som är en standardmall för register.

Bild

Etiketter

Ingress

Tänk igenom hur generella delar av utskriften ska skrivas ut. För det mesta vill du att de ska se likadana ut oavsett vilken utskrift det handlar om.

Bildtext

Tre olika exempel - överst Personregister, nästa ortsregister och underst källregister.

Bildplacering

Bild centrerad

Antavla för DNA X-Match

josefinenil — Sun, 05 Jan 2025 10:45:42 +0000

Antavla för DNA X-Match

josefinenil 05 jan 2025

Komprimerad antavla har nu möjlighet att skrivas ut med bara de personerna som är intressanta när du letar efter hur du och en dna-träff med X-match är släkt.

Tavlan ritas upp utifrån den person du satt som centrumperson. Är det en kvinna ser den ut på ett sätt. Är det en man ser den ut på ett annat sätt. Det finns en färdig inställningsmall som heter STD A4 X-match. Bilderna ovan är gjorda med en syster och en bror som centrumpersoner. Bilden till vänster är broderns antavla och den högra systerns.

Så här gör du

Välj centrumperson i familjeöversikten och välj sedan i vänstermenyn ikonen för bygg en antavla.

Kom ihåg att välja Biologiska föräldrar.

Tryck på ikonen för att skriva ut överst i vänstermenyn i antavlan.

Välj Komprimerad antavla.

Välj inställningsmallen STD A4 X-match. Granska och skriv ut.

Använda annan mall som grund för X-match

Vill du använda en annan mall för tavlan, exvis STD A4 färg, så välj den.

Klicka sedan på knappen Inställningar.

Markera För antavlan i övre flikraden och sedan Utseende i den undre. Här finns en bockruta under DNA forskningsstöd som heter Ta bara med anor med X-match. Klicka på den så där visas en bock. Då får du bara x-matcher utskrivna.
Där finns också ett val om att Färglägga tomma X-match boxar som gör att "hela" antavlan blir färglagd. Dvs alla de boxar där det skulle kunna förekomma x-matcher men som inte är framforskade än.

Vill du har namnordningen som För- Efternamn så trycker du på det valet nere till vänster.

Vill du spara mallen för framtiden så trycker du på Spara mall och ger den ett namn annars trycker du Ok och den visas som Senaste. Då kan du få göra om inställningen vid ett senare tillfälle.

Läs mer om Utskrifter.

Läs mer om Inställningar för utskrifter och utskriftsmallar.

Bild

Etiketter

Ingress

Har du fått en X-match i din DNA-test så är denna antavla bra för den innehåller bara de personer som stämmer för en X-match.

Bildplacering

Bild centrerad

Språk i utskrift

josefinenil — Sat, 04 Jan 2025 16:22:37 +0000

Språk i utskrift

josefinenil 04 jan 2025

Disgen är ett svenskt program anpassat för svenska förhållanden. Det finns dock stöd för att göra utskrifter på andra språk. I inställningarna för utskrifter kan man välja mellan 14 språk. De inbyggda notisbenämningarna som född, levde osv översätts då till valt språk. Vissa småord översätts också.

Skriver du in andra ord måste de skrivas in på de olika språk du tänker använda. Skriver du en kommentar i kommentarsfältet på en händelsenotis så måste du göra översättningen själv. Textmassor måste du också hantera själv. Men Disgen har stöd som hjälper dig.

Du kan skriva texten både på svenska och på det andra språket. För att Disgen ska kunna hitta texten som inte är svenska så inleder man den texten med $ (dollar). Efter dollartecknet skrivs en siffra som anger det språk som skall gälla för den text som följer.

Bytet av språk gäller endast inom respektive fält. För löpande text gäller språkbytet över textnotisernas gränser fram tills ett nytt dollartecken anger nytt språk, tills de bryts av en notis av annan typ eller till dess personens notiser är slut.

Inställningen för att få ut det du vill görs i aktuell utskrifts inställningsmall i den flik som visas när man öppnar mallen.

Följande fält i notiserna accepterar text på olika språk:

Kommentar
Ort
Källa
Fotnot
Alla typer av Text-fält som Text, Dödsorsak, Referens
Yrke och
Referens

Följande språk finns att välja bland. Siffran/bokstaven inom parentes är den du använder efter dollartecknet.

Svenska (1)
English (2)
Suomi (3)
Deutsch (4)
Dansk (5)
Norsk (fd Nynorsk) (6)
Norsk (fd Bokmål) (7)
Français (8)
Español (9)
Čeština (C)
Italiano (I)
Polski (L)
Nederlands (N)
Português (P)

Exempel

Bilden överst på sidan visar hur det kan se ut i en levnadsbeskrivning och bilderna nedan visar vad som händer när det skrivs ut i en ansedel och hur det påverkas av olika inställningar vid utskriften.

Bilderna består av två delar. Den övre visar val gjorda i inställningsmallen. Den undre delen visar hur det ser ut i ansedeln.

Bild

Etiketter

Ingress

Dollartecknet $ används för att bestämma språk i dina utskrifter.

Bildplacering

Bild centrerad

Fönsterhantering i Disgen

christergus — Wed, 25 Dec 2024 14:00:00 +0000

Fönsterhantering i Disgen

christergus 25 dec 2024

Syfte

Disgen har möjlighet att visa flera olika typer av fönster som utgår från samma person. Vi kallar det för en fönstergrupp som, i mån av plats på skärmen/skärmarna, samtidigt kan visa valda fönster. Samtidigt helt synkroniserade med samma person i centrum. Relationsöversikten som visar en relation mellan två personer fungerar inte riktigt på samma sätt.

Disgen är unikt genom att dessutom erbjuda möjlighet att använda flera parallella översikter av samma typ som visar olika personer eller släktträd. En mycket användbar funktion som är hjälpsam framförallt vid situationer när dubbletter ska hanteras och vid dra och släpp av personer mellan familjer.

Begränsningen för hur många fönstergrupper och fönstertyper du visar är ditt behov och möjligheten att få tillräckligt bra överblick. Kanske också din fantasi.

Fönster

Disgen har flera olika typer av fönster som familjeöversikt, personöversikt, relationsöversikt och släktöversikt. Därutöver finns söklista, karta, välj person och byggda tavlor (stam- och antavla). De fönster som kallas Analysresultat hanteras inte på samma sätt som söklistan.

Fönstren visas normalt i Disgens ram som också är ett fönster. Det finns alltid öppet och när det stängs så stängs Disgen. Om alla fönster stängs så finns endast huvudmenyn och titelraden kvar. Titelraden i Disgens ram innehåller Disgenversionen. Överst i fönstren visas fönstergruppnummer, fönsternamn och aktuell person.

Funktionerna för att använda Disgens standardmodeller finns att hitta i Huvudmenyn > Arkiv > Arrangera fönster. Du kan också välja att visa dem i titelradens högra del med snabbåtkomst.

För att organisera eller arrangera fönstren finns fem fördefinierade standardmodeller som används för att placera fönstren i olika områden som vi kallar zoner (max fyra st). Modellerna innehåller vilka fönster som initialt ska öppnas och placeras samt var övriga ska visas när de skapas.

Med funktionen ”Byt till modell” så skapas den valda modellen med centrumpersonen i den lägsta fönstergruppen. När du väljer en av modellerna kommer alla öppna fönster att stängas och nya fönster skapas enligt den modell du valt. Du kan också byta till samma modell som du redan använder. Då kommer du tillbaka till modellens sparade utseende. Observera att alla fönster stängs och nya skapas även i detta fall.

Byt till modell

Med funktionen med ”Arrangera” så flyttas alla öppna fönster enligt den valda modellen men inga nya fönster skapas.

Arrangera enligt modell

I båda fallen är senast vald standardmodell markerad.

Disgen har initialt dockning inaktiverad vilket innebär att du har begränsade möjligheter att göra ändringar på annat sätt än med ”Byt till modell” och ”Arrangera enligt modell”. Mellan zonerna finns handtag, kanske svåra att se, som du kan dra i för att ändra storlek på zonerna och därmed fönstren. Du har möjlighet att aktivera dockning för att bättre kunna använda de utökade möjligheterna. Du kan läsa mer om det nedan.

Oavsett standardmodell du använder så kommer nya fönster att placeras som flikar på förutbestämda platser (zoner). STD 1 som använder en zon är tänkt att efterlikna hur vi hanterade maximerade fönster i Disgen 2019 och tidigare. Nya fönster visas maximerat överst samtidigt som alla öppna fönster syns som flikar. Även när en modell med flera zoner används finns en förutbestämd zon som nya fönster öppnas i.

Under inställning finns möjlighet att välja mellan olika förslag hur du vill att Disgen ska starta (t.ex. alltid samma layout och person eller som jag avslutade senast). Se Arkiv > Inställningar >Program > Systeminställningar.

Standardmodellerna beskrivs nedan.

Fönstergruppens nummer visas som [9] i fönstrets övre ram. Ett (o)ändligt antal fönstergrupper kan användas, troligen fler än du kan hålla ordning på. För att göra det enkelt för dig rekommenderar Dis att du använder någon av standardmodellerna. Dis rekommenderar också att du använder STD 1 när du behöver visa ett stort fönster som karta eller släktöversikt samt ibland också för byggd tavla.

Paneler i person- och relationsöversikt

En modell beskriver främst fönstrens placering men inget om fönstrens innehåll som personer och paneler.

Placering av panelerna i person- och relationsöversikten sparas när den stängs på samma sätt som i tidigare versioner. Välj paneler som ska visas och placera dem som du önskar. Stäng den när du ordnat klart och öppna den igen. Då behålls den uppsättningen även när du byter eller arrangerar modell. Har du då inte ändrat någonting nästa gång du stänger översikten så blir det oförändrat.

Från Disgen 2023 finns möjlighet att spara egna panellayouter i personöversikten.

Standardmodeller

Standardmodellerna ersätter de fyra tidigare arrangemangen som fanns som ikoner i huvudmenyn sedan många år tillbaka (maximerade, sida vid sida, över/under samt överlappande) samt i Visa-menyn.

Modellen STD 1 innehåller familjeöversikt och personöversikt i zon 1 med familjeöversikten överst. Fönstren utnyttjar hela utrymmet som Disgens ram erbjuder. Växla fönster genom att markera fliken i underkant.

Standardmodell STD 1

Modellen STD 2 innehåller samma fönster men med familjeöversikten i zon 1 och personöversikten i zon 2, dvs bredvid varandra. Fönstren delar lika på fönstrets bredd. Byt aktivt fönster genom att markera fönstret du vill göra aktivt. STD 2 är förvalt när du startar Disgen första gången.

Standardmodell STD2

Modell STD 3 är en utveckling av STD 2 genom att fönstret ”Välj person” lagts till i zon 3 längst till höger. Bredden delas ca 40/40/20% mellan fönstren. Byt aktivt fönster genom att markera fönstret du vill göra aktivt.

Standardmodell STD 3

Modell STD 4 är en utveckling av STD 3 genom att fönstret ”Byggd antavla” lagts till i zon 4 i nederkant. Disgens fönster delas så att tavlan tar ca 30% av höjden. Byt aktivt fönster genom att markera fönstret du vill göra aktivt. För exempel se bilden överst på sidan.

När du öppnar nya fönster så kommer de att placeras som flikar i olika zoner som är förutbestämda oavsett vilken fönstergrupp de ingår i, se nedanstående bild.

Standardplacering av fönster i zonerna för olika standardmodeller

Modell STD 5 motsvarar fönsterutseendet för funktionen flytta/koppla när man behöver använda två familjeöversikter bredvid varandra. Initialt visas familjeöversikt i grupp 1 i zon 1 och en annan familjeöversikt i zon 2. Öppnas flera fönster, visas alla fönster i fönstergrupp 1 som flikar i zon 1 och alla andra fönstergruppers fönster som flikar i zon 2.

När du klickar på ikonen för Flytta/koppla i vänstermenyn så visa två familjeöversikter med samma person. När du väljer att byta till STD 5 så visas två familjeöversikter med den aktuella personen i den vänstra och en nyligen använd person i den högra.

När du väljer att arrangera STD 5 så visas de två lägsta fönstergruppernas familjeöversikter. Har du bara en fönstergrupp öppen så breder den ut sig över hela Disgens ram tills du öppnar en familjeöversikt till. Då blir uppställningen två familjeöversikter bredvid varandras. Prova själv så inser du så småningom skillnaderna.

Flera fönstergrupper

Det finns flera tillfällen då det är bra att arbeta med flera fönstergrupper för att visa och jobba med två olika personer, familjer eller släkter. Modellen STD 5 ger dig möjlighet att visa två familjöversikter bredvid varandra och därmed visa två fönstergrupper. Här följer ett antal möjligheter att skapa en ny fönstergrupp:

Gå till huvudmenyn Arkiv > Skapa > Skapa i ny fönstergrupp (fyra alternativ)
Gå till huvudmenyn Arkiv > Välj person > Sök efter en person med någon av de fyra sätten och välj sedan fönstergrupp [Ny] i övre menyn för att visa personen
Välj ikonen flytta/koppla i vänstermenyn eller F12 som också ger två familjeöversikter bredvid varandra.

Läs mer i Flytta/koppla, Välj person och Arkivmenyn.

Utökade fönstermöjligheter

När du känner dig mogen kan du prova att arbeta med egna modeller, dockning och fria fönster. Se nedan för separat beskrivning.

Det finns möjlighet att skapa egna modeller och spara dem under eget namn. Notera att oöppnade fönster placeras på samma sätt som modellen du utgår från. Du kan inte ändra standardmodellerna.

Du kan också använda fria fönster som du stuvar om helt som du själv vill. Men då ska alla fönster vara fria annars riskerar de fria fönstren att dölja de som inte är det.

Du kan också frigöra fönster och flytta dem till en annan zon och placera dem dockade, så de delar på utrymmet i zonen, eller flikade. Det är också möjligt att frigöra fönster och placera dem inom eller utanför Disgens ram på samma eller annan skärm.

När du känner dig mogen kan du prova att arbeta med egna modeller, frigöra fönster och att placera om fönster. Läs mer här!

Funktionsutseenden

Det finns unika funktionsutseenden för dubblettsökning och släktskapstavla samt för att synkronisera i kartfunktionen. Familjeöversikter för att flytta/koppla hanteras med hjälp av en egen modell, STD 5, som väljs genom en ikon i vänstermenyn. STD 5 finns också att välja i listan med standardmodeller. Mer om det i sitt sammanhang.

Bland de valbara snabbvalen till höger i titelraden och i Arkivmenyn kan du välja funktioner för att ändra till en annan modell eller återställa till samma modell.

Inställningsmöjligheter

Med en inställning kan du välja hur Disgen ska startas. Se i huvudmenyn Arkiv > Inställning för Disgen > Program > Systeminställningar och välj något av de tre alternativen.

Läs mer i Inställningar för Disgen.

Bild

Etiketter

Ingress

Disgen innehåller en flexibel fönsterhantering.
Det finns valbara standardmodeller som passar det stora flertalet användare.
Du kan göra egna modeller som du sparar som passar just dig.
Ju mer du kan om fönsterhantering desto mer får du ut av DISGEN.

Bildtext

Den maximala modellen med fönster i fyra zoner

Bildplacering

Bild centrerad

Menyer och navigering

christergus — Tue, 24 Dec 2024 14:00:00 +0000

Menyer och navigering

christergus 24 dec 2024

Menyer

I Disgen är det möjligt att navigera i fyra olika typer av menyer samt med hjälp av mus och tangentbordskommandon. Gemensamt för Disgen finns en titelrad med två verktygsfält för snabbåtkomst (1 i bilden) och därunder en huvudmeny (2). I fönstren finns dessutom vänstermeny (3) och snabbmeny (högerklick) (4) som är unika för respektive fönstertyp.

Disgen anpassar ikonerna i storlek efter förutsättningarna. Genom att hovra över ikonen visas en förklarande text, inklusive tangentbordskommando, som förklarar vad funktionen används till. Se nedan om du vill veta var olika funktioner kan återfinnas i menyerna.

Överst finns titelraden med två verktygsfält för snabbåtkomst som till viss del är möjliga att anpassa efter eget behov. Vänsterdelen ger tillgång till vissa funktioner som har sin naturliga plats på annan plats i huvudmenyn. Högerdelen innehåller två delar. Dels den traditionella i Windows-fönster som ger möjlighet att t.ex. minimera, maximera och stänga ett fönster. Dels en del som innehåller funktioner för att organisera dina fönster. Dessa finns också i huvudmenyn under Arkiv. Längst till höger i Disgens båda verktygsfält för snabbåtkomst finns en nedåtriktad öppen triangel (pil) som ger möjlighet att välja vilka tillgängliga funktioner som ska visas.

Under titelraden finns huvudmenyn i Disgens ram som innehåller alla funktioner som är helt oberoende av fönstergrupp eller fönstertyp. Funktionerna är fördelade på rubrikerna Arkiv, Orter, Verktyg, Fönster och Hjälp. Dessutom visas antal personer i aktuell datamapp. Både arkivmenyn och titelraden har layout och innehåll som är inspirerade av Microsofts Office-paket.

Vänstermeny finns i alla fönstertyper och innehåller funktioner som endast gäller för aktuellt fönster eller aktuell fönstergrupp. De tre delarna är avdelade med ett streck. Övre och nedre del ser likadan ut i alla fönster. Överst finns utskriftsikonen så att en relevant utskriftsform för fönstret ska kunna föreslås. Den mellersta delen är unik för den aktuella fönstertypen. Ikonen som liknar en kompassros ger möjlighet att öppna eller visa ett fönster i fönstergruppen. De viktigaste funktionerna har en egen ikon och övriga finns samlade i menyvalet ”(Hitta) Mer” som nås via en ikon. Menyexempel från familjeöversikten med ikoner och förklaringar finns nedan.

Snabbmeny (kallas ibland popupmeny, snabbvalsmeny eller högerklickmeny) innehåller funktioner som är anpassade för den del av programmet du arbetar i. Oftast utgår funktionen från ett markerat objekt, kanske en rad, en person eller liknande.

Förutom denna sida finns också en snabbguide eller lathund som kan skrivas ut. Den finns här.

Tangentbordskommandon för att arbeta utan mus

Tangentbordskommando (kallas ibland kortkommando, snabbkommando eller genväg) är viktigt för personer som valt att arbeta utan mus. Disgen använder Ctrl kombinerad med någon tangent (t.ex. Ctrl + tangent) eller (Shift + Ctrl + tangent). Den förra typen används för vanliga funktioner och den senare för mindre vanliga funktioner. Tangenten kan vara en bokstav, siffra eller funktionstangent. Kommando för funktionen visas vid hovring över en ikon. För detaljer se Disgens hjälp eller sidan i handledningen.

Vilka funktioner finns i menyerna?

Titelraden

Verktygsfälten för snabbåtkomsterna i titelraden innehåller funktioner som finns i huvudmenyn. För att välja vilka val som ska visas med ikoner används den nedåtriktade öppna pilen till höger i respektive grupp. Den vänstra innehåller följande möjliga funktioner:

⦁   Redigera orter
⦁   Redigera källor
⦁   Kalender
⦁   Redigera flaggor
⦁   Skapa säkerhetskopia
⦁   Att-göra-listan
⦁   Skapa släktpresentation
⦁   Skapa obesläktad person
⦁   Hantera datamapp

Den högra innehåller följande möjliga funktioner:
⦁   Dockningshantering
⦁   Aktivera/Inaktivera dockning
⦁   Spara modell
⦁   Arrangera enligt modell
⦁   Byt till modell

Huvudmenyn

Huvudmenyn innehåller följande menyval: Arkiv, Orter, Verktyg, Fönster och Hjälp. Arkivmenyn består av flera nivåer så den beskrivs sist.

Orter-menyn har vi som ett eget menyval eftersom den innehåller så många funktioner:
⦁   Redigera orter
⦁   Redigera slag av ort
⦁   Exportera orter
⦁   Importera orter
⦁   Konvertera till Disgen-orter
⦁   Återställ Disgen-orter
⦁   Kontrollera och rätta orter

Verktyg-menyn innehåller funktioner som hjälper dig att höja kvaliteten i din forskning men även som stöd i din forskning. Menyn innehåller funktioner som görs på hela datamappen oberoende av fönster och fönstergrupp. Vissa funktioner som i tidigare Disgen-versioner fanns under verktyg finns numera under Arkiv.
⦁   Kalender
⦁   Redigera källor
⦁   Redigera flaggor'
⦁   Sök efter dubbletter
⦁ Sök gemensamma anor
⦁ Sök gemensamma avkomlingar
⦁ Skapa släktskapsträd
⦁   Öppna sparad söklista
⦁   Registerutdrag
⦁   Statistik
⦁   Analysera/kontrollera notiser
⦁   Kontrollera och rätta databasen
⦁   Justera faddrar
⦁   Administrera inställningsfiler (Utskrift)
⦁   Byrålådan
⦁   Hantering av notisnamn

Fönster-menyn visar en lista med alla öppna fönster i fönstergruppsordning. Genom att välja ett fönster så blir det aktivt och visas överst i sin zon.

Hjälp-menyn ger tillgång till både nödvändiga och hjälpsamma funktioner.
⦁   Hjälp – öppnar inbyggda hjälpens startsida
⦁   Sök hjälp om – öppnar inbyggda hjälpens söksida
⦁   Nyheter (och kända brister) – öppnar den aktuella sidan
⦁   Använda hjälp - öppnar inbyggda hjälpens söksida med sökhjälp
⦁   Disgens handledning – öppnar den aktuella sidan
⦁   Sök faddrar och hjälp på hemsidan – öppnar den aktuella sidan
⦁ Besök DIS forum - öppnar den aktuella sidan
⦁   Köp Disgen – öppnar den aktuella sidan för att köpa och/eller hämta licens
⦁   Aktivera licens – ger möjlighet att lägga in licensen i Disgen
⦁   Sök efter uppdateringar – för den otålige som inte vill vänta på att uppdateringen laddas ner automatiskt
⦁   Om Disgen – visar programversion, ägare och licens

Hjälpmenyn beskrivs lite mer ingående separat.

Arkiv-menyn innehåller en mångfald av funktioner. Som exempel kan nämnas olika sätt att dela med dig av släktdata (som export, import, appen Släkten och Disbyt) samt att skapa första fönstret för en ny fönstergrupp. Här finns också säkerhetskopiering och inställningar. Detaljer presenteras nedan.
Den vänstra delen av sidan visar ikoner för de funktioner som kan startas direkt. De mittersta (utan ikoner) innehåller flera valbara funktioner som visas med ikoner i högra delen av sidan. Här följer en lista över de funktioner som finns på Arkiv-menyn:

⦁   Återgå för att stänga arkivmenyn
⦁   Välj person
⦁ Visa att-göra-listan
⦁   Visa loggfiler
⦁   Hjälp på webben
⦁   Disgens handledning
⦁   Nyheter i Disgen
⦁   Startguide Disgen
⦁   DNA-funktioner i Disgen
⦁ Kontakta en Disgen-fadder - Lista på webben
⦁   Frågor om licens
⦁   Skapa
⦁ Familjeöversikt, släktöversikt, söklista, karta i ny fönstergrupp
⦁ Ny obesläktad person i samma fönstergrupp
⦁   Dela släktdata
⦁ Appen Släkten
⦁ Disbytutdrag
⦁ Skapa släktpresentation för webbläsare
⦁ Gör en släktbok
⦁ Export och import
⦁ Gedcom-export och -import
⦁ XML-export och -import
⦁   Säkerhetskopiering
⦁ Skapa säkerhetskopia
⦁ Visa säkerhetskopia
⦁ Återläs säkerhetskopia
⦁   Datamapp
⦁ Hantera datamapp
⦁ Öppna datamapp
⦁ Konvertera Disgen 8-datamapp
⦁   Arrangera fönster
⦁ Inaktivera/aktivera dockning
⦁ Byt till modell
⦁ Arrangera enligt modell
⦁ Spara modell
⦁ Ta bort modell
⦁   Byt tema
⦁ Tydligt tema
⦁ Standard tema
⦁   Inställningar för Disgen
⦁   Avsluta Disgen

Arkivmenyn beskrivs lite mer ingående separat.

Vänstermenyn

Vänstermenyn innehåller de funktioner som kan användas i det aktuella fönstret och den aktuella fönstergruppen. Vänstermenyn är indelad i tre delar med vågräta linjer mellan. Den övre och nedre är samma för alla fönster medan den mellersta är unik för fönstret. Nedan beskrivs de gemensamma funktionerna. De unika funktionerna presenteras för respektive fönster. ”Välj person” och kartan har egna vänstermenyer som kommer att beskrivs separat i respektive funktion.

Följande exempel för att beskriva de generella delarna är från en familjeöversikt.

Familjeöversiktens vänstermeny

Snabbmenyer

Snabbmenyn innehåller funktioner som är anpassade för det aktuella fönstret och den aktuella situationen. Ofta bygger de valbara funktionerna på att något är markerat, t.ex. en rad eller person. Beskrivningar återfinns separat för respektive fönster i Disgens hjälp.

Utforska dem genom att högerklicka i fönstret eller genom att trycka F1 för att komma till hjälpens beskrivning.

Bild

Etiketter

Ingress

Moderna ikoner med hovringstexter tillsammans med ett nytt menyupplägg ger nya möjligheter.

Bildtext

Olika typer av menyer i Disgen 2021

Bildplacering

Bild centrerad

Lägg till faddrar

josefinenil — Sun, 22 Dec 2024 14:31:40 +0000

Lägg till faddrar

josefinenil 22 dec 2024

Många faddrar är nära släktingar till fadderbarnet och finns troligen i din databas. Ett vanligt sätt att arbeta är att först kontrollera om personen finns i ens databas. Samtidigt vill man ha fadderbarnet och dess familj synlig på skärmen. Då är det bra att arbeta i två familjeöversikter. I den ena finns fadderbarnet och i den andra söker man efter faddern. Hittar man faddern så är det bara att koppla ihop fadderbarn och fadder med dra och släpp. Hitta man den inte så kan man lägga upp personen som en obesläktad person i den familjeöversikt man använt när man sökte. Sen kopplar man ihop dem med dra och släpp.

Vill du inte arbeta med två familjeöversikter men tror att du redan har faddern i din databas så kan du använda knappen Lägg till fadder i panelen Faddrar i personöversikten och låta dubblettsökningsfunktionen visa om den finns eller ej och koppla ihop fadderbarnet med sin fadder den vägen. Du använder då samma metod som när du lägger till en person. Fanns den inte så fortsätter du bara och fyller i de uppgifter du har så blir faddern upplagd och kopplad till fadderbarnet. Några saker skiljer och de beskrivs här. Guiden i sin helhet finns beskriven i Lägg till person.

Lägg till fadder genom dra och släpp i två familjeöversikter

Dra och släpp är ett snabbt sätt att koppla ihop fadderbarnet med sin fadder om faddern redan finns i din databas. Finns den inte så kan du lägga upp faddern som obesläktad person först och sen använda dra och släpp för att koppla ihop dem. Beskrivningen nedan bygger på att personen finns i din databas.

Börja med att skapa en ny familjeöversikt genom att trycka på ikonen Flytta/koppla i vänstra kanten på familjeöversikten.

Då får du två familjeöversikter med samma information i båda. I den ena ser du till att fadderbarnet finns som barn till en centrumperson. I den andra familjeöversikten letar du fram faddern. I det här exemplet finns hon redan som farmor och det är enkelt att dubbelklicka på henne så hon blir centrumperson. Du kan också leta fram faddern genom en vanlig sökning i en egen familjeöversikt och använda tekniken dra och släpp. Läs mer i Sammankoppla personer med dra och släpp.

Du kopplar ihop fadderbarn och fadder genom att markera fadderbarnet A i den vänstra familjeöversikten, Håll vänsterknappen på musen nertryckt och dra musen till faddern som är centrumpersonen B i den högra familjeöversikten. När du håller musen över faddern så kommer det upp en ruta som berättar vad som kommer att hända när du släpper musen.

När du sen släpper musen så kommer det upp en dialog där du kan fylla i en kommentar om du vill. Den går bra att lämna tom då trycker du bara på OK så avslutas dialogen.

Att tänka på.

Du måste dra från en fönstergrupp till en annan. Faddern ska alltid vara en centrumperson. Barnet ska alltid vara ett barn i en barnkull. Vill du i efterhand komplettera eller ändra kommentaren så markerar du personen i panelen Faddrar i Personöversikten och trycker mellanslag, gör dina ändringar och trycker OK.

Lägg till fadder via Personöversikten

Enklaste sättet att se vilka faddrar man ha knutit till en person är att i personöversikten trycka på ikonen Mer och välja Visa alla paneler.

Då syns panelerna Fadder och Fadder till i nedre delen av personöversikten. Klicka på Lägg till ny fadder så startar guiden för Lägg till ny person.

A Du måste fylla i könet på faddern för att komma vidare.

B Ytan är tom för fadderrelationen är något annat än föräldrabarnrelation.

C Du kan fylla i en kommentar från födelseboken. För gudmodern är det vanligt att man skriver i att hon bar barnet. Tänk på att kommentaren är knuten till både fadderbarnet och faddern och därför visas för båda.

D Förvalda notistyper för faddrar är Yrke och Levde för det är uppgifter som kan hittas i dopboken. Vill du ha något annat så trycker du på Ändra och gör dina val. Se mer i Välj notiser för ny person.

E Flaggor. I det här exemplet så använder man sig inte av standardflaggor för nya personer. Vill du ändra på det så tryck på Ändra flaggor. Läs mer om flaggor.

F Dubblettkontrollen gör att du kan gå den här vägen även om du vet att personen redan finns. Jag markerar Matilda Bengtsdotter Groth och trycker på Koppla fadder så är det klart.

Det finns ingen dubblett

Om där inte finns någon som stämmer så är risken liten att du lägger upp en dubblett när du fortsätter registreringen. Tryck på Nästa som har tänts när du valt kön på personen.

Då kommer du till guidens andra steg och fyller i yrke.

Eftersom en person kan ha olika yrken över tid så är det bra att fylla i datumet för dopet. Personen kanske dyker upp i ett annat sammanhang och då var yrket ett annat. Mathilda ovan kanske var dopvittne tidigare samma år men då levde hennes make så Änka stämmer inte för hela året.

När du är klar går du vidare till Levdenotisen. Tryck Nästa (Alt-n) eller tryck på fliken Levde. När du har fyllt i allt du vill så avslutar du genom att trycka på Slutför. Knappen Nästa byter namn till Slutför när man arbetar i den understa notistypen. Har du ingen ort till levdenotisen utan vill avsluta redan efter att du fyllt i Yrke så trycker du på Klar (Alt-a).

Resultat visas i panelen Faddrar

Man kan läsa ut mycket när man tittar på faddrarna i fadderpanelen. Mathilda är en person som det finns en hel del forskat om. Hon har både födelse och dödsdatum. Samma sak för Hanna som dessutom fått kommentar om hur hon är relaterad till fadderbarnet. Gunnar är en person som troligen lagts upp just som fadder och som du inte vet så mycket mer om än ett årtal. ”-1881-”. Han har inget födelsedatum. Det indikeras av – före årtalet. Han har inget dödsdatum. Det indikeras av – efter årtalet. De notiser som finns om honom gäller alla året 1881. Det vi vet är att han är granne till familjen.

Öppnar du personöversikten för faddern Mathilda så ser du vilka fadderbarn hon har. Öppnas enklast med högerklick på namnet i fadderpanelen och valet Öppna Personöversikt (i ny fönstergrupp).

Blev det fel

Har du kopplat ihop fel personer.

Öppna personöversikten för fadderbarnet. Markera faddern i panelen Faddrar. Högerklicka och välj Koppla loss.

La du upp fel person eller en onödig person som fadder

Öppna personöversikten för fadderbarnet. Markera faddern i panelen Faddrar. Högerklicka och välj Ta bort fadder.

Bild

Etiketter

Ingress

Gör det med Lägg till fadder i Personöversikten eller genom dra och släpp mellan två familjeöversikter.

Bildplacering

Bild centrerad

Välj person

josefinenil — Sun, 22 Dec 2024 09:52:51 +0000

Välj person

josefinenil 22 dec 2024

Syfte

Välj person är en funktion som du kommer åt ifrån alla fönster. Den finns som en glad gubbe i vänstermenyn högt upp under skrivarikonen. Den öppnas i ett eget fönster som kan få ligga kvar till nästa gång du behöver det eller så stänger du det när du är klar. Beroende på vilken modell du arbetar i så öppnas fönstret fritt eller i zon 3 längst till höger.

Du kan välja mellan fyra olika sätt att söka fram en person på. Valet gör du i vänstermenyns översta fyra ikoner. På bilden ovan är de märkta med en röd ring. Alla varianterna har en lista med en eller flera personer i. När du markerar en person visas hela namnet, född och död i fönstrets nederdel. När du hittat rätt så öppnar du personen antingen i en familjeöversikt eller i en personöversikt.

Som vanligt finns det många sätt att välja på för att öppna en person i familjeöversikten eller personöversikten när du väl markerat personen.

Familjeöversikt – dubbelklicka, ikonen för familjeöversikt i vänstermenyn eller F5.
Personöversikt – mellanslag, ikonen för personöversikt i vänstermenyn eller F6.

Du kan också välja vilken fönstergrupp personen ska visas i. Det valet gör du genom att trycka på pilarna högst upp under rubriken. Vill du att personen ska visas i en ny fönstergrupp så vandrar du så långt det går genom att klicka på högerpilen. Den sista som visas är NY.

I och med att fönstret ligger uppe tills du stänger det så kan du prova att öppna flera personer efter varandra för att kunna studera dem noggrannare så du vet att du hittat rätt person.

Val av Fönstergrupp

Överst i fönstret, direkt under rubriken, finns två knappar i form av pilar och en siffra emellan. Siffran visar vilken fönstergrupp som Välj person är kopplad till. När Välj person startas från ett fönster kopplas Välj person till fönstrets fönstergrupp.

Du kan klicka på någon av pilarna för att byta till en annan fönstergrupp bland de som finns öppna. Om den fönstergrupp som har högst nummer är vald och du klicka på den högra pilen visas ordet Ny. Den personen du då väljer kommer att visas i en nyskapad fönstergrupp som får första lediga gruppnummer. Det behöver inte vara nästa högre gruppnummer.

Vänstermenyn

De fyra översta ikonerna används för att välja vilken typ av sökning du vill göra. Nästa två ikoner använder du för att öppna en vald person i en familjeöversikt eller en personöversikt. Den understa använder du om du inser att du behöver göra en detaljerad sökning istället.

Kom ihåg-listan fylls på

med personer du valt att komma ihåg (görs från snabbmenyer eller Ctrl+1)
med de personer som var centrumpersoner när Disgen stängdes
med personer som kopplats loss

Favoriter

fylls på med de personer du väljer (görs från snabbmenyer eller Ctrl+4)
via snabbmeny kan du ändra ordningen mellan dina favoriter
Via snabbmenyn kan du ta bort de du inte längre vill ha i den.

PersonID

ange en personidentitet i fältet (finns i personöversiktens namnpanel och i listor av olika slag)
finns ingen person med den inskrivna identiteten blir listan tom och texten Ingen person visas.

Snabbsök

Sök på för- och efternamn. Tabba mellan fälten.
Fyll i ett eller flera tecken i namnfälten så fylls listan med personer som har dessa tecken någonstans i namnet. Sökning sker på alla namn och alla delar av namnet och ingen skillnad görs på stora och små bokstäver. Sökningen startar när du fyllt i ett par tecken.
Listan visar bara tilltalsnamnet eller första namnet men personen kan ha de namn du söker fast det inte syns i listan. Exempelvis så hittar du Inga Lisa* Persson om du skriver Ing i förnamnsfältet och Pers i efternamnsfältet. Hon visas dock som Lisa Persson.
Blanktecken mellan två delar i ett förnamn eller ett efternamn kan fångas men då måste du använda Ctrl+Mellanslag.
Listan kan sorteras på förnamn, efternam eller födelseår. Sorterar du på födelseår så kommer alla som saknar födelseår att hamna först. Sorteringen sker alfanumerskt så därför kommer ej exakta datum i ordningen som texten före datumet anger.
Innehållet i fälten Förnamn och Efternamn töms när du väljer denna lista eller när du startar Välj person.

Familjeöversikt

Den valda personen visas som centrumperson.

Personöversikt

Personöversikten för den valda personen visas.

Detaljerad sökning

Startar en detaljerad sökning ifall du får för många namn att välja på. Då kan du bergränsa din sökning på mer än för- och efternamn.

Fönstrets placering

Använder du modellerna STD 3 och STD 4 så finns fönstret dockat längst till höger.

Använder du modellerna STD 1 och STD 2 så öppnas fönstret fritt utanför Disgens ram om det finns plats för det.

Har du dockning inaktiverad så kan du flytta runt fönstret hur du vill. Det kan ligga ovanpå Disgen ram eller utanför Disgens ram.

Är dockning aktiverad så får du vara lite mer försiktig med var du släpper fönstret när du flyttar runt det. Släpper du det någonstans i Disgens ram så kommer det att "sugas" in i den modell du just då använder. Att det kommer att ske när du släpper fönstret syns tydligt genom att de dyker upp en blå yta som förmedlar i vilken zon det kommer att dockas in. Så rekommedationen är att inte ha dockning aktiverat mer än när du vill göra någon förändring i hur fönstren ska visas i den aktuella modellen.

Bild

Etiketter

Ingress

Välj person är snabbaste vägen att hitta personerna som du arbetar med mycket. Fyra varianter finns. Kom ihåg, Favoriter, Sökning på personid eller Snabbsökning på namn.

Bildplacering

Bild centrerad

Analysera notiser och relationer

christergus — Wed, 18 Dec 2024 17:00:00 +0000

Analysera notiser och relationer

christergus 18 dec 2024

Syfte

Syftet med funktionen är att analysera din databas för att finna brister eller felaktigheter. Resultaten presenteras i en lista med analysresultat så att du enkelt kan uppgradera dina data och höja kvaliteten på din forskning. Analysresultatet visas i två olika listor. Personanalys som är resultatet av att söka personer och Notisgranskning som är resultatet av de olika granskningarna. Notisgranskningslistan har en kolumn för att acceptera avvikelser.

Några exempel på vad du enkelt kan hitta

Personer som saknar födelsenotis eller har en ofullständig sådan. Samma sak för dop, död och begravning.
Personer som du vet har en relation inlagd men där du inte letat reda på vem partnern var.
Personer som inte är relaterade till någon annan i din databas.
Barn i fel ordning, händelser i fel ordning eller orimliga datum på händelser.

Innehåll

Så här gör du
Alt. 1 - Söka personer med/utan relationer
Alt. 2 - Granska notiser
Alt. 3 - Granska relationer
Alt. 4 - Granska personer efter gränsvärden
Urval
Analysresultat

Så här gör du

Du hittar funktionen i huvudmenyn under Verktyg – Analysera/Kontrollera notiser ….

Följande val presenteras initialt.

Alt 1 - Söka personer med/utan relationer

Valet hjälper dig främst hitta personer med olika typer av relationer och du kan välja en eller flera av följande självförklarande alternativ. Du kan markera ett eller flera val eller med knapparna Välj alla eller Nollställ val. Vi rekommenderar att du kör ett alternativ i taget och gör jobbet färdigt innan du ger dig på nästa.

Personer med oforskatnotis
Biologiskt orelaterade personer som söker efter person utan relation till partner, barn eller förälder
Personer med adoptivbarn
Personer med fosterbarn
Personer med adoptivförälder
Personer med fosterförälder
Personer med faddrar
Personer som är faddrar

När du klickat på Nästa får du möjlighet att göra ett urval med hjälp av flaggor innan du genomför analysen genom att klicka på knappen Slutför. Läs mer om fortsättningen nedan.

Alt 2 - Granska notiser

Granska notiser hjälper dig hitta personer med notiser som inte är kompletta och du kan välja ett eller flera av följande självförklarande alternativ. Du kan markera ett eller flera val eller med knapparna Välj alla eller Nollställ val. Vi rekommenderar att du kör ett alternativ i taget och gör jobbet färdigt innan du ger dig på nästa.

Personer utan födelsenotis
Personer med ofullständig födelsenotis söker efter personer utan exakt datum, ort och källa
Personer utan dopnotis
Personer med ofullständig dopnotis söker efter personer utan exakt datum, ort och källa
Personer utan dödsnotis
Personer med ofullständig dödsnotis söker efter personer utan exakt datum, ort och källa
Personer utan begravningsnotis
Personer med ofullständig begravningsnotis söker efter personer utan exakt datum, ort och källa
Personer med mer än en notis för dop eller begravning
Personer med händelser före födelse
Personer med händelser efter döden. Begravningsnotis, specialnotis, oforskatnotis och alla typer av notiser utan datumfält kan användas efter döden utan att det räknas som "fel".
Personer med privata notiser. Detta val är endast tillgängligt när man valt att inte visa privata data, läs mer om detta under Sekretess.

När du klickat på Nästa får du möjlighet att göra ett urval med hjälp av flaggor innan du genomför analysen genom att klicka på knappen Slutför. Läs mer om fortsättningen nedan.

Alt 3 - Granska relationer

Granska relationer hjälper dig hitta personer med relationer som inte är kompletta och du kan välja ett eller flera av följande självförklarande alternativ. Du kan markera ett eller flera val eller med knapparna Välj alla eller Nollställ val. Vi rekommenderar att du kör ett alternativ i taget och gör jobbet färdigt innan du ger dig på nästa.

Personer utan en eller båda föräldrarna (biologiska)
Personer med relation men utan partner
Personer med relation som saknar relationsnotis
Personer med en relation med en tom relationsnotis
Personer med en ofullständig relationsnotis
Personer med flera gift- eller skildnotiser i samma relation
Biologiska barn i fel ordning
Personer med relation före födelse eller efter döden

Det finns en skillnad mellan en tom och en ofullständig relationsnotis. En ofullständig saknar exakt datum, ort eller källa. En tom saknar alla dessa och har endast ett notisnamn.

För det näst sista alternativet kontrolleras barnens födelsedatum och jämförs. Hela datumfältet är utgångspunkt för jämförelsen. Analysen letar efter barnen och något av de två barn som är i fel ordning visas i listan. För att se vad som är fel behöver man därför öppna en familjeöversikt för någon av barnets biologiska föräldrar där barnens ordning syns.

När du klickat på Nästa får du möjlighet att göra ett urval med hjälp av flaggor innan du genomför analysen genom att klicka på knappen Slutför. Läs mer om fortsättningen nedan.

Alt 4 - Granska personer efter gränsvärden

Granska personer efter gränsvärden hjälper dig hitta personer utgående från valda gränsvärden. Du kan välja ett eller flera av följande självförklarande alternativ. Du kan markera ett eller flera val eller med knapparna Välj alla eller Nollställ val. Vi rekommenderar att du kör ett alternativ i taget och gör jobbet färdigt innan du ger dig på nästa.

Knappen Inställningar ger dig möjlighet att justera de förvalda värden som programmet föreslår eller som du tidigare modifierat.

Personer med avvikande högsta ålder
Åldersgränsen hämtas från inställningsmenyn
Personer med avvikande lägsta ålder vid barnafödelse
Åldersgränsen hämtas från inställningsmenyn och jämförs med födelseåret.
Personer med avvikande högsta ålder vid barnafödelse
Åldersgränsen hämtas från inställningsmenyn och jämförs med födelseåret för kvinnan. Båda föräldrarna kontrolleras så att de inte avlider under barnets födelseår eller tidigare.
Personer med avvikande kortaste tid mellan barnafödslar
Tiden hämtas från inställningsmenyn och adderas till födelsemånad för jämförelse.

När du klickat på Nästa får du möjlighet att göra ett urval med hjälp av flaggor innan du genomför analysen genom att klicka på knappen Slutför. Läs mer om fortsättningen nedan.

Urval

Om du ska använda flaggvillkor väljer du om du vill hitta personer med Personer med någon av de valda flaggorna eller med Personer med alla valda flaggor.

Valet av flaggor gör du i en tabell med rubrikerna Tillgängliga flaggor och Valda flaggor. Du kan välja en eller flera i en kolumn och sedan klicka på en pil mellan kolumnerna och därmed flytta över dem till den andra kolumnen.

Klicka på Slutför för att resultatet ska visas i en lista med analysresultatet.

Analysresultat

I listan kan du enkelt göra fler sökningar och filtreringar. Listan har samma utseende som en söklista med tillägg för en kolumn som visar i vilken analys som personen påträffats. Påträffas personen i mer än en analys så finns texten ”Flera fall funna”. Snabbmenyn innehåller i stort sett samma som i en ordinarie sökning.

I de tre senare valen för att kontrollera notiser och relationer kan du högerklicka i söklistan och i snabbmenyn välja att ”Acceptera avvikelse för markerade personer”. På motsvarande sätt kan du välja att återställa markeringen.

I vänstermenyn finns en ikon som växlar mellan att
Visa accepterade avvikelser och
Visa inte accepterade avvikelser
för att du ska kunna visa respektive dölja accepterade avvikelser.

När texten ”Flera fall” visas i Accepterad-kolumnen kan du inte acceptera avvikelsen utan att göra om analysen för ett alternativ i taget.

Bild

Etiketter

Ingress

Det finns nästan alltid lösa trådar att gå vidare med. Ett sätt att hitta dem är att använda det omfattande analysverktyget. Det hjälper dig att hålla en hög kvalitet på din forskning.

Bildplacering

Bild centrerad

Hantera flaggor

sivsam — Mon, 16 Dec 2024 12:00:00 +0000

Hantera flaggor

sivsam 16 dec 2024

Innehåll

Varför använda flaggor
Så här gör du
Hantera flaggor från personöversikten
Lägg till flagga från Lägg till ny person
Använda sökfunktion för flaggor
Flaggor från import och konvertering

Varför använda flaggor?

Flaggor använder du för att hålla ordning på din egen forskning. Gruppera personer t.ex. efter

anor - mammas sida, pappas sida, partnern, soldater, yrken mm
orter - var personer är födda, döda, var personer bott
oforskat - "det jag inte hinner med just nu"
sjukdomar - för att härleda sjukdomar i släkten
intressant information - emigranter, immigranter, DNA, politiska uppdrag, exporterat till Disbyt, publicerat i släktpresentation osv.
overifierat - sånt du suger in från nätet men inte har kollat i källorna än.
nyupplagd - har precis lagt upp den men inte hunnit göra allt det du vill göra med den just nu. Enkelt att hittat tillbaka till där du var igår.

När antalet registrerade personer är stort har du lättare att söka fram de personer, som du är intresserad av via flaggan.

Dialogen Hantera flaggor kan öppnas från dialogen Lägg upp ny person eller från personöversiktens panel Flaggor. Hanteringen skiljer sig inte åt. Samma dialog dyker upp när du vill sätta eller ta bort flaggor på personer i en söklista.

Hur du skapar en flagga kan du läsa om i Redigera flaggor.

Tips!

Tänk igenom vilka flaggor du vill skapa/använda/ta bort, innan du börjar. Du riskerar annars att få göra om mycket jobb om du i ett senare skede kommer på att du skulle vilja ha flaggorna annorlunda. Är du osäker, börja bara med några få flaggor för att i ett senare skede lägga till och redigera flaggorna.

Så här gör du

Dialogen Hantera flaggor når du

från knappen Hantera flaggor i panelen Flaggor i Personöversikten.
från rutan Flaggor på första fliken i Lägg till ny person.
Från snabbmenyn du får upp när du högerklickar i en söklista. Valen är Lägg till flaggor för markerade personer... och Ta bort flaggor från markerade personer...

Hantera flaggor från Personöversikten

Hanteringen av flaggor görs främst från Personöversikten.

Personöversikten har panelen Flaggor. Det går att ha många flaggor i Disgen. Användare som har konverterat sin Disgen 8 Datamapp till Disgen 2016 eller senare version får flaggor skapade för de flockar som fanns i Disgen 8, om de valde det vid konverteringen. Se Kopiera min släktforskning från Disgen 8-datamapp

Du kan skapa egna flaggor och koppla registrerade personer till dem. Välj Hantera flaggor i panelen Flaggor och nedanstående fönster öppnas.

Du kan koppla flaggor till personen genom att markera önskad flagga i rutan till vänster som heter Tillgängliga flaggor och sedan klicka på översta pilen mellan rutorna.

Flaggan förs då över till den högra delen som heter Aktuella flaggor.

Vill du koppla loss en flagga markerar du flaggan i rutan till höger och klickar sedan på den andra pilen uppifrån mellan rutorna

Flaggan förs då tillbaka till Tillgängliga flaggor i vänstra rutan.

Redigera flaggor

Vill du skapa en ny flagga eller ta bort någon, gör du det via Redigera flaggor, knappen nere till vänster som för dig till dialogen Redigera flaggor eller ställa om vad som ska vara standardflaggor eller vilka som ska visas i familjeöversikten.

Läs mer i Redigera flaggor.

Tips!

Ska du redigera dina flaggor så gör det innan du flyttar en flagga från vänster till höger eller tvärt om, annars får du göra om det när du kommer tillbaka hit igen efter att du redigerat flaggorna.

Tips!

Snabbaste sättet att koppla loss en flagga från en person är att i personöversiktens panel Flaggor markera den flagga du vill koppla loss och trycka på Delete-knappen.

Lägg till flagga från Lägg till ny person

När du lägger till en ny person får du möjlighet att koppla flaggor till personen.

Det ser ut så här om du inte valt några standardflaggor.

Trycker du på Flaggor ... får du möjlighet att hantera flaggor för personen i följande fönster.

För att lägga till en flagga, markerar du den flagga du vill använda och klickar på översta pilen mellan rutorna . Flaggan läggs då i rutan till höger.

Använda sökfunktion för flaggor

Vill du byta flagga på en hel grupp med personer så görs det enklast via söklistan. Du kan använda flaggan när du söker fram dem. I det här fallet så har några personer med flaggan _Overifierat åtgärdats och flaggan ska tas bort från dem.

Tredje fliken till vänster i detaljerad sökning handlar om flaggor.

Sätt en bock i rutan för Tag med personer med valda flaggor. Den vanligaste formen av sökning är Sök personer med någon av dessa valda.

Mellan rutorna Välj bland och Valda finns pilar i cirklar. Med pilarna så flyttar du över flaggan från den ena sidan till den andra. Den översta pilen flyttar från Välj bland till Valda och pilen under flyttar åt andra hållet från Valda till Välj bland.

Tryck sen Sök.

Söklistan öppnas. Markera de personer som du vill ta bort flaggan för. Det kan du göra antingen genom att markera första träffen -- hålla ner vänster musknapp och dra ner till slutet av söklistan så att samtliga i listan blir markerade. Du kan också trycka Ctrl + A på tangentbordet. När personerna i listan är markerade högerklickar du någonstans i listan så du får upp snabbmenyn. Välj Ta bort flaggor för markerade personer…

Här måste du själv leta upp flaggan du vill ta bort i vänstra rutan och föra över den till högersidan.

Välj OK!

Klart! Flaggan är borttagen för de valda personerna.

Flaggor kan också läggas till flera personer samtidigt via snabbmenyn i söklistan på samma sätt som man tar bort dem. Valet man använder då är Lägg till flaggor för markerade personer. Den funktioner fungerar i princip på samma sätt som Ta bort flaggor för markerade personer.

Se även guiderna Återkommande funktioner och Detaljerad sökning.

Flaggor från import och konvertering.

I en av de översta bilderna på den här sidan finns följande tre flaggor som kan vara bra att veta hur de kommit dit.

Gedcom 2018-12-14 12:52:12 kommer från import av en GEDCOM-fil
Importerad fadder, risk för dubblett genereras vid konvertering av Disgen 8-datamapp
Flock 0 Basflock härrör från konverteringen, där person tillhörande en flock fick en flagga istället.

Bild

Etiketter

Ingress

Förbättra din forskning genom att använda flaggor. Så här kopplar du flaggor till dina personer.

Bildplacering

Bild centrerad

Sekretess och privata data

gunillajac — Sun, 15 Dec 2024 11:27:05 +0000

Sekretess och privata data

gunillajac 15 dec 2024

Innehåll

Aktivering av funktionerna för privata data
Privata notiser synliga på bildskärmen men ej vid utskrifter och exporter
Privata notiser varken synliga på bildskärmen eller vid utskrifter och exporter
DNA och sekretess
Hur kan man hitta personer som har privata notiser?

Aktivering av funktionerna för privata data

Inställningarna för privata data finns i Arkivmenyn > Inställningar för Disgen under fliken Sekretess

Funktionen aktiveras genom att kryssa i Använd funktionen för privata data och trycka OK. Disgen kommer då att startas om automatiskt vilket sker varje gång någon av inställningarna under privata data ändras. Vill du komma tillbaka till samma fönsterinställningar måste du först starta om Disgen själv så att fönsterinställningarna blir sparade. Valet under Systeminställningar styr hur Disgen beter sig. Sedan kan du välja någon av sekretessfunktionerna.

Alla notisdialoger i Levnadsbeskrivning, Relationshistoria och Ortsbeskrivning kommer nu att ha fått en kryssruta Privat notis överst till höger så att du för varje notis kan välja om den ska vara privat eller ej.

Du kan nu välja om notisen ska döljas i utskrifter och exporter eller om den även ska döljas på bildskärmen.

Privata notiser synliga på bildskärmen men ej i utskrifter och exporter

Med utskrifter och exporter avses, förutom utskrift på papper och till pdf, export till Disbyt, Släkten, GEDCOM och XML.

Med ovan visade inställningar kommer de privata notiserna fortfarande att visas i person-, relation- och ortsöversikter på bildskärmen men ej vid utskrifter och exporter.

Privata notiser varken synliga på bildskärmen eller i utskrifter och exporter

Med ovan visade inställningar kommer de privata notiserna varken att visas i person-, relation- och ortsöversikter på bildskärmen eller vid utskrifter och exporter.

Observera att om du valt att inte visa privata data på bildskärmen och i detta läge lägger till en ny notis, som sätts som privat, så kommer notisen direkt att döljas när du klickar på OK i notisdialogen.

DNA och sekretess

Oavsett sekretessinställning så visas aldrig DNA-information i utskrifter och exporter med ett undantag, XML-export.

Vad du själv kan påverka är om DNA-panelen och innehållet i denna ska synas på bildskärmen eller inte. Vill du inte att DNA-panelen ska synas alls väljer du bort den i personöversiktens Mer-meny. Kryssar du i Visa inte privata data under Sekretess så kommer fortfarande själva panelen att visas men inte några DNA-tester eller DNA-träffar och du kan inte heller lägga till nya i detta läge.

Vid export till XML kan du själv välja om DNA-informationen ska inkluderas eller ej. Detta görs före XML-exporten när du väljer vad som ska ingå i exporten.

Dessutom bör man ha Inställningar för privata data avslagen, dvs ej ikryssad. Om man ändå har den ikryssad måste man tillåta export av privata data, dvs den rutan får inte vara ikryssad om DNA-informationen ska komma med.

Hur kan man hitta personer som har privata notiser?

För att leta fram de personer som har privata notiser använder du funktionen Analysera/kontrollera notiser, som finns under Verktyg, och väljer där Granska notiser. Läs mer om Analysera/kontrollera notiser här.

Valet att leta fram personer med privata notiser är endast tillgängligt när Använd funktionen för privata data under Sekretess är ikryssad.

Resultat av notisanalysen:

Bild

Etiketter

Ingress

Håller du demonstrationer av Disgen men har information du inte vill ska synas för andra? Eller skickar du utskrifter eller exporter till släktingar men har uppgifter du inte vill dela med dig av? Då kan du använda dig av funktionen Privata data för att dölja utvalda notiser.

Bildplacering

Bild centrerad

Automatisk ortsinmatning - lägg till en ort i ortsträdet utan av arbeta i det.

josefinenil — Thu, 12 Dec 2024 16:18:39 +0000

Automatisk ortsinmatning - lägg till en ort i ortsträdet utan av arbeta i det.

josefinenil 12 dec 2024

Syfte

Denna funktion finns för att göra det självklart att använda ortsträdet och kunna dra fördel av alla bra funktioner som finns kring det.

Ortsträdet är uppbyggt enligt följande principer. Från start finns alla församlingar som fanns i Sverige 1989. När man forskar i en församling hittar man byar och under dem gårdarna i byarna. Nedersta nivån brukar bli torpen under gårdarna. Så om du har torpet Dalen under Gästgivaregården i Björkered by i Marbäck församling så hittar du det under Marbäck församling, Björkered by, Gästgivaregården, Dalen om det är upplagt i ortsträdet.

Du arbetar alltid i en händelsenotis med både datum och ort. Exempelvis i en Levde-notis eller Födelsenotis.

Du måste avsluta notisen med att klicka på OK. Avbryter du upplägget av notisen så blir inget upplagt i ortsträdet.

När du väljer en ort i ortsträdet så kopplar du den orten till händelsenotisen. Det innebär att om du vill ändra stavningen på orten så gör du det i ortsträdet och ändringen slår igenom på alla platser det används.

Ta det lugnt när du ska välja ort. Ge Disgen lite tid för att leta fram orten på varje nivå. Kolla under Arkiv > Inställningar för Disgen vilket värde det står i fältet Fördröjning vid automatisk sökning. Ju högre värde desto längre tid tar det innan sökningen startar.

Innehåll

Lägg till en ny by i ortsträdet

Vi ska lägga upp Björkered i Marbäck (P).

Du vet att det inte finns några byar och gårdar upplagda där. Du öppnar en levde-notis och möts kanske av något liknande det här. Listan kan också vara tom om du aldrig lagt in en ort på något sätt.

De tre raderna med ortsnamn visar de senaste orterna du använt. Där kan finnas fler om du scrollar ner. I det här fallet lär du inte hitta din ort i listan.

Skriv in ortsnamnet Björkered i ortsfältet. Det startar en sökning.

Det visar sig att det finns ett Björkered i Kinnarumma församling med det är ju inte rätt för dig.

Nu ser du till att den lilla bocken i rutan framför Aktivera skapa ort automatiskt är i bockad.

Därefter skriver du ett kommatecken efter Björkered. Kommat innebär att första sökningen är avslutad och nu vill du göra en ny sökning nämligen på Marbäck som är den församling där ditt Björkered ska ingå. Skriv Marbäck efter kommatecknet. Det räcker troligen med Marbä för att få träff.

Disgen inser att Björkered är en ny ort och att den kan läggas under någon av de befintliga orterna Marbäck (F) eller Marbäck (P). Du ser tydligt att det finns två församlingar som heter Marbäck i ortsträdet. Det är den undre som är rätt för dig. Du dubbelklickar på den.

Den undre knappen aktiveras och byter namn från Skapa till Skapa Björkered under Marbäck (P). Klicka på knappen, så kommer orten att läggas upp i ortsträdet och lampan tänds.

Vill du hellre arbeta med tangentbordet så tabbar du två gånger så du kommer in i listan med möjliga orter. Väl i listan så kan du använda piltangenterna för att flytta dig till önskad rad. Där trycker du på mellanslag så att ortsfältet och knappen under fältet uppdateras. Knappen har fått fokus så för att lägga in den nya orten i ortsträdet så trycker du på mellanslag en gång till eller på Enter.

Orten läggs också i listan med senaste använda orter så den lätt kan återanvändas.

Lägg till en gård i tidigare upplagd by

Du vet att gården ligger i byn Björkered och heter Norregården. Du vill att ortsfältet ska innehålla Norregården, Björkered, Marbäck (P). Dvs gård, by, församling.

Du skriver Norregården i ortsfältet. Det är ju en ganska vanligt namn på en gård så det som identifierar just den här gården är att den ligger i Björkered i Marbäck (P). Efter någon sekund kommer svaret. 8 st i den databas som används för det här.

Ingen av de 11 förslagen stämmer med det du vill ha. Då skriver vi det magiska kommatecknet och listan töms men efter ett par sekunder dyker det upp två kolumner. Den vänstra kolumnen heter Ny ort och där står Norregården.

Du fortsätter att skriva Björkered i ortsfältet.

Efter någon sekund visar det sig att det finns två Björkered i ditt ortsträd. Ett i Kinnarumma och ett i Marbäck. Det är den senare som intresserar dig så du dubbelklickar på den undre raden.

Långa knappen under listan byter text till Skapa Norregården under Björkered, Marbäck (P) och samma sak syns nu i ortsfältet.

Du klickar på knappen och Norregården skapas enligt knappens uppgifter. Och lampan tänds. Dvs Norregården är inlagd i ortsträdet och ortsfältet är kopplad dit vilket syns i ortsfältet och att lampan till höger är tänd.

Två nya nivåer upplagda i ett svep

Ytterligare ett exempel där du kommer få två nya nivåer upplagda i ett svep. Ibland hittas inget på lägsta nivån (ofta torpnivå) och inte heller på nästa nivå (ofta gårdsnivå).

Du vill att det ska stå Soldattorp, Rångedala tå, Rångedala (P) i ortsfältet och lampan ska vara tänd när du är klar. I ditt ortsregister finns Rångedala (P) men inte de andra två nivåerna.

Du börjar med att skriva Soldattorp, som är lägsta nivån, och väntar tills sökningen är klar.

Några har många soldattorp, andra har få. Det ger dig mycket eller lite jobb när du ska kontrollera dem. Hittar du inte den du söker så skriver du ett kommatecken följt av Rångedala tå.

Får du ingen träff så skriver du ytterligare ett kommatecken. Listan förändras då. Du ser att Soldattorp är något som kommer att läggas upp och Rångedala tå är inte en befintlig ort. Nu är det dags att skriva ett nytt komma. Tänk på att det inte får plats med så mycket i kolumnen Ny ort så bredda den något för att göra plats för båda ortsnamnen.

Bilden ovan visar att du har skrivit Soldattorp som tolkas som en ny ort eftersom du skrivit kommatecken och fyllt på med Rångedala tå som inte ger någon lista att leta i så den kombinationen finns inte i ortsträdet. Nu fyller du på med kommatecken och Rångedala dvs församlingen. Då kommer det upp två val och det som är aktuellt här är Rångedala (P) dvs församlingsnivån.

I vänstra kolumnen ser du nu att både Soldattorp och Rångedala tå uppfattas som nya platser som kan fogas in i ortsträdet. Nu ska du välja vilken av de två befintliga orterna de ska läggas under.

I högra kolumnen ser du att du har fått träff på församlingen. Du har också fått träff på Rångedala by som ligger under Rångedala. Välj den översta raden som avser Rångedala församling. Dubbelklicka på den.

Raden förs upp till ortsfältet och knappen under listan blir aktiv och berättar vad som kommer att ske när du klickar på den. Det som står i ortsfältet ser ju ut som vi förväntade oss från start.

Nu är det dags att klicka på den långa knappen. Efteråt ser det ut så här.

Listan har den senast använda orten överst vilket ju är den vi just lagt upp.

Det viktiga är att lampan är tänd så det som står i ortsfältet finns nu i ortsträdet.

Gå till början av sidan >>

Dubblett

Är man ivrig kan det lätt bli en dubblett. Vi la ju upp Björkered i det första exemplet. Nu vet du ju att den finns i ortsdatabasen så då blir det lätt att man skriver alltihop i ett svep dvs. Björkered, Marbäck.

Eftersom du skrev kommatecken efter Björkered så hann Disgen inte sålla fram Björkered så du fick aldrig möjlighet att välja det. Istället tror Disgen att Björkered är en ny ort som inte finns i ortsträdet och en dubblett kommer att skapas. Dubbelklickar du på den undre raden så kommer du få en fråga. Disgen upptäcker att du håller på att skapa en dubblett.

Om du av någon anledning skriver ett komma också efter Marbäck så tolkar Disgen det som att både Björkered och Marbäck ska läggas upp som nya orter.

Lägg till mer information om orten

Du kan beskriva den nya orten mer i detalj om du klickar på lampan efter att orten precis blivit upplagd. Du kan ange koordinater så att orten identifieras rätt på kartan. Den ärver koordinaterna från nivån ovan men du kanske vill placera den noggrannare.

Du kan lägga till bilder som visar hur det ser ut på platsen och du kan skriva in fastighetsbeteckning m. m.

Läs mer om hur du gör i Redigera orter - arbeta direkt i ortsträdet.

Summa summarum

Gör dig en bild av hur det ska se ut i ortsträdet när du är klar.
Skriv namnet på platsen som är längst ner i hierarkin. Det kan vara ett torpnamn likväl som det kan vara ett församlingsnamn. Oavsett vad det är så skriv inget kommatecken innan du granskat listan noga som dyker upp.

Tänk på att listan kan innehålla fler rader än de du ser från start. Scrolla igenom hela listan innan du går vidare. Hittar du vad du söker så dubbelklicka på det.

Är det flera nivåer som ska läggas upp så hanterar du dem nivå för nivå. När du är nöjd med en nivå, dvs du hittar inte det du söker så skriver du ett kommatecken följt av namnet på nästa nivå.
När du får träff på det du skrivit så är det dags att koppla in det i ortsträdet. Det som kommer att kopplas finns i vänstra kolumnen och det du ska koppla det till finns i högra kolumnen.

Du kan göra vänster kolumn bredare än den är från start genom att fånga och skjuta strecket i rubriken som avdelar de två kolumnerna.

När du hittar önskad ort i rätt sammanhang så dubbelklickar du på den och ortsfältet uppdateras med detaljer och långa knappen berättar vad som kommer att hända när du klickar på den.
Klicka på den långa knappen och koppling till ortsträdet görs och lampan tänds. Vill du se om det blev som du förväntade dig så klicka på lampan.

Tips!

Om du bara skriver slutet eller mitten av ortsnamnet kommer du inte få någon träff. Du måste skriva namnet från början.

Exvis letar du efter Norra Fågelås så går det inte att skriva Fågelås i ortsfältet. Det ger ingen träff.

Detsamma gäller för om du vill hitta Malmö Sankt Petri. Det går inte att bara skriva Petri utan det krävs att du skriver Malmö Sankt Petri.

Om du inte får någon träff så använd lampan som för dig till ortsträdet och sök efter orten där.

Mer att läsa

Det finns ytterligare en handledning som beskriver olika infallsvinklar på den automatiska ortsinmatningen.

Automatisk ortssökning - välj en ort som finns i ortsträdet

Redigera orter - arbeta direkt i ortsträdet.

Bild

Etiketter

Ingress

Ny ort från notisens ortsfält. Snabbt och enkelt.

Bildplacering

Bild centrerad

Hur ändrar jag släktpresentationens utseende på webben?

Gäst — Thu, 12 Dec 2024 10:47:00 +0000

Hur ändrar jag släktpresentationens utseende på webben?

Gäst 12 dec 2024

Syfte

Detaljerad info för att du ska kunna skapa egna mallar finns i bilagan längst ner på sidan. Den inledande texten är i stort sett samma som finns i Disgens hjälp men värdefull i detta sammanhang.

Förkunskaper

För att kunna göra förändringar i släktpresentationens utseende bör du ha kännedom om hur HTML-kod och CSS-kod är uppbyggd.

Förklaringar

I den följande diskussionen kallas den mapp dit Disgen installerades för Installationsmapp och den mapp där Disgens data ligger kallas Datamapp.

Mappar

Vid installation skapas en mapp som heter Installationsmapp\HtmlMallar.

Under denna mapp installeras olika utseenden i olika undermappar, t ex Installationsmapp\HtmlMallar\Disgen01 och Installationsmapp\HtmlMallar\Disgen11.

Disgen tittar först i Datamapp\HtmlMallar men om det inte finns några filer där, vilket är det normala fallet, används Installationsmapp\HtmlMallar.

Du bör inte ändra filerna i Installationsmapp\HtmlMallar. Istället kan du kopiera filerna därifrån till din datamapp och där lägga dem under HtmlMallar. Du bör då byta namn på mapparna Disgen11, Disgen12 och så vidare till exempelvis Min_Disgen11, Min_Disgen12, ... för att skilja dem från originalfilerna. När du sedan gör exporten, listas både originalmallarna och dina egna kopierade mallar.

Mallar

Släktpresentationen baserar sig på mallar som innehåller HTML-kod blandat med speciella Disgen-symboler som är inneslutna mellan [ och ] de börjar alla med DG.

Vid genereringen läser Disgen mallarna och ersätter symbolerna med aktuell information.

T ex [DGEfternamn] byts ut mot efternamnet för aktuell person.

Ändring av mallar

Du kan själv göra ändringar i mallarna för att t ex byta bakgrund, typsnitt eller färger, de flesta ändringar av denna typ görs i css-filerna. Dessa ändringar skall du göra i de mallar som ligger under Datamappen, inte i originalinstallationen.

Återställning av gjorda ändringar

Om du av någon anledning vill återgå till originalutseendet så tar du bara bort den mappen under Datamapp\HtmlMallar som du inte vill ha kvar, t ex Datamapp\HtmlMallar\Min_Disgen11 och dess innehåll.

Helt eget utseende

Du kan göra en helt ny uppsättning mallar och spara dem under ett eget namn, t ex Datamapp\HtmlMallar\Egen.

I dialogrutan Skapa släktpresentation för webbläsare fliken Mall kommer då det nya utseendet att kunna väljas.

Det bästa är att göra en kopia från någon av Disgens mallar och göra förändringarna i små steg och testa däremellan.

De kommentarer som är inlagda i koden kan ge viss ledning.

Det är inget som hindrar att du använder mer avancerade tekniker som t ex JavaScript eller DHTML så länge som det nya passar in i de funktioner som finns tillgängliga via Disgen-symbolerna.

Bild

Etiketter

Automatisk ortsinmatning - Lägg till en ort i ortsträdet utan att arbeta i det.

Ingress

Tips för ändring av släktpresentationens utseende för de HTML-kunniga.
Författare: Gunnar Öhrn

Bilagor

Tips för egna HTML-mallar

Bildplacering

Bild centrerad

Automatisk ortssökning - välj en ort som finns i ortsträdet

josefinenil — Thu, 12 Dec 2024 09:14:28 +0000

Automatisk ortssökning - välj en ort som finns i ortsträdet

josefinenil 12 dec 2024

Syfte

Denna funktion finns för att göra det självklart att använda ortsträdet och kunna dra fördel av alla bra funktioner som finns kring det.

Ortsträdet är uppbyggt enligt följande principer. Från start finns alla församlingar som fanns i Sverige 1989. När man forskar i en församling hittar man byar och under dem gårdarna i byarna. Nedersta nivån brukar bli torpen under gårdarna. Så om du har torpet Dalen under Gästgivaregården i Björkered by i Marbäck församling så hittar du det under Dalen, Gästgivaregården, Björkered by, Marbäck församling om det är upplagt i ortsträdet.

Så här kan det se ut i ortsträdet

Du arbetar alltid i en händelsenotis med både datum och ort. Exempelvis i en Levde-notis eller Födelsenotis.

Innehåll

Välj en församling

Du vill lägga församlingen Gullered i ortsfältet. Den finns troligen i ortsträdet.
Knappen över ordet ort till vänster har texten Byt till manuell, vilket innebär att du befinner dig i läge automatisk och vill att automatiken ska hjälpa dig att få in orten på rätt plats i ortsträdet.
Skriv Gullered i ortsfältet. Vänta någon sekund.

Välj orten genom att dubbelklicka på raden.

Du kan också tabba dig till fältet med orterna du kan välja bland. Sen kan du med piltangenterna vandra till den ort du vill ha. När den är markerad så trycker du på mellanslag.

Ortsfältet uppdateras till Gullered (P) och lampan tänds. Det betyder att nu är ortsfältet kopplat till ortsträdet.

Välj ett tidigare upplagt soldattorp

Du vill att det ska stå Soldattorpet Nr 127, Mjöhult, Visland (F) i ortsfältet och det ska vara kopplat till ortsträdet.

Du börjar med att skriva Soldattorp. Nu måste du ta det lugnt. Det kan finnas många soldattorp i ditt ortsträd så då tar det en stund att sålla fram dem. Tycker du det går väldigt långsamt så kolla under Arkiv > Inställningar i Disgen. På sidan som kommer upp finns ett fält för att fördröja vid automatisk sökning. Kolla värdet och förändra det om du vill.

Du är kanske osäker på om du skrivit No eller Nr eller inget alls när det lades upp så därför räcker det med bara Soldattorp.

Du märker när sökningen är klar för du får upp en rubrik över listan. Den säger Befintlig ort 3 st. Dvs det finns 3 rader i listan.

Du kollar under rubriken Befintlig ort … st om ditt soldattorp finns med.

En bit ner i listan finns Soldattorp Nr 127, Mjöhult, Vislanda. Det behöver inte läggas upp någon ny ort för den finns ju redan. Dubbelklicka på rätt rad. Då kopieras uppgifterna upp till Ortsfältet, koppling till ortsträdet görs och lampan tänds. Dvs. du har valt en ort som finns i ortsträdet.

Tips 1!

Skriv ortsnamnet på lägsta nivå. Om du vet att orten ska finnas upplagd så vänta lite så sökningen hinner göras. Hittas inte orten så fundera på om du har stavat rätt och ändra stavningen. Hittar du ändå inte det du söker så skriv in orten på nivån över som i exemplet ovan är Mjöhult. Får du träff så välj den och klicka sedan på lampan så du kommer till ortsträdet på den orten och kan leta där själv.

Finns inte orten där så kan du lägga upp den på rätt plats när du ändå är i ortsträdet.

Tips 2!

Om du bara skriver slutet eller mitten av ortsnamnet kommer du inte få någon träff. Du måste skriva namnet från början.

Exvis letar du efter Norra Fågelås så går det inte att skriva Fågelås i ortsfältet. Det ger ingen träff.

Detsamma gäller för om du vill hitta Malmö Sankt Petri. Det går inte att bara skriva Petri utan det krävs att du skriver Malmö Sankt Petri.

Hittar du inte orten du söker så använd lampan som för dig till ortsträdet och sök där istället.

Mer att läsa

Det finns ytterligare en handledning som beskriver olika infallsvinklar på den automatiska ortsinmatningen.

Bild

Etiketter

Ingress

Att söka i ortsträdet utan att arbeta i det.

Bildplacering

Bild centrerad

Inställningar för Disgen

josefinenil — Tue, 10 Dec 2024 14:07:04 +0000

Inställningar för Disgen

josefinenil 10 dec 2024

Syfte

Här gör du många inställningar fördelade på programmet, utseendet och kartan. Inställningar kan återställas så prova att göra egna inställningar. Disgen levereras med väl valda inställningar.

Förutom inställningar som kan göras här finns en del inställningar tillsammans med själva funktionen. De beskrivs med aktuell funktion.

Den integrerade hjälpen i Disgen som nås med F1 eller hjälp-knappen är komplett så denna guide innehåller bara en översikt.

Innehåll

Utflyttade inställningar

Inställningen i familjeöversikten om visning av knapparna i nederkanten för partner, gifte, son och dotter finns numera i Mer-meny på familjeöversikten
Inställningar för utskrifter göras i samband med att du väljer utskriftsform
I analysera/kontrollera notiser kan du anpassa vilka gränsvärden som ska användas
När du lägger till en ny person kan du välja om personöversikten ska öppnas automatiskt eller inte
På samma plats kan du välja vilka notistyper du vill få möjlighet att registrera för olika typer av personer

Så här gör du

Dialogen Inställningar för Disgen öppnas från Arkiv > Inställningar för Disgen.

Programmet levereras med grundinställda värden.

PROGRAM - Fliken Inmatning

Patronymikon

Finns det en bock i denna ruta räcker det med att skriva ex: "Karl." vid registrering av efternamn för ny person. När du sedan förflyttar dig till nästa fält expanderas punkten automatiskt till patronymikon Karlsson eller Karlsdotter beroende på valt kön.

Radering

Finns bock i denna ruta kan du radera personen direkt där den finns i familjeöversikten. En markering kan vara praktisk men samtidigt väldigt farlig om du gör fel. Läs mer i guiden Radera person.

Dubblettsökning vid registrering

Finns det en bock i rutan söks efter personer med samma namn i takt med att du registrerar fler tecken i för- och efternamnen. Funktionen underlättar när du vill undvika dubbletter i din forskning.

Fördröjning vid automatisk sökning

När du skriver i ett fält med automatisk sökning så startas sökningen efter denna tid när du slutat skriva. Så skriver du sakta kan det vara bra att öka tiden.
Du gör det genom att använda pilarna till höger i fältet.

Standard bildhöjd

Ange vilken bildhöjd i mm som ska användas som ursprungsvärde när du skapar en bildnotis. Den här uppgiften visas i bildnotisen och kan ställas om där. Den här uppgiften är ett standardvärde som gör att du inte behöver göra något i bildnotisen om du gillar värdet på storleken. Det gör att du enkelt får samma värde på alla bilder. Speciellt porträtt är det värdefull för. Påverkar hur stor bilden blir i olika pappersutskrifter.

Hänvisa församlingar till

Väljer du län sätts en bokstav för länet, inom parentes, efter församling

Väljer du Landskap skrivs landskap, inom parentes, ut efter församling

PROGRAM - Fliken Systeminställningar

Säkerhetskopiering

Vill du att säkerhetskopian ska sparas i en annan mapp än den som Disgen föreslår så sätt en bock i rutan För säkerhetskopia använd alltid senaste mapp. Utan bock i rutan För säkerhetskopia, använd alltid senaste mapp används standardinställningen Datamapp/DgBackup. Med bock i rutan minns programmet om du väljer ett annat ställe för säkerhetskopian och nästa gång du tar en säkerhetskopia är den platsen förvald.

När du startat Disgen 25 gånger och sedan avslutar så kommer ett popup-fönster fram som föreslår att du ska säkerhetskopiera. Följ uppmaningen, annars kanske du kommer att ångra dig när olyckan är framme.

Räknaren hanterar antal gånger du startat Disgenprogrammet utan att ha säkerhetskopierat. Du bestämmer hur ofta du vill bli påmind.

PDF-skrivare

När du trycker på Välj PDF-skrivare får du upp en lista med möjliga sådana. Välj vilken du vill ha som standard så slipper du välja det varje gång du gör en utskrift till PDF.

Hur Disgen ska starta

Du har tre val att välja mellan.

Det första gör att du kommer tillbaka till det utseende och den person som du hade aktiv när du stängde Disgen.
Det andra gör att du kommer tillbaka till det läge Disgen har just när du gör den här inställningen. Dvs den person som är aktiv blir aktiv varje gång du startar Disgen.
Den tredje är det bara modellen du använder som koms ihåg. Vem som ska vara centrumperson i familjeöversikten väljer du när du startar Disgen.

PROGRAM - Fliken Sekretess

Grundinställd för sändning av felrapporter och statistik vilket är en förutsättning för att Dis ska kunna fortsätta göra ett bra och väl fungerande program.

Inställningar för privata data.

Väljer du att bocka för Använd funktionen för privata data så kommer du i notistyperna i Levnadsbeskrivning, Relationshistoria och Ortsbeskrivning att kunna sätta en liten bock uppe till höger som gör att notisen hanteras efter reglerna för privata data.

Du kan sedan välja om du vill visa dessa privata notiser eller ej genom att kryssa i de olika rutorna under Inställningar för privata data. Det kan ju finnas situationer då du demar och använder din egen databas och då inte vill att vissa saker ska synas. Läs mer under Sekretess.

PROGRAM - Fliken uppdateringar

Med standardinställningar kommer uppdateringar att visas i ett popupfönster, när de finns tillgängliga. Skulle det inte ske, kan du prova att hämta dem manuellt.

Det gäller för gratis uppdateringar men inte för betalversioner.

Ställ in hur ofta Disgen ska söka automatiskt efter uppdateringar genom att ändra antalet dagar. Vet du att det finns en uppdatering på gång så har du möjlighet att manuellt hämta uppdateringen via länken. Du har också möjlighet att tvinga fram en sökning efter en uppdatering redan vid nästa start av Disgen genom att klicka på den rutan innan du väljer OK.

PROGRAM - Fliken Personuppgifter

Registrera dina personuppgifter

Fylls i av användaren och berör funktionen Släktpresentation för webbläsare.

UTSEENDE - Fliken Familjeöversikt

Inställningar för familjeöversikt

Denna standardinställning levereras med programmet. Det är meningen att du själv kan prova olika slags inställningar här tills du är nöjd.

Visa bild i familjeöversikten innebär att finns det en bild på personen, markerad som porträtt, inlagd via personöversikten så visas den bilden i fältet för den personen i Familjeöversikten.

Visa ff, fm, mf, mm samt Visa relationer för dessa innebär att fler generationer visas, ovanför centrumpersonen än far och mor i familjeöversikten.

Antal rader att visa i rutan för personuppgifterna i familjeöversikten går att ställa in för olika generationer och för innehåll av personuppgifter.

Textfärg och textens stil, som personuppgifterna presenteras med i rutorna, kan väljas liksom utseende och färg på markör för förekomst i söklista respektive tavla i rutan för varje person.

Om du vill lyfta fram texterna ytterligare kan du använda följande inställning:

Verdana 11p fet för Vald ruta
Verdana 10p normal för Ej vald ruta

Gå till toppen av sidan

UTSEENDE - Fliken Byggd tavla

Det går att ställa in textfärg, textstil och rutfärg för de olika rutorna som förekommer i byggda tavlor.

UTSEENDE - Fliken Släktöversikt

Det går att ställa in textfärg och textstil för rutorna i släktöversikten.

UTSEENDE - Fliken Övrigt

Här kan du göra inställningar som påverkar på många ställen. Den första påverkar texten i alla panelerna i personöversikten och relationsöversikten. Den under påverkar dessutom familjeöversikten och släktöversikten.

Vill du ha olika storlekar på familjeöversikten och personöversikten så ändrar du först i den undre som påverkar alla och sedan i den övre som bara påverka personöversikt och relationsöversikt.

Sen kan du gå tillbaka till fliken familjeöversikt om du vill göra ytterligare ändring av stilen som bara berör den.

ÅTERSTÄLL

Det finns en knapp Återställ allt. Det finns fler ställen än under Inställningar för Disgen där du gör dina inställningar. Valet återställer till de grundinställningar som följer med Disgen för t.ex. program, utseende och kartan (se föregående flikar). Det förtjänar att upprepas att inga inställningar för utskrifter påverkas. Inte heller listor med personer och orter. Dina egna data som flaggnamn, sparade söklistor eller utdragsbeskrivningar, orter, källor eller personer påverkas inte.

Andra inställningar

Popupfönster som har alternativet att bocka för "fråga inte detta igen ..." kan återfås.

Fält som har använts vid registrering och där den registrerade texten finns kvar i form av listor för att kunna väljas vid nästa registrering kan tömmas.

Dialogrutorna minns oftast sina positioner och storlekar i Disgen. Kryssa här om du vill återställa alla storlekar och positioner till standardinställningen. Ett annat sätt att återställa alla positioner och storlekar på dialogrutorna är att hålla skift-tangenten nedtryckt samtidigt som du startar Disgen.

Genom att trycka på Verkställ så kan du få återställningen att gälla direkt och inte vänta till nästa gång du startar Disgen.

Databasåterställningar

Om du råkat göra fel så att Disgen kommer ihåg den felaktiga konverteringen till Disgen-orter så kan du radera alla sparade konverteringsförslag genom att markera Töm minnet över hur ....

Dina konverterade orter påverkas inte men Disgen kommer efter återställningen att behöva lära sig alla konverteringar igen.

Bild

Etiketter

Ingress

För att tillgodose olika behov finns ett otal inställningar som kan göras, de flesta samlade på en och samma plats.
Ta reda på hur du vill ha det.

Bildplacering

Bild centrerad

Kontrollera dubbletter

christergus — Tue, 10 Dec 2024 10:11:11 +0000

Kontrollera dubbletter

christergus 10 dec 2024

Syfte

Denna fristående funktion för att söka dubblettkandidater är ett bra komplement till den dubblettkontroll som görs vid registrering av nya personer. Sökningen kan göras på hela eller delar av din databas. Kontrollen gör parvisa jämförelser mellan alla personer som är med i urvalet. Eftersom syftet är att hitta möjliga dubblettkandidater så är urvalet medvetet stort för att du inte ska riskera att missa dubbletter. Jämförelsen görs på personens data men inte på relationerna.

Starta dubblettsökning

Från huvudmenyn väljer du Verktyg > Sök efter dubbletter.

Välj en av knapparna ovan. Då får du upp en dialog där du kan välja något av

Alla inmatade personer
Personer från vald söklista. Kräver att du har gjort en söklista.
Personer med någon av nedanstående flaggor. Väljer du denna så kommer alla dina flaggor att listas i rutan nedan och du får två knappar där du kan välja att markera alla eller att markera ingen.

Arbetet startas: Söker, bearbetar, jämför kandidater och en loggfil skapas.

Här kan du se processen. Den kan ha lite olika utseende beroende på vilken sökning du valde. När den är klar stängs fönstret och ett fönster med de möjliga dubbletterna presenteras.

Du kan använda piltangenterna för att vandra runt i resultatlistan. Allt eftersom du byter personer så uppdateras FÖ och PÖ.

Sökningen är klar, vad gör jag nu?

Du ser nu en träfflista framför dig med par av personer som kan vara dubbletter. På varje rad visas:

Ett poängtal
Poängtalet anger hur pass lika personerna är. Poängen är inte graderade på något vis utan betyder bara att fler poäng innebär att personerna är mer lika. Träfflistan är sorterad i fallande poängordning.
Person 1 och dess personidentitetsnummer,
Person 2 och dess personidentitetsnummer.
Ej Dubblett - Ruta som går att markera med bock.
Bocken markerar du när Person 1 och Person 2 inte är en dubblett. Vid nästa dubblettsökning kommer detta par att ha markeringen ej dubblett.

Nu kan du markera en rad i sänder och använda knapparna på verktygslisten högst upp i dialogrutan.

Trycker du på knappen Undertryck visas inte paren med Bock för Ej dubblett.

Trycker du på knappen Visa alla så syns alla med Bock för Ej dubblett igen.

Ovanstående bild visar verktygslisten med träfflistan dold och placerad i toppen av Disgen-fönstret för att göra plats för att arbeta med dubblett-kandidaterna. Fönstren med familje- och personöversikt (funktionsmodell) visas för de båda personerna för att göra det enkelt att arbeta med personerna.

Vad gör knapparna på verktygslisten?

Överst i dialogrutan finns en verktygslist med knappar. De är hjälpmedel för att hantera utfallet i träfflistan De har följande funktion:

Återgår- visar funktionsmodellen med de fyra fönstren med markerad rad i träfflistan.
Nästa - flytta markering till nästa person i söklistan. Översikterna följer med i visningen.
Föreg. - fungerar på samma sätt som Nästa men går i motsatta riktningen
Dölj lista - visar träfflistan. Verktygslisten syns alltid.
Visa lista - visar träfflistan. Verktygslisten syns alltid.
Sök igen - radera träfflistan och gör en ny sökning
Undertryck - Du kan välja att undertrycka (inte visa kolumnen Ej dubbletter)
Visa alla - Du kan välja att visa (kolumnen Ej dubbletter)
Hjälp - visar hjälptext som finns i Disgen
Stäng - stänger dubblettsökningsfönstret.

X i högerkanten av fönstret med verktygslist och lista stänger både det fönstret och funktionsmodellen med familje- och personöversikter.

X i högerkanten av funktionsmodellen med familje- och personöversikter stänger endast dem.

I båda fallen kommer du tillbaka till de fönster du arbetade med innan du startade dubblettsökningen.

Mer information

Om du har ett stort arkiv kan sökningen ta lång tid. Det beror också på hur snabb dator du har.
Med en rätt snabb dator tar sökning i ett arkiv med ett par tusen personer kanske någon minut, men är det tiotusentals personer tar det kanske en kvart eller så.
Dubblettsökningen arbetar med ungefärlig likhet mellan personer. Det innebär att alla som dyker upp i träfflistan säkert inte är dubbletter, men de med fler poäng är dubbletter med högre sannolikhet än de med färre poäng. Det är du själv som får avgöra om två personer är dubbletter eller inte.
Disgen kan inte avgöra den saken utom i det fall då alla data är identiska, men i alla andra fall då det handlar om två snarlika personer måste du bedöma själv.
Urvalet är medvetet stort för att du inte ska riskera att missa dubbletter.
Dubblettsökningsfönstret låser inte övriga fönster. Det går att ha fönstret öppet medan du åtgärdar dubbletter.

Kontrollera dubbletter

Dubbletterna jämförs. Födelsedatum är en bra referens. Är det inte en dubblett så markera den som Ej Dubblett så ser du det i listan vid nästa sökning efter dubbletter. Träffar du på en dubblett så kan du korrigera detta genom att jämföra uppgifterna kring de båda personerna i var sin familjeöversikt. Den som har de mest kompletta anorna bör du ha som utgångspunkt. Glöm inte att också titta på personernas relationer med föräldrar, partner och barn. De registrerade uppgifter som dubbletterna har kan skilja sig åt och uppgifter måste då föras över till den som du tänker ha kvar. Genom att flytta, koppla och redigera personer och relationer korrigerar du detta. När alla uppgifter är överförda till den person som du ska ha kvar kan du radera den person som ska tas bort.

På bilden ovan ser du hur listan dolts (ikonen Dölj lista) för att inte ta så stor plats på skärmen medan du arbetar med översikterna.

Läs mer i guiderna Korrigera/Komplettera registrerade uppgifter, Radera person och Flytta och koppla

Det går att lägga fönstret Sök efter dubbletter som en list medan du arbetar. När du är klar med ett par dubbletter och vill fortsätta väljer du Visa Lista.

Bild

Etiketter

Ingress

Kontrollera och korrigera de som verkligen är dubbletter och markera de som inte är det så slipper du kontrollera dem igen.

Bildplacering

Bild centrerad

Kartfönstret

Gäst — Tue, 10 Dec 2024 10:00:00 +0000

Kartfönstret

Gäst 10 dec 2024

Innehåll:

Ett nytt kartfönster kan öppnas i alla fönstergrupper och öppnas då initialt som flikat.

Kartan

Kartan ger en något förenklad bild av Sveriges yta. Här visas landets utbredning i grönt med endast större sjöar och öar. Vatten och angränsande länders ytor visas i blått.

Informationen på kartan är anpassad till aktuellt zoomläge. Ju mer man zoomar in i kartan, desto mer av länsgränser, länens namn, kommungränser, kommunernas namn, församlingsgränser, församlingarnas namn och församlingarnas kyrkor framträder.

Landets indelning är daterad 1989, samma som gäller för innehållet i programmets ortsdatabas. Församlingarnas kyrkosymboler representerar församlingens huvudkyrkor med församlingsnamnet ovanför och har sina korrekta geografiska lägen. I vissa fall kan denna kyrka ha ett annat namn.

Med ett högerklick i kartan visas Kartans snabbmeny.

I kartans nederkant finns en skallinjal som indikerar avståndet för de olika linjaldelarna.
Under kartan finns en statusrad som visar musmarkörens läge (RT90 X- och Y-koordinater) och aktuellt zoomvärde (mellan 1-46). Till höger om dessa uppgifter visas också situationsanpassad information om innehållet på kartan.

Vänstermenyn

I vänsterkanten av kartfönstret finns en svit av ikoner.

De tre översta är ikoner som förekommer i alla programmets fönster.

Skriv ut möjliggör utskrift av innehållet på kartan i olika former.

Välj person styr innehållet i de olika släktrelaterade fönstren. Indirekt påverkar valet av person också innehållet i kartan då detta fönster ”prenumererar” på och visar personinformation från dessa.

Detaljerad sökning har samma indirekta effekt på kartfönstret då personinformation visas för personerna i söklistan.

Ikonerna i nästa grupp används för att utföra grundläggande åtgärder i kartan.

Navigera används för att öppna andra fönster i den aktuella fönstergruppen.

Mer innehåller en meny med ett antal fönsterspecifika funktioner

Peka är det generella verktyget för att peka i kartan och för att flytta den.

Zooma används för att zooma in till eller ut (med Shift) från markerad ruta eller punkt.

Mätsticka används för att mäta avståndet fågelvägen för med musen markerad sträcka. Resultatet visas i statusraden.

Positionera används för att ange läget på kartan för en ort (med Shift) och dess namn (med Ctrl)

Visa / Dölj ortspanelen gör det möjligt att ge kartan ett större utrymme i kartfönstret då ortsträdet inte är aktuellt.

Visa / Dölj lagerpanelen kan också ge kartan ett större utrymme då erforderliga visningsval har gjorts.

Sista gruppen av ikoner används för att välja och visa personinformation i kartan.

Hämta personinformation har en bakomliggande undermeny av möjligheter. När ikonen väljs, visas följande meny:

När något av alternativen väljs, hämtas dessa personers levnadsbeskrivningar för visning i kartan. Samtidigt byter ikonen i vänstermenyn utseende och visar ikonen för det valda alternativet.

Valmöjligheterna styrs av närvaron av respektive källfönster. Saknas t.ex. en Söklista är detta alternativ nedtonat och därmed inte valbart.

Visa personinformation har också en bakomliggande undermeny. När ikonen väljs, visas följande meny:

När något av dessa alternativ väljs, anpassas visningen av personernas levnadsbeskrivningar. Samtidigt byter ikonen i vänstermenyn utseende och visar ikonen för det valda alternativet.
Standardvisningen är, om inget annat väljs, levnadsbanor. Se mer i guiden Visa släkten på kartan.

Centrera betyder att kartan automatiskt anpassas, dvs zoomas ut/in, så att alla orter och linjer i visad personinformation samtidigt blir synliga i kartfönstret.

Visa på Google Earth Pro skickar en datafil, innehållande den personinformation som just nu har valts och visas i kartan, till kartprogrammet Google Earth Pro. Se mer i guiden Följ släktens spår på Google Earth Pro.

Radera personinformation städar kartan på personinformationen.

Ortspanelen

Ortspanelen visas i fönstrets vänsterkant. Den innehåller ett ortsträd som är en spegling av strukturen i programmets Ortsdatabas.

Markera en ort i ortsträdet och högerklicka så visas Ortspanelens snabbmeny.

Lagerpanelen

Lagerpanelen visas ovanpå kartans högra del. I denna finns ett antal valmöjligheter som påverkar visningen av innehållet i kartan.

I ramen Visning av gränser kan de olika gränstyperna slås av och på. Normalt är Församlingsgräns markeras, vilket innebär att alla typer av gränser och församlingarnas orter visas. När Kommungräns markeras kommer församlingsgränserna att släckas. Samtidigt försvinner också alla symboler för kyrkorna och underliggande orter. Om Länsgräns markeras kommer både kommun- och församlingsgränser att släckas. Länsgränser kan alltså inte släckas här. För fler visningsmöjligheter för gränser och kyrkor, se kartans Inställningar för Ortsvisning.

I ramen Visning av kyrkor är som standard visningen av både Kyrksymboler och Församlingens namn ibockade. Dessa kan var för sig avbockas.

I ramen Visning av orter kan visningen av Registrerade orter avbockas. Detta innebär att alla orter som du själv registrerat i ortsdatabasen döljs. Refererade ortnamn, d .v.s. namnen på de orter som ingår då visning av personinformation sker, kan också döljas.
En speciell visningsform är Hembygdens orter. Detta alternativ kan väljas för speciell markering av en vald huvudort och dess ingående orter i kartan. Se mer i guiden Mer om orter.

I ramen Kartinformation är normalt Visa Rubrik ibockad. Då visas i kartfönstrets övre del en beskrivning av innehållet i kartan vid personvisning eller visning av Hembygdskarta. En ruta med teckenförklaringar i högerkant av kartan kan visas om Visa teckenförklaringar ibockas.

I ramen Underlagskartor kan man bocka för Visa kartor, d.v.s. de underlagskartor som valts i dialogen Val av underlagskartor.

Med Filtret kan man ange början av namnet på något/några utvalda underlagskartor som man just nu vill visa.

Med bock för Visa kartdata visas ytorna för de aktuella kartbilderna.
Läs mer i guiden Underlagskartor.

I ramen Kartsynkronisering kan man koordinera två kartfönsters kartvisning. När Läge och markör ibockas kommer ytterligare ett kartfönster att öppnas och denna kartas visning kommer att synkroniseras med det första fönstret avseende såväl läge som zoomnivå. Kartsynkronisering kan bara styras från kartfönstret i fönstergrupp 1.

Fönsterspecifika funktioner

Uppdatera kartdatabasen kontrollerar vilka underlagskartor som finns i datamappen och i det externa kartförrådet
Uppdatera ortsträdet används för att vid behov kopiera ortsdatabasens innehåll till kartfönstrets ortsträd
Inställningar leder till en dialog med olika alternativ för kartans olika funktioner. Läs mer i guiden Kartans inställningar
Placera bild som underlagskarta ger dig möjlighet att placera en egen kartbild så att den hamnar i rätt läge i kartan
Underlagskartor… öppnar en dialog där man kan välja vilka av alla underlagskartor i kartdatabasen som skall användas och visas på kartan. Läs mer i guiden Underlagskartor
Spara Karta som Google överlägg skapar en bild av kartan och preparerar den för visning på Google Earth Pro. Läs mer i guiden Mer om Google-export
Exportera till Google … öppnar en dialog där en namngiven KML-, KMZ-eller ZIP-fil kan skapas med innehållet på kartan för visning på Google Earth Pro. Läs mer i guiden Följ släktens spår på Google Earth Pro
Skapa karta som bild placerar kopia av kartans innehåll på en namngiven plats i datorn.
Spara läget som nytt hem registrerar kartans aktuella läge och zoomnivå
Ta mig hem använder lagrat läge och zoomnivå för att flytta kartans till valt ”hem”-läge

Ortspanelens snabbmeny

Om man högerklickar på en ort i ortsträdet visas en ortsmeny

Sök ort… öppnar en sökdialog för att leta upp en ort i ortsträdet
Visa ortsinformation… öppnar en dialog med information om markerad ort
Sök orten i Dispos… leder till webbtjänsten Dispos, här med syftet att leda till rätt uppslag i husförhörslängderna för markerad ort
Visa historiska kartor för orten… leder till webbtjänsten Historiska kartor hos Lantmäteriet, där alla digitala historiska kartor för trakten kring den markerade orten visas
Anpassa visning av orten i kartan… öppnar en dialog där man kan anpassa zoomnivån för den markerade orten och dess underliggande orter
Hämta koordinater från klippbuffert… möjliggör lagring av markerad orts läge med hjälp av kopierade koordinater från andra kartprogram som Eniro, Hitta och Google Maps

Kartans snabbmeny

Med ett högerklick i kartan visas följande snabbmeny

Om man högerklickar på en linje eller en ort i en levnadsbana på kartan, kan man välja Visa personer … för att i en dialogruta se vilka personer som har färdats denna stäcka.

Om man högerklickar på en refererad ort i en levnadsbana på kartan, kan man välja Visa ortsinformation … och då få en dialogruta med information om orten.

Om man pekar på en valfri punkt i kartan och väljer Visa historiska kartor … når man Lantmäteriers olika kartarkiv och där se vilka historiska kartor som har anknytning till den valda punkten.

Om man väljer Visa Disgen-kartor från DIS … kommer du till DIS webbsida med mer information om DIS utbud av historiska kartor för Disgen.

Bild

Etiketter

Ingress

Här kan du bekanta dig med kartfönstret och få information om de olika ikonerna, panelerna och menyerna.
Författare: Björn Johansson och Kartgruppen.

Bildplacering

Bild centrerad

Notiser

josefinenil — Tue, 10 Dec 2024 09:59:41 +0000

Notiser

josefinenil 10 dec 2024

Syfte

Med hjälp av Notiser kan du beskriva en persons levnad, från födsel till död och begravning. Du kan lägga in notiser för konfirmation, flyttningar, olika yrken under levnaden och adresser. Dessutom finns möjlighet att lägg in textnotiser med löpande text för händelser du vill notera. Du har även möjlighet att lägga in texter och bilder för bok- och webb-publicering. När du får stopp i forskningen kan du lägga in oforskatnotiser som du senare kan leta fram för att fortsätta forskningen där du slutade. Hypoteser kan skrivas in. Till din hjälp finns också specialnotisen som du kan ta till när du saknar en speciell notistyp exempelvis Värnpliktsnummer eller Bouppteckning.

Du kan också byta namn på en notis till exempel så kanske du föredrar att döpa om Levde-notisen till Bodde, Flyttade-notisen till Emigrerade osv.

Specialnotisen är tänkt just för att skapa egna notistyper med egna notisnamn.

För att ha koll på vilka egna notisnamn du har så finns det hjälp i funktionen Hantering av notisnamn som du hittar i Verktygsmenyn.

Det finns tre grupper av notiser. I Personöversikten finns personnotiser i panelen Levnadsbeskrivning och i Relationsöversikten finns relationsnotiser i panelen Relationshistoria. Dessutom finns ortsnotiser i ortsdialogen. Du ser dem i listor som fälls ut när du trycker på knappen Lägg till notis.

Du kan ange källreferens på alla typer av notiser.

Innehåll

Så här gör du
Notistyper i personöversiktens panel Levnadsbeskrivning
Notistyper för relationsöversiktens panel Relationshistoria
Notistyper för ortsbeskrivning
Visning i panelen Levnadsbeskrivning
Ändra notistyp
Tips

Så här gör du

När du lägger upp personen

De första notiserna fyller du i när du lägger upp personen. Då anger du Född och Död, som är standardnotiser i dialogen Lägg till ny person. Har du inte tillgång till båda uppgifterna så hoppa över det du saknar. Du kan skriva i dem vid ett senare tillfälle.

Vill du fylla i fler notiser redan från start så kan du göra det genom att välja Ändra i rutan för Valda notiser. Läs mer om det i guiden Välj notiser för ny person.

När du lägger till notiser för redan inlagd person

När du vill lägga till en notis för en redan inlagd person, finns det tre olika sätt att göra det på.

Knappen Lägg till Notis överst i panelen Levnadsbeskrivning.
Högerklicka i panelen Levnadsbeskrivning, då får du upp en snabbmeny som du ser till höger i bilden ovan. Där väljer du Lägg till Notis.
Välj funktionstangent F2 om du vill använda tangentbordet.

Alla tre varianterna ger dig en lång lista med notistyper att välja bland. Välj den du vill använda.

Om du har markerat en notis så den är gulmarkerad så kommer den nya notisen att lägga sig efter den, annars lägger notisen sig underst.

I levnadsbeskrivningen samlar du alla möjliga typer av information om personen. Det är händelsenotiser med ett datum i, som beskriver något som hände vid en viss tidpunkt. Det är berättelser skrivna i textnotiser av olika slag och det kan vara bildnotiser med foton på personer eller speciella tillfällen. Det kan bli många notiser som snabbt fyller ytan för levnadsbeskrivningen.

Varje notis du lagt in visas i ett eget fält. Där ser du det mesta av det du registrerat i notisen, men ibland inte allt.

I början på fältet kan det finnas en liten ikon som är klickbar för snabbåtkomst. Ikonen kan leda till att Arkiv Digital startas om du har abonnemang där. Den kan leda till en sida hos Riksarkivet. Men den kan också leda till att en bild visas, en ljudfilm startar eller att en video drar igång. Förutsättningen är att det finns program i din dator som kan hantera de olika filerna som finns i notisen. Saknas det så händer ingenting när du klicka på dem.

Kopplad källa hos Arkiv Digital visas.
Kopplad källa hos Riksarkivet visas.
Bild visas.
Film visas.
Ljud spelas upp.

I slutet av notisfältet kan finnas ett plustecken som talar om att det finns skrivet något i anteckningar, fotnoter, beskrivning eller bildtext i den notisen.

Det är vanligt att det blir så många notiser i levnadsbeskrivningen att allt inte kan visas. Då kommer det upp en tunn rullningslist till höger. För att förflytta dig bland notiserna så trycker du ner vänster musknapp och håller fast någonstans i panelen och drar musen upp eller ner. Innehållet i panelen förflyttas i den riktning du drar.

För att öppna en notis så den kan ändras så dubbelklickar du på den eller markerar den och trycker på mellanslag.

Notistyper i personöversiktens panel Levnadsbeskrivning

Händelsenotiser

Född - Endast en födelsenotis är möjlig
Döpt
Död - Endast en dödsnotis är möjlig
Begravd
Yrke - Du kan ha flera yrkesnotiser, var och en med datum, förslagsvis angivet som en period. Det sista yrket i ordningen i levnadsbeskrivningen används i grafiska tavlor och i familjeöversikten när utrymmet tryter. Läs nedan om ett tips.
Levde - Vet du inte exakt när en person flyttade in eller flyttade från en plats, har du här möjlighet att ange en specifik tidpunkt eller en tidsperiod, när du vet att en person bodde på en plats.
Flyttade - innehåller två orter till skillnad mot andra händelsenotiser. Du kan ange både vart man flyttade från och vart man flyttade till. Man behöver inte ange båda orterna om man inte känner till dem. Notera att vid GEDCOM-export delas notisen upp i In- och Utflyttad.
Inflyttad - Se Utflyttad
Utflyttad Har behållits av historiska skäl då de förekommer i äldre programversioner samt för att GEDCOM inte stöder flyttnotisen med två orter.
Adress - I första hand avsedd för personer i nutid. Du kan också ange ett datum då adressen var gällande.
Konfirmation - Här anges när och var en person konfirmerades.
Oforskat - Används för att registrera vad du tänker forska vidare på.

Textnotiser

Alla textnotiser är tänkta för löpande text som kan redigeras inom vissa gränser.

Dödsorsak
Text - Till för utskrifter av olika slag. Enklare redigering kan göras
Extra text - Till för internt bruk. Extra text-notiserna kan till exempel användas för känslig information som inte ska vara med i vissa utskrifter.
Boktext - Tänkt för att tryckas i en bok.
Webbtext - Tänkt för att visas på internet.
Referens - Används för att ange hänvisning till annat material du har om personen i fråga, till exempel litteratur, foton, möbler eller dylikt. En del använder den till sin egen numrering av personen.
Hypotes - Tänkt för att samla dina slutsatser som ännu inte är fullt bekräftade

Specialnotis

Specialnotisen är en kombination av händelse och textnotis. Den kan användas för valfria händelser och texter som inte har egen notistyp och som du själv ger ett namn. Tänk på att du i t.ex. utskrifter kan välja om specialnotiser ska vara med eller ej. Du kan också välja bland de namn du valt för specialnotisen. Exempel: Du kan använda specialnotisen för att skapa notisen Värnpliktsnummer och i kommentarfältet skriva numret. Du kan göra en notis som heter Ålder och i kommentaren skriva hur gammal personen var när han dog. Du kan göra en notis som heter Husägare och i textfältet fylla i uppgifter om fastighetsnummer, hälftenägare osv. Du kan göra en notis för Bouppteckning och där anteckna både datumet den gjordes och texten den innehåller. Din fantasi sätter gränserna. Läs mer om specialnotisen här.

Bilder, ljud och film

Notistyperna har en text och en referens/sökväg till en fil.

Bild - har bildtext som skrivs i direkt anslutning till bilden i utskrifter av olika slag. Det som skrivs nedan om porträttens lagringsformat och utskriftsaspekter gäller även bilder
Bokbild - Se Bild. Här lägger du en bild med så hög upplösning att den blir bra när man trycker den i en bok
Webbild - Se Bild. Här lägger du en bild som har låg upplösning och är anpassad för att visas med en webbläsare på exvis internet
Multimedia - Är till för ljud, film och PDF-dokument. Det går att välja andra typer av dokument också och då markera dem som PDF-dokument.
Där finns möjlighet att skriva en beskrivning som blir klickbar så filen öppnas om du skapar en släktpresentation för webbläsare. I "pappersutskrifter" går det inte att ta med multimedia notiser.

Notistyper för relationsöversiktens panel Relationshistoria

Relationsnotiser dyker upp i samband med att du registrerar en relation och visas i fönstret Relationsöversikt i panelen Relationshistoria.

Det finns notiser som avser relationen som kallas för relationsnotiser och det finns notiser för att göra noteringar av annat slag.

Relationsnotiserna är:

Gift
Sambo
Skild
Särbo
Före äktenskapet
Utom äktenskapet

Notis för noteringar har sina motsvarigheter i personöversikten och de är:

Text
Extra text
Boktext
Webbtext
Bild
Bokbild
Webbild
Special
Referens
Oforskat
Hypotes

Relationen mellan ett par kan omfatta flera olika händelser. De kan börja sin samlevnad som sambo för att sedan gifta sig. Sen skiljer de sig och på gamla dar hittar de tillbaka till varandra igen och blir då särbo. Det här är notiser framtagna för att kunna beskriva nutidens relationer och används inte så mycket för gångna tider. Notistyperna kan förekomma mer än en gång.

Före äktenskap - är en relation som mer handlar om barnet och föräldern. Vi rekommenderar att istället för att använda den så skriver man uppgiften som kommentar i barnets födelsenotis och placerar barnet under föräldrarnas relation som barn till dem båda.

Utom äktenskap - Vare sig man vet eller inte vet vem fadern var så är det bättre att inte skapa någon relationsnotis i relationen mellan föräldrarna. Då står det bara ordet Relation i relationsrutan och i utskrifterna. Det man sen vet om den relationen kan man skriva som en textnotis i relationshistorien. Man kan också skriva informationen som en kommentar i barnets födelsenotis.

Notistyper för ortsbeskrivning

När du vill göra en fylligare beskrivning av en ort så har du tillgång till följande notistyper som fungerar på samma sätt som de gör på alla andra ställen de används.

Text
Extra text
Boktext
Webbtext
Hypotes
Referens
Bild
Bokbild
Webbild
Multimedia
Special
Oforskat
Adress

Observera att Specialnotisen hanteras i tre olika grupper. Den ena gruppen är de som finns i ortsbeskrivningarna och den andra gruppen är de som finns i relationsbeskrivningarna och den sista gruppen är resten dvs de som finns i levnadsbeskrivningen.

Egna notisnamn

Du kan byta namn på alla notiser. Vill du ta tillbaka namnet igen så trycker du på knappen Original till höger om namnfältet.

Om du kallar Levde för Bodde och gör en sökning på något som ska finnas i Levdenotiserna så kommer systemet att kolla även i Bodde-notiserna.

Specialnotisen är gjord för att man ska välja eget namn på den.

Med tiden kan det bli många olika namn som egentligen står för samma sak. Detta kan man ha kontroll på genom funktionen Hantering av notisnamn sin finns under Verktyg i huvudmenyn.

Visning i panelen Levnadsbeskrivning

Alla notiser som registrerats i Personöversikten hamnar i Levnadsbeskrivningen.

Du kan växla mellan att visa en rad per notis eller alla rader för notiserna genom att välja någon av knapparna.

Visa alla rader i notisen.

Visa bara första raden i notisen.

Du kan också växla mellan att visa källreferens eller ej.

Visa källreferens

Visa inte källreferens

+ tecknet i slutet av en registrerad notis betyder att du har skrivit text i något av fälten fotnot eller anteckningar i den notisen. När du öppnat notisen kan notisens innehåll visas i sin helhet mha knappen Visa Fotnot/Anteckningar, eller döljas med Dölj Fotnot/Anteckningar.

Via knappen Inställningar för källor kommer du åt att justera inställningarna. Detta behövs speciellt när man vill byta vilken startgrupp källreferensen ska läggas upp i. Du kanske börjar arbeta med mantalslängder och vill att de ska hamna under den gruppen i källträdet.

Du kan nå fler funktioner genom att klicka höger musknapp och får upp en snabbmeny. Du kan också flytta notiser upp och ner genom att använda Ctrl-tangent och pil upp resp pil ner.

På samma sätt fungerar det i Relationshistorien i Relationsöversikten.

Ändra notistyp

När du markerar en notis i levnadsbeskrivningen kan du högerklicka och få upp en snabbmeny så får du bl.a. möjlighet att ändra notistyp. Du kan byta till en annan notistyp med samma grundutseende.

De flesta händelsenotiserna består av fält för notisnamn, kommentar, datum, ort och källreferens tillsammans med fotnot och anteckningar. En annan grundvariant är textnotiserna som ligger till grund för text, extratext, referens och dödsorsak och består av fält för text och källreferens tillsammans med fotnot och anteckningar.

För att kunna ändra notistyp på en specialnotis måste notistextfältet vara tomt. Enklast är att flytta den texten till anteckningsfältet innan man ändrar notistyp.

Övrigt

Hur de olika notiserna ser ut kan du läsa om i Notisdialogen.

Tips

Om du senare tänker göra grafiska tavlor

Om du senare vill skriva ut en grafisk tavla är det bäst att ha skrivit endast församling för född och död, eftersom utrymmet är begränsat där. Det räcker med församling i den typen av sammanställning. . Med hänsyn till detta, försök att istället komma ihåg att ange exakt plats för född och död i Text-, Flyttade- eller Levde-notiserna.

Varför då? När du skriver ut grafiska tavlor så får det inte plats så mycket och oftast räcker det med församling och möjligen by/ort i den typen av sammanställning. Prova och se vad du tycker.

Yrke kompletterat i flyttnings- och levdenotiser

Du kan välja att bara skriva EN yrkesnotis för det yrke personen haft längst eller på toppen av sin karriär, antingen utan årtal och plats och utan källreferens. Sen kan du skriva i kommentarsfältet i en Flyttade-notis t ex Flyttade som dräng samt datum, ort, källreferens/källreferenser och eventuell kommentar. Om någon levt längre tid på en plats skriv t ex Levde som rättare, tidsintervall, ort, flera källreferenser.

Vill du skriva mer utförligt kring arbetsförhållanden, använd en Text-notis.

Vilket sätt du väljer, kan påverka hur en livslinje visas på en karta.

I utskrifter där det finns ont om plats och där du vill ta med yrket exempelvisvis i en grafisk antavla så se till att den yrkesnotis du vill ska skrivas ligger sist/underst i raden av yrkesnotiser. Gör en yrkesnotis per yrke.

Exempel 1 Flyttade som …
Yrke Livgrenadjär nr 103, Kinds kompani 1850 – 1882
Flyttade som dräng Johan Axel Wigur 1843 från Tidersrum (E) till Örsebo, Kisa (E), (Kisa AI:9, 1841-1845 sid 547)
Flyttade som dräng 1844 från Örsebo, Kisa (E), (Kisa AI:9, 1841-1845, sid 297) (med kommentar: ingen anteckning om utflyttning från Örsebo. Återfinns först 1849 )
Flyttade som dräng Johan Widmundsson 1849 från Tidersrum (E) till Gårdby, Kättilstad (E), (Kättilstad AI:13, 1846-1850, sid 60)
Levde som livgrenadjär Johan Herrman 1850 – 1882 i Kindkullen nr 103, Valla Kättilstad (E), (Kättilstad AI:15, 1856-1860, sid 231, Kättilstad AI:16, 1861 – 1865, sid 366, Kättilstad Ai:17, 1866- 1872, sid 376, Kättilstad Ai.18, 1873 – 1877, sid 344)

Exempel 2, Långa yrkesnotiser
Du fyller i alla uppgifter som efterfrågas i yrkesnotisen både yrke, tidsperiod, ort, källreferens och eventuell kommentar. När du senare gör en utskrift i form av en ansedel, kommer det i första stycket stå en eller flera yrkesnotiser med källreferens/källreferenser mellan född - dop respektive död - begravd. Skriver du ut en grafisk antavla så är det den sista/nedersta yrkesnotisen som skrivs ut.

Exempel 2 Född…
Yrke Dräng, 1843-1844, Örsebo, Kisa (E), (Kisa AI:9, 1841-1845 sid 547)
Yrke Dräng, 1844 - , Kjettestorp, Kisa (E), (Kisa AI:9, 1841-1845, sid 297) ) (med kommentar ingen anteckning om utflyttning från Örsebo. Återfinns först 1849)
Yrke Dräng, 1849- 1850, Gårdby, Kättilstad (E), (Kättilstad AI:13, 1846-1850, sid 60)
Yrke: Livgrenadjär vid Kinds Kompani 1850 – 1882 i Kindkullen, nr 103 Valla Kättilstad (E),
(Kättilstad AI:15, 1856-1860, sid 231,
Levde som livgrenadjär 1850 – 1882 i Kindkullen nr 103, Valla Kättilstad (E), (Kättilstad AI:15, 1856-1860, sid 231, Kättilstad AI:16, 1861 – 1865, sid 366, Kättilstad AI:17, 1866- 1872, sid 376, Kättilstad AI.18, 1873 – 1877, sid 344)
Levde som f. d. Livgrenadjär 1882-1902 i Kindkullen nr 103, Valla Kättilstad (E).
Död 1902 i Kättilstad (E), (Sveriges dödbok 1860-2017)

I exemplet ovan så är den sista yrkesnotisen den om att han var Livgrenadjär. Att han sen när han dog skrevs som f. d. Livgrenadjär bara finns i levdenotisen gör att man slipper få det som hans yrke i utskrifterna.

Bild

Etiketter

Ingress

Notiserna är hjärtat i Disgen. Med notiserna berättar du släktens historia på ett strukturerat sätt. Uppgifterna blir enkla att söka bland. Notiserna gör att du kan välja vad du vill skriva ut i rapporter och dela med dig av.

Bildplacering

Bild centrerad

Överföra släktträd från MyHeritage till Disgen

Gäst — Tue, 10 Dec 2024 08:00:00 +0000

Överföra släktträd från MyHeritage till Disgen

Gäst 10 dec 2024

Här följer några av våra erfarenheter från att överföra släktträd i Gedcom från MyHeritage (eller Family Tree Builder) till Disgen.

Gedcom

Gedcom är ett filformat för utbyte av data i släktträd mellan släktforskare och mellan olika släktforskningsprogram. Det utvecklades av mormonerna i Utah och bygger på att beskriva data med taggar, t.ex. för person (INDI), namn (NAME), födelse (BIRT), datum (DATE), plats (PLAC) eller källa (SOUR). Version Gedcom 5.5 släpptes 1996, och är fortfarande de facto-standard för dagens släktforskningsprogram. Värt att notera är att Gedcom-filer inte innehåller foton, filmer, dokument eller likande utan endast länkar till filerna. Själva filerna måste föras över separat.

Nya funktioner

I dagens moderna släktforskningsprogram finns mängder av nya funktioner, som ofta inte kan avbildas i Gedcom 5.5-standarden. Vad programmen då gör är att antingen avstå från att överföra informationen till Gedcom eller så skapar man egna egendefinierade taggar i Gedcom, vilka programmet själv förstår, medan andra program normalt inte kan implementera dem.

Överföring av släktträd från MyHeritage till Disgen

Här följer några av våra erfarenheter från att överföra släktträd från MyHeritage till Disgen.

Källhänvisningar

MyHeritage har inget källträd som Disgen, men varje enskild referens till en källuppgift kan beskrivas på samma sätt som i Disgen, dvs. källans namn + hänvisning (sida) i källan. Vid import i Disgen läggs källan in i källträdet och hänvisningen under den källan, och i notisen hänvisas till denna hänvisningspost (lampan är tänd).

Har man i MyHeritage inte angivit någon sida i källan skapar Disgen ändå en hänvisning (sida) med texten ”okänt datum” och kvalitet = ”Ej att lita på”, beroende på att MyHeritage exporterar att kvaliteten på källreferensen är ej att lita på (QUAY 0).

Orter

MyHeritage har inget ortsträd, och standard är att orter anges i formen Vilshult, Kyrkhult, Blekinge, Sverige för byn Vilshult i Kyrkhults församling, men det går också att skriva Vilshult, Kyrkhult (K). Vid import i Disgen läggs orten inte in i ortsträdet utan som text i ortsfältet. För att lägga in dem i ortsträdet kan man använda funktionen ”Konvertera till Disgen-orter”.

Datumangivelser

För att en exakt datumangivelse i MyHeritage skall exporteras som ett datum i Gedcom, måste man skriva i stil med 31 Dec 2016, med månaden exakt 3 tecken lång. Alla övriga varianter 2016-12-31, 31-12-2016, 31/12 2016 eller 20 Sept 2016 exporteras som en fras, och blir då inte heller behandlade som datum i Disgen.

Namn

För kvinnor exporterar MyHeritage förnamn + flicknamn som fullständigt namn, och Disgen sparar det som förnamn och efternamn. Namnet som gift sparas inte i Disgen.

Fotografier och bilder

Överföring av porträtt och bilder mellan MyHeritage och Disgen fungerar inte.
Länkarna till bilderna är inte heller sådana att man kan flytta in sina bilder i DgPic.

Exempel från fellistan vid import i Disgen

Funktioner som inte stödjs av Gedcom 5.5

_RTLSAVE (skippas, ingen fara)
_PROJECT_GUID (skippas, ingen fara)
_EXPORTED_FROM_SITE_ID (skippas, ingen fara)
_FLIESIZE (skippas, ingen fara)
_PRIM_CUTOUT (skippas, ingen fara)
_PERSONALPHOTO (skippas, ingen fara)
_PHOTO_RIN = Foto identifieringsnummer (skippas, ingen fara)
_TIMEZONE (skippas, ingen fara)
_RINS = Record number (skippas, ingen fara)
_UID = Unik identifiering av datapost (skippas, ingen fara)
_DESCRIPTION (skippas, ingen fara)
_PUBLISH (skippas, ingen fara)
_USERNAME (skippas, ingen fara)
_DISABLED (skippas, ingen fara)
_UPD = när personen senast uppdaterades (skippas, ingen fara)
_MARNM = Efternamn som gift (skippas)
_ TYPE Home = anger att telefonnummer är hemnumret (skippas)

Taggar som förkommer i fel sammanhang

RIN = Record number (skippas, ingen fara)
NAME = Personens namn – Obligatorisk, saknas (skippas, ingen fara)

Speciell behandling av Disgen

RIN = Unik personidentifikation – sparas som anteckning i Namn-panelen.
GIVN = Förnamn – sparas som anteckning i Namn-panelen.
SURN = Efternamn, flicknamn för kvinnor – sparas som anteckning i Namn-panelen.
PHON = Telefonnummer – Disgen skapar en Levde-notis med telefonnumret.

Bild

Etiketter

Ingress

Under den senaste tiden har vi fått in många frågor avseende problem att överföra släktträd från MyHeritage till Disgen.
Torgny Larssons erfarenheter .....

Bildplacering

Bild centrerad

RTF-filer

josefinenil — Sun, 08 Dec 2024 12:45:39 +0000

RTF-filer

josefinenil 08 dec 2024

Syfte

RTF-filen är en text-fil med redigeringskommandon som gör det enkelt att överföra den till ett word-dokument som har mycket fler redigeringsmöjligheter. Det finns saker i word som man skulle vilja ha i RTF men de finns där inte. Exempelvis så får man inte med sidhuvud och sidfot. Bildhanteringen är lite undermålig, man får inte det som visas i förhandsgranskningen men man kommer långt med det som finns.

Så här gör du

Öppna RTF-filen i word genom att markera den i utforskaren och välj Öppna med word. Ibland får man göra det två gånger innan filen verkligen öppnas.

När du öppnar filen i word får du troligen ett säkerhetsmeddelande du måste agera på. Klicka på Ja så kommer du kunna få till registren i slutet och få bilderna inbäddade.

När filen väl visas så ska du markera hela innehållet med CTRL + A. Efter det trycker du på F9 så skapas de register, som du beställde skulle skrivas ut, i slutet. Det kan vara personregister, ortsregister eller källreferensregister.

Spara sedan dokumentet och välj .docx som filtyp. Då har filen gjorts om till ett word-dokument.

För att få bilderna inbäddade i dokumentet och inte länkade till fil så väljer du Arkiv > Info i word

Nederst i högra kolumen står det Relaterade dokument och där finns en liten länk med texten Redigera länkar till filer. Klicka på den så får du upp en dialog.

I dialogens nedre vänstra hörn finns en bockruta med texten Spara bild i dokumentet. Klicka i en bock i den rutan. Klicka på Ok och återgå till dokumentet. För att kolla att bilderna verkligen kom med så skicka dokumentet via ett mejl till dig själv för att se om de kom med.

Detta måste du kontrollera/justera för varje dokument.

Bild

Etiketter

Ingress

En utskriftsform som går att göra om till Word. Bra om du vill göra släktböcker som du vill redigera lite mer i.

Bildplacering

Bild centrerad

Specialnotisen

josefinenil — Thu, 05 Dec 2024 10:44:08 +0000

Specialnotisen

josefinenil 05 dec 2024

Syfte

Specialnotisen har skapats för att du som användare ska kunna göra egna notistyper som passar dig och din forskning.

När du gör utskrifter och när du gör släktpresentationer för webben så finns det stöd för att välja ut vilka specialnotiser du vill ta med.

Notisdialogen

När dialogen visas står det Special som notisnamn. Detta ändrar du till det du önskar. Ex.vis Bouppteckning.

Det speciella med specialnotiser är att du förutom kommentar, datum, ort och källa också kan fylla i ett textfält. Specialnotisen är därmed både en händelsenotis och en textnotis.

Tre grupper av specialnotiser

Du kan använda specialnotiser på tre olika ställen

I Levnadsbeskrivningen i Personöversikten.
I Relationshistorien i Relationsöversikten.
I Ortsbeskrivningen i dialogen Redigera ort

Grupperna är separerade. Val av vilka som ska tas med i en utskrift görs minst tre gånger om specialnotisen tas med överallt.

Specialnotisen i ortsbeskrivningen är inte fullt implementerad i utskrifter av olika slag än.

Välj ut specialnotiser

När du ska göra en utskrift så kan du välja en inställningsmall som innehåller det du vill skriva ut. Troligen saknas Specialnotisen så du får öppna aktuell inställningsmall och under innehåll välja att ta med specialnotisen.

Du kan göra det på flera ställen.

Här är det huvudpersonen som man vill se specialnotiser för. Man skulle kunna göra samma sak för barn, ingifta och upprepade personer.

Om du i fliken relationer väljer att ta med specialnotisen så måste du också välja ut vilka specialnotiser du vill ta med.

I bilden ovan framgår det att det finns ganska många specialnotiser som fått egna namn och bland dem är Trolovning och Trolovad förbockade.

Detta principiella arbetssätt gäller för alla ställen där man kan välja att ta med specialnotiser.

Vill du förändra egna notisnamn så använd rutinen Hantera notisnamn

Bild

Etiketter

Ingress

Gör dina egna notistyper med hjälp av specialnotisen. Du får med kommentar, datum, ort, notistext och källreferens. Skapa exempelvis en bouppteckningsnotis.

Bildplacering

Bild centrerad

Släktskapsträd

christergus — Wed, 04 Dec 2024 21:50:13 +0000

Släktskapsträd

christergus 04 dec 2024

Syfte

Släktskapsträdet bygger på en jämförelse av två utvalda personers gemensamma anor. Om du har fler än två familjeöversikter öppna så kommer släktskapstavlan att skapas med utgångspunkt från de två senast öppnade familjeöversikterna. För att underlätta hanteringen rekommenderar vi att du bara har en familjeöversikt öppen.

Släktskapsträdet visar samtliga grenar och vägar för de två personernas gemensamma anor. Du kan enkelt välja vilka gemensamma anor som ska visas. Du kan också skapa en pdf av resultatet.

Släktskapsträdet skapas även om det finns adoptivbarn eller fosterbarn i trädet. Dessa märks inte ut på något sätt. För att upptäcka det måste du vandra i släktskapsträdet och kolla vad som står i föräldrapanelen eller i barnpanelen.

Är de båda personerna släkt med varandra så uppstår anförluster. Dessa redovisas inte utan samma person kan förekomma flera gånger i trädet.

Gör så här

Gör en av personerna som ska jämföras till centrumperson. Familjeöversikt för personen visas.

Arrangera familjeöversikterna för flytta eller koppla.

Välj ikonen/knappen Flytta eller koppla i familjeöversiktens vänstermeny.

Disgen växlar till modell STD5 som visar två familjeöversikter vid sidan om varandra. Personen finns nu i båda. I den vänstra tillhör han fönstergrupp 1 och i den högra fönstergrupp 2 vilket framgår till vänster i titelraden på familjeöversikterna.

Markera centrumpersonen i den högra familjeöversikten. Sök fram den person som du önskar jämföra centrumpersonen med. Antingen använder du Välj person, också kallad "Glada gubben",

eller så använder du detaljerad sökning.

Du hittar ikonerna/knapparna högt upp i familjeöversiktens vänstermeny. I det fönster du klickar på ikonerna kommer den valda personen att visas.

Hur sökningen går till framgår av handledningen för Välj person respektive handledningen för Detaljerad sökning.

När du är klar har du fått fram två olika personer i de båda fönsteröversikterna.

Gå till huvudmenyn och välj Verktyg > Skapa släktskapsträd. Då visas en vy liknande den i ingressen med de valda personerna i botten och de gemensamma anorna i toppen. Det kan vara två eller flera vägar som visar alla personer för släktskapet. Kanske behöver du använda rullisterna både i botten och på högersidan för att se andra träd.

Det är slumpen som avgör vilken gemensam ana som visas till vänster och vilken som visas till höger. Vill du se samtliga träd, dvs även för partnern till höger, så väljer du Släktskapsträd visa alla i Mer-menyn (ikonen med tre parallella streck). I de fall de valda personernas anor går via olika partners så visas inte deras namn utan texten Släktskap via flera partners.

Specialfall: Vid släktskapsberäkningar vid nära relation t.ex. mor/son kan det ge lite oväntat resultat. Förutom det korrekta trädet med enbart mor och son i får man även träd för anförluster i äldre generationer.

Med knappen Välj träd (se pilen) så får du fram en lista med alla träd som visas, i detta fall sex stycken som är markerade. Med hjälp av de tre knapparna i underkant ändrar du vilka träd som ska visas.

Snabbmeny

Vid högerklick på en person får du fram en snabbmeny där du kan välja att lista N-männingar för den valda personen.

Vandring i släktskapsträdet

Enklast vandrar man i Släktöversikten med piltangenterna. Ibland finns begränsningar att förflytta sig mellan översta generation och övriga.

Skriv ut

Välj skrivarikonen för att starta utskriftshanteringen. Enda platsen att starta ifrån är släktskapsträdets vänstermeny. Kontrollera att pricken är satt för Släktskapsträd.

När du är nöjd så välj Skriv ut så skrivs släktskapsträdet ut till en PDF-skrivare om du har en sådan installerad. Spara den som fil på en plats som passar dig. Nu kan du dela med dig av valda släktskapsträd.

Klicka för ett exempel på en utskrift.

Notera att en utskrift på papper kan ge många sidor, även för liggande format, om du har många gemensamma anor.

Anmärkningar

Släktskapsberäkningar vid nära relation, t.ex. mor/son, kan ge lite oväntat resultat. Förutom det korrekta resultatträdet med enbart mor och son i får man även resultatträd för anförluster i äldre generationer.

Vi har testat att skapa stora släktskapsträd med många gemensamma anor (drygt 80). Vid utskrifter har vissa pdf-läsare, t.ex. Adobe, svårigheter att visa resultatet. Prova då att byta vilken pdf-läsare du använder. Nedanstående information rekommenderar Google Chrome eller Microsoft Edge.

Bild

Etiketter

Ingress

Visa hur två personer är släkt. Kanske finns det mer än ett sätt. Du ser dem alla i släktskapsträdet.

Bildplacering

Bild centrerad

Att-göra-lista

anneliehol — Wed, 04 Dec 2024 15:47:44 +0000

Att-göra-lista

anneliehol 04 dec 2024

Att-göra-listan är ett hjälpmedel för att få din egen struktur på arbetet i Disgen. Du kan lägga till punkter som du vill göra och du slipper ha dessa på papper. Du kan sedan ta bort en uppgift från listan när du är klar med den.

Att-göra-listan är global och inte knuten till någon person. Du kan ha den liggande öppen på skärmen medan du arbetar med annat.

Så här gör du

Klicka på Arkiv i huvudmenyn och välj Visa att-göra-listan, se cirkelmarkeringen i nedanstående bild.

Att-göra-lista öppnas. Du klickar på Ny uppgift och skriver vad du vill komma ihåg att göra i Disgen och klicka sedan på spara. Upprepa för varje ny uppgift.

Du kan när som helst öppna en befintlig uppgift genom att dubbelklicka på raden, komplettera och spara på nytt. När du vill ta bort en uppgift så klickar du på höger musknapp och väljer Ta bort uppgift, eller så tycker du på Deleteknappen på tangentbordet.

Bild

Etiketter

Ingress

En att-göra-lista är bra för att få struktur på sådant som kanske glöms bort, exempelvis att flytta säkerhetskopior, att kolla källor osv.

Bildplacering

Bild centrerad

Registerutdrag

christergus — Wed, 04 Dec 2024 14:00:00 +0000

Registerutdrag

christergus 04 dec 2024

Varje notis och de flesta fälten i dessa kan separeras, kombineras och skrivas ut. Ett antal sådana standardutdrag finns färdiga i Disgen. Välj Registerutdrag… i menyn Verktyg. Du får fram en dialogruta med flikarna Standard, Eget och Inställningar.

Startfönster

Fördefinierade utdrag

Klicka på fliken Standard. Genom att markera något av registerslagen ser du i nedre delen av fönstret under Utseende vilka uppgifter som kommer att plockas fram och i vilken ordning de placeras på raden. De utskrifter som du kan skapa här innehåller en lista av rader, en rad från varje vald person i ditt material. Raderna sorteras, varvid hela radinnehållet är sorteringsbegrepp.

Följande slag av register är fördefinierade att välja:

Efternamn
Förnamn
Orter med personens namn
Händelse med personens namn
Tid med händelse och personens namn
Yrke med personens namn
Adress med personens namn
Födelsedag med ålder och personens namn
Händelse och föräldrar med levnadsår
Vigsel med datum och personens namn
Faddrar med fadderns och personens namn
Dödsorsak med personens namn
Ändrad med personens namn

De kallas standardutdrag eller registerslag och är användbara som grund för att göra egna utdrag.

Inställningar

Utskriften av dessa utdrag kan varieras och skrivas i kolumner eller i spalter. Det väljer du på fliken Inställningar. Vid utskrift i kolumner anpassar programmet automatiskt bredden på dessa till innehållet. Om du väljer alternativet Spalter kommer de olika delarna som utgör kolumner att placeras på egen rad. En indragning görs efter varje del.

Inställningsmöjligheter för utdrag

När du gjort dina inställningar går du tillbaka till Standard-fliken och startar utskriften genom att klicka på knappen Gör utdrag, sortera och skriv ut, varefter du kommer till dialogrutan Utdrag där du kan göra ett urval från söklista eller med hjälp av flaggval och därefter kan ställa in stil och sidans utformning, granska hur det blev och skriva ut.

Välj vilket urval som ska vara med i registerutdraget.

Eget utdrag

Om ditt önskemål inte täcks av något av Standardutdragen under fliken Standard klickar du på fliken Eget. Här kan du själv beskriva hur ditt utdrag ska se ut.

Definitionen av födelsedagsutdraget

Utdragsbeskrivningen byggs upp av olika avsnitt som kan vara uppgifter ur databasen, text eller separatorer. De avsnitt som kan visas finns i en lista nere till vänster. Genom att välja ett avsnitt och klicka på knappen Avsnitt i rutan Lägg till byggs utdragsbeskrivningen upp. Mellan olika uppgifter ur databasen kan du skjuta in:

Separator som markerar gräns för kolumn eller radbrytning med indrag.
Fri text som skrivs in i fältet nederst till vänster.
Ny rad utan indrag.

Varje avsnitt går att relatera till huvudperson eller till annan närstående.

Avsnitten kan också göras Obligatoriska, det vill säga utdragsbeskrivningen tar bara med uppgifterna för personen ifråga, om de obligatoriska uppgifterna är ifyllda. I exemplet i bilden ovan kommer alltså inte förnamnsregistret att innehålla personer som saknar förnamn.

Du kan använda något av standardutdragen som grund för ditt eget utdrag. För att se hur de olika standardutdragen ser ut kan du göra så här:

Klicka på knappen Ny / Töm.
Gå till flik Standard och välj ett slag av register.

Gå tillbaka till flik Eget och se vilka avsnitt som ingår. Nu kan du använda det som grund och själv ändra och lägga till i utdragsbeskrivningen och titta på resultatet genom att klicka på Gör utdrag, sortera och skriv ut för att välja personer och förhandsgranska.

När du är nöjd med din utdragsbeskrivning kan du spara den på datorn. Om det är första gången som du sparar din utdragsbeskrivning klickar du på Spara som… annars klicka på Spara.... För att använda en sparad utdragsbeskrivning klickar du på Öppna… . Då får du se vilka utdragsbeskrivningar som finns lagrade. Välj den du vill ha och klicka sedan på OK.

Utdragsbeskrivning för ett anpassat förnamnsregister

Ovan ser du vad beskrivningen innehåller för att skapa ett förnamnsregister när individnumret är borttaget. Det markerade avsnittet Levnadsbeskrivning har ingen bock för obligatoriskt så registret kommer att innehålla även de personer som inte har någon uppgift om när de levde. Prova sedan själv. Det går att göra många olika typer av register!

Utdrag för Förnamnsregistret

Dina egna utdragsbeskrivningar från Disgen 8 har tagits med vid konvertering och de kan enkelt återanvändas.

Ett par exempel på egna utdrag

Förslagsvis börjar du med att skapa ett urval av personer med hjälp av detaljerad sökning. Sedan använder du söklistan när du gör utdraget

Nedan följer två påhittade exempel.

Det första utgår från standardutdraget för förnamn som är modifierat lite, se nedan. Resultatet visas också. Bakgrunden är att jag fått barnbarn och vill hitta ett förnamn som använts i släkten. Den detaljerade sökningen kan begränsas till min släkt och flicknamn. Kanske tom begränsas till personer födda under en begränsad tidsperiod, Om utdraget förväntas bli stort så kan PDF-utskrift väljas.

Det andra exemplet utgår från standardutdraget för händelse som är modifierat lite, se nedan. Resultatet visas också. Bakgrunden är att jag är nyfiken på vilka egna notisnamn jag använt i specialnotiser. Gör ett urval av personer med den detaljerade sökningen. Då måste även Inställningsfliken användas för att välja specialnotis.

Bild

Etiketter

Ingress

Det är intressant att göra olika utdrag i form av sorterade register över uppgifter som finns registrerade om din släkt.

Bildtext

Registerutdrag med födelsedagslista

Bildplacering

Bild centrerad

Notisdialogen

josefinenil — Wed, 04 Dec 2024 11:24:20 +0000

Notisdialogen

josefinenil 04 dec 2024

Syfte

Notiserna är hjärtat i Disgen. Här berättar vi om de olika typerna av notiser som finns och vad de innehåller mer på detaljnivå.

Notisnamn

Översta fältet i notisen är notisnamnet.

Du kan ändra ett notisnamn. T.ex. skriva Bodde i fältet för notisen Levde. Vid utskrift skrivs då Bodde istället för Levde.

I Personöversiktens panel för levnadsbeskrivning sätts texten Levde inom parentes följt av Bodde. På det sättet ser du tydligt att du bytt ut originalnamnet på notisen.

Vid sökningar baserat på levdenotisen så kommer även din Bodde-notis att genomsökas.

Du kan lätt få tillbaka originalnamnet genom att trycka på knappen Original.

Vill du se över dina egenskapade notisnamn så använd funktionen Hantera notisnamn.

Kalender och datum

Du har mest nytta av kalendern, då du i äldre födelseböcker inte får något födelsedatum utan bara söndagens latinska namn, då dopet skedde t ex på Jubilate. Även en begravningsdag kan anges med söndagens latinska namn. Med hjälp av kalendern kan du också se vilken veckodag ett datum har. Se mer i guiden Kalender. Du kommer åt kalendern via lampan efter fältet Datum.

För övriga fält se guiden Återkommande funktioner.

De flesta notiser är uppbyggda på samma sätt.

Knappen Byt till Manuell/Byt till Automatisk

Knappen visar vilket läge du går till om du klicka på knappen.

När texten är Byt till Manuell så innebär det att ortshanteringen stöds av automatisk uppläggning av nya orter i ortsträdet. I det här läget kan du också enkelt leta rätt på orter som redan finns i ortsträdet och koppla till dem.

Knappen byter text till Byt till automatisk när du klickar på den. Det innebär att ska du lägga upp nya orter så gör du det själv med hjälp av lampan som för dig till ortsträdet. Där kan du lägga upp nya orter och leta rätt på orter som redan finns i ortsträdet.

Det innebär att det finns två olika sätt att arbeta på.

Läs mer om det här i Automatisk ortsinmatning

Knappen Skapa källreferens

Du kan låta Disgen lägga upp dina vanligaste källreferenser nämligen de som finns i kyrkböckerna. Hur du gör det kan du läsa om i Automatiskt skapade källreferenser - Arbetssätt

Bocken Privat notis

För en notis som är markerad som Privat notis kan du välja om den ska döljas i utskrifter, webbpresentationer och exporter och dessutom om den även ska döljas på skärmen. Läs mer i Sekretess och privata data.

Bockrutan visas bara om du har satt Inställningarna för privata data till Använd funktionen för privata data i Inställningar för Disgen som finns under Arkivmenyn.

Notisfönstren

Notiserna Född, Döpt, Död, Begravd, Levde, Inflyttad, Utflyttad, Adress, Special och Oforskat skiljer sig enbart med notisnamnet. De innehåller alla samma sorts fält.

Yrke har ett extra fält för att notera yrke men liknar i övrigt de förstnämnda notiserna. Har du många yrkesnotiser för en person så används den sista i raden när du gör utskrifter där utrymmet är litet. Likaså kan den sista prioriteras om familjeöversikten är ett smalt fönster där inte alla yrkesnotiser får plats.

Flyttade har ett extra ortsfält och ortsfälten heter Från ort och Till ort. De liknar i övrigt de tidigare nämnda notisernas fönster. GEDCOM-standarden stöder inte denna typ av notis så vid export skapas en notis för utflyttad och en för inflyttad. Av samma anledning skapas liknade notiser vid import.

Notisen för Dödsorsak

Notiserna Dödsorsak, Text, Webtext, Boktext, Extra text, Hypotes och Referens är likadant uppbyggda och har bara olika notisnamn. Extra text kom till för att man skulle kunna skriva texter som ingen annan skulle ta del av. Webtext är tänkt att man ska kunna ta med när man skapar en släktpresentation till webben där man vill vara lite restriktiv med vad man delar med sig av. Boktext är tänkt för just boken. Det kanske är den allra fylligaste texten du skriver här. Text kan användas när som.

Bildnotis

Multimedianotis

Det finns tre olika bildnotiser. Bild, Bokbild och Webbild. Sen finns också en multimedianotis. Alla har de bara Anteckningar och Källreferens som överensstämmer med de andra notissorterna. Se mer om bilder i guiderna Spara bilder, Hur använder jag bilder och Ändra storlek på bild. De olika bildnotiserna finns för att användas i olika situationer. Webbilden håller en bild som inte tar så mycket plats på webben. Bokbild är ofta en högupplöst bild som passar för tryckning. Bild är oftast en bild som fungerar hjälpligt både i bok och på webben.

Multimedianotisen är till för ljud, film och PDF-dokument Det går att välja andra typer av dokument också och då markera dem som PDF-dokument. För att kunna öppna en multimediafil så måste det finnas progamvara i miljön som kan läsa filen. Multimedianotisen går inte att få med i "pappersutskrifter" med det går utmärkt att få med dem i Släktpresentation för webben.

Längst ned på dessa notistyper finns ett fält för att beskriva det man ser på bilden. Istället för att skriva "En bild av Anna Nilsdotter" så kan man skriva "Kvinna som sitter på en stol. Hon har ett huckle på huvudet och en stor rutig sjal över axlarna. Kappan verkar ny och förklädet verkar vara gjort av sidan." Innehållet är tänkt för synskadade som inte ser vad som visas på skärmen och kan ge en uppfattning av vad man ser på bilden.

Specialnotisen är en lite annorlunda notis. Med den kan du göra dina egna notiser Den innehåller händelsenotisens alla fält kompletterat med möjligheten att skriva text. Läs mer om specialnotisen.

Övrigt

De notiser där du skrivit någonting i fälten för Fotnot och/eller fälten för Anteckningar visas i panelen för levnadsbeskrivning med ett + -tecken i slutet på fältet.

Knappen bredvid Dölj Bildtext/Anteckningar som heter Inställningar för källor. Den knappen öppnar en dialog för att hantera automatiken för att bygga ett källträd.

Det går att ha flera notiser av samma typ förutom född och död.

Du väljer vid utskrift vilka notistyper du vill ska skrivas ut.

Bild

Etiketter

Ingress

Här beskrivs de olika notisdialogerna i detalj.

Bildplacering

Bild centrerad

Byt tema

josefinenil — Tue, 03 Dec 2024 11:31:18 +0000

Byt tema

josefinenil 03 dec 2024

Standard tema har boxar som är blå i familjeöversikten med centrumpersonens box färgad gul.

Tydligt tema har alla boxar vita utom centrumpersonens box som fortfarande är gul. Boxarna har tydliga ramar runt sig. Personöversikten har vita boxar med grå titelrader. Släktöversikten har vit bakgrund och vita inramade boxar. De flesta fönster och dialoger är påverkade.

Testa och se om detta tema tilltalar dig mer än standardtemat.

Så här gör du för att byta tema

Välj Arkiv > Byt tema

Här kan du växla mellan Tydligt tema och Standardtema. Klicka på den du vill ändra till.

Du har valt Tydligt tema

Du har valt Standardtema

Texten skiljer sig något beroende på vilket tema du väljer.

Disgen kommer att starta om. Det innebär att uppställningen i Disgen blir samma som när du startade Disgen senast. Har du gjort några ändringar exempelvis vilken modell du har aktiv och vill komma tillbaka till det utseendet så måste du först starta om Disgen så dina inställningar blir sparade. Sen kan du byta tema.

När du byter tema så kommer primärt boxarnas utseende, färger, teckensnitt och fontstorlek att ändras.

Tittar vi på familjeöversikten så får den Verdana 11 respektive 10 i tydligt tema. Går du tillbaka till standardtemat så blir det Segoi UI 9. Vill du ha något annat så är det bara att ändra själv under Arkiv -> Inställningar för Disgen.

Bild

Etiketter

Ingress

Du kan byta mellan två teman, tydligt tema och standardtema.

Bildtext

Tydligt tema

Bildplacering

Bild centrerad

Hantering av notisnamn

josefinenil — Mon, 02 Dec 2024 22:30:21 +0000

Hantering av notisnamn

josefinenil 02 dec 2024

Syfte

När du använder egna notisnamn är det lätt att de inte blir stavade likadant överallt. Du kan också ha valt synonymer som du i efterhand inte vill ha. Men var finns alla dessa notiser som du skulle vilja kolla och korrigera. Den här funktionen är till för att du ska kunna hitta dem.

Du kanske också skulle vilja byta bort alla Levde och kalla dem för Bodde. Det kan du enkelt göra här. Detta är alltså ett bra verktyg för att administrera alla dina notisnamn.

Du hittar funktionen under Verktyg > Hantering av notisnamn.

I dialogen som kommer upp kan du begränsa antal personer som funktionen ska arbeta med.

För att kunna välja Personer i vald söklista så måste du först ha genererat en sådan.

Du får upp en lista med alla notiser som är berörda. Grundinställningen är att söka fram alla Specialnotiser men du kan välja en annan notistyp och se om du har bytt notistyp på dem.

Du kan också byta notisnamn om du vill. Du kanske hellre vill att det ska stå Bodde istället för Levde. Då markerar du alla rader med notisnamnet Levde. Du högerklickar och i snabbmenyn finns valet ändra notisnamnet. I rutan som kommer upp skriver du in det nya notisnamnet ex vis Bodde och trycker Ok. Då ändras alla du har markerat i listan. Vill du se de här notiserna igen så är de baserade på Levdenotisen och därför väljer du Levde för att få fram dem.

Uppe till vänster har du ytterligare ett val du kan göra. Vill du se notiser för personer eller notiser för relationer. Du kan också välja att se notiser för orter. Den vanligaste notistypen för orter är troligen specialnotisen. I början provar du nog olika notisnamn för att beskriva fastigheten och vad som hänt på den. Det kan lätt bli olika namn för samma sak och då kommer den här funktionen att bli väldigt användbar.

Tips!

Du kan sortera listan genom att klicka på kolumnrubriken. Bra för att kunna få Notisnamnen sorterade.

Bild

Etiketter

Ingress

Håll koll på alla notisnamn du skapat själv.

Bildplacering

Bild centrerad

Lägg till levdenotis

josefinenil — Sun, 01 Dec 2024 14:03:18 +0000

Lägg till levdenotis

josefinenil 01 dec 2024

Familjen bodde på Elleholm No 19. Det var Gustav och Berta och barnen Julius, Anna, Herman och Bamera. Gustavs mor Hanna och systern Johanna bodde där också. De finns upptagna i husförhörslängden för Elleholm (K) AI:5 som avser åren 1868-1891. De finns på sidan 87.

De här personerna har du lagt upp om du följt exemplet ända hit så nu ska de alla få en levdenotis som berättar om detta.

Lägg in notisen på systern Johanna. Se till att Gustavs mor Hanna är centrumperson. Markera dottern Johanna. Du ser hennes personöversikt till höger. Det är i den du ska arbeta. Gör den aktiv genom att klicka någonstans i personöversikten, lämpligen i levnadsbeskrivningen. Klickar du en extra gång på födelsenotisen så blir den markerad som aktiv. Den notis du lägger in kommer att läggas efter den markerade notisen.

Notisen ska läggas upp i panelen Levnadsbeskrivning. Tryck på knappen Lägg till Notis eller tryck F2 så visas listan med de notistyper som finns att välja bland. Välj Levde. Då öppnas ett fönster där du kan fylla i uppgifterna.

Här kan man ha olika filosofier för hur man fyller i datumet. En variant är att välja slutåret för husförhörslängden som i det här fallet är 1891. Man vet ju att de levde då. Du väljer den varianten.

Orten ska vara No 19, Elleholm (K). Elleholm (K) finns troligen i dropplistan men No 19 ska läggas upp. Här kan du använda ortsautomatiken för att lägga till en ny ort. Du kryssar då först i rutan Aktivera skapa ort automatiskt. Sedan skriver du No 19 i ortsfältet och väntar en sekund så du garanterat ser att det inte finns någon No 19 kopplat till Elleholm (K) i ortsträdet. Sen skriver du ", Elleholm". Där väntar du någon sekund så systemet hinner söka, Svaret blir som följer.

Du ser tydligt att No 19 är en ny ort och den kommer att kopplas till Elleholm.

Markera raden med rätt ort. Dubbelklicka på den så den flyttas upp i ortsfältet. Samtidigt ser du att knappen under listan fått en ny text. "Skapa No 19 under Elleholm (K). Det är ju det du vill så klicka på knappen. Då tänds lampan och orten läggs överst i listan för att lätt kunna återanvändas.

I Levnadsbeskrivningen finns nu levdenotisen tillagd. Den ska kopieras till de andra personerna som bodde på platsen. Markera levdenotisen. Antingen högerklickar du så du får upp snabbmeny och väljer Kopiera notis som bilden ovan visar eller så trycker du Ctrl + C. En kopia av notisen finns nu i datorns minne och kan klistras in på en eller flera ställen i Disgen.

Markera Hanna i familjeöversikten till vänster och högerklicka i levnadsbeskrivningen i personöversikten så du får upp snabbmenyn och välj Klistra in notis eller markera levnadsbeskrivningen och tryck Ctrl + V så läggs levdenotisen in sist under födelsenotisen.

Markera nu Gustav i familjeöversikten. Markera sen levnadsbeskrivningen för Gustav och klistra in levdenotisen för honom också enligt samma princip som ovan. Så länge du inte kopierar något annat så finns levdenotisen kvar i minnet och kan klistras in på annan plats.

Dubbelklicka sen på Gustav så han blir centrumperson så du kan lägga in levdenotisen på hans hustru och barnen. Börja med att markera hans hustru Berta.

Hon har både födelse- och dödsnotis så levdenotisen bör ligga mitt emellan. Markera födelsenotisen och klistra sedan in levdenotisen. Den hamnar efter den markerade födelsenotisen.

Blev det fel så den hamnade sist så kan du enkelt flytta upp den. Markera levdenotisen och tryck Ctrl + Pil Upp eller använd dra och släpp.

Sen markerar du barnen ett och ett och klistrar in levdenotisen på dem också.

Notisen finns ju kvar i datorns urklipp-funktion och så länge du inte kopierar något annat så finns den kvar där att användas igen och igen.

Klart.

Ta bort första personerna

Guider i den här serien.

Bild

Etiketter

Ingress

Lägg till en plats i ortsregistret och använd i levdenotisen. Sen kan du kopiera den till alla personerna som bodde på platsen vid samma tidpunkt. Arbeta med personöversikten vid sidan om familjeöversikten så går det smidigt.

Bildplacering

Bild centrerad

Lägg till släktingar

josefinenil — Sun, 01 Dec 2024 14:01:30 +0000

Lägg till släktingar

josefinenil 01 dec 2024

På rad 6 står Moder Enkan Hanna Johansdotter född 1824-09-15 i Elleholm med dottern Johanna född 1861-09-29 också född i Elleholm. Det är Julius farmor och faster.

Se till att Gustav är centrumperson och tryck sen på Mor.

Fyll i förnamn och efternamn och tryck Enter. Det är snabbare än Alt + N eller att trycka på Nästa.

Det här har du gjort några gånger nu om du arbetat efter de tidigare guiderna i serien.

Fyll i födelsedatum. Hämta ort och källa från dropplistorna. Tryck på Klar (Alt + A).

Du får upp dialogen om deras relation. Förslaget är att de var gifta och det var de ju så det är bara att trycka på Enter eller klicka på OK.

Då var Julius farmor upplagd. Nu ska vi lägga upp hans faster. Dubbelklicka på Hanna Johansdotter så hon blir centrumperson eller pila upp till henne och tryck Enter.

Här ser vi att Hanna har en relation utan partner och att Gustav är hennes son. Hennes dotter Johanna ska nu läggas in efter Gustav eftersom hon är yngre. Markera Gustav och tryck d som i dotter (till Hanna) eller tryck på knappen Syster (till Gustav) i nedre delen av familjeöversikten och lägg in uppgifterna om Johanna Holm född 1861-05-29 i Elleholm. När du är klar ser det ut så här.

Nu har du lagt upp alla personer som fanns i husförhörslängden.

Men där finns mer information att lägga in. Var de levde lite mer bestämt. Läs om det i Lägg till levdenotis.

Guider i den här serien.

Bild

Etiketter

Ingress

Nu går vi upp en generation och lägger till Julius farmor och faster.

Bildplacering

Bild centrerad

Sök i Dispos

gunillajac — Sun, 01 Dec 2024 14:00:00 +0000

Sök i Dispos

gunillajac 01 dec 2024

Du startar sökningen i Dispos via ikonen i vänstermeny.

Sök i Dispos

En dialog kommer upp.

Valet av person att söka på styrs av vilket fönster i Disgen du startar funktionen ifrån.

Fönsteröversikt - Utgår från centrumpersonen
Personöversikt - Den person som personöversiskten avser.
Relationsöversikt - Du får själv skriva in det namn du önskar.
Släktöversikt - Den markerade personen.
Söklista - Den markerade personen i söklistan.
Tavla - Den markerade personen i tavlan

Vill du söka på denna persons uppgifter välj Sök

Får du upp ett tomt sökfönster får du fylla i uppgifterna själv. Församlingen är en bra uppgift att fylla i.

Du kan välja att söka på händelserna som finns i droplistan. Fyll i resterande uppgifter och välj Sök.

Det öppnas ett inloggningsfönster i din internetläsare. Det kan se lite olika ut beroende på vilken internetläsare du har. Fyll i ditt medlemsnummer som du fick när du blev medlem och det står på Diskulogens baksida. Tillsammans med medlemsnumret fick du ett lösenord.

Fyll i användarnamn och lösenord. Tryck på Logga in.

Till höger under Gå till bild finns symbolerna för Arkiv Digital, Ancestry och Svar. Symbolerna går att klicka på och om du har ett abonnemang hos någon av dem och har startat tjänsten, så hamnar du i aktuell längd.

Beroende på hur du fyller i sökfönstret för Dispos föreslås ställen att söka vidare på. I exemplet ovan sökte du på Födelse och då visas aktuella födelseböcker. Överst kommer den bästa träffen. Färdiga länkar med siduppslag till kyrkböcker för den Församling, tid och plats som avsågs i sökningen presenteras för Arkiv Digital, Ancestry och Svar.

Väljer du i stället Tillgängliga kyrkoböcker till vänster visas alla typer av kyrkoböcker för den aktuella tiden och församlingen.

Under Församlingsfakta finner du information om församlingen och under Kartor och Kartlänkar finns länkar till bland annat Lantmäteriets kartor.

Överst på hemsidan finns länk till Dispos-info där du kan läsa mer om hur det fungerar.

Läs mer om Dispos på DIS hemsida.

Bild

Etiketter

Ingress

Smidig väg till källorna. Speciellt om du har ett abonnemang hos någon av kyrkboksleverantörerna.

Bildplacering

Bild centrerad

Lägg till syskon

josefinenil — Sun, 01 Dec 2024 13:59:52 +0000

Lägg till syskon

josefinenil 01 dec 2024

Syskonen vi ska registrera finns i husförhörslängden i Elleholm (K) AI:5 som avser 1868-1891. Sidan 87.

Ett barn finns i relation till sina föräldrar och därför ska en av föräldrarna vara centrumperson i familjeöversikten när du börjar. Gör Gustav Holm till centrumperson. Se guiden Byta centrumperson.

Vi ska lägga till Anna född 1884-11-28, Herman född 1887-10-08 och Bamera född 1892-04-04.

Beroende på var barnet ska finnas i kullen så startar man från olika ställen.

Äldsta barnet vill man ha liggande som första barn och därför markerar man föräldrarnas relation och trycker på någon av knapparna Son eller Dotter. Det går också bra att skriva s för son och d för dotter.

Sen kan man markera ett barn som man vill att nästa barn ska läggas in efter. Då byter knapparna namn till Bror och Syster. Gör man fel så kan man flytta om. Därför ska vi medvetet göra fel längre fram för att se hur det går till.

Vi börjar med att lägga in Bamera efter Julius. Markera därför Julius och tryck på Syster eller skriv d som i dotter. Knapparna har bytt namn eftersom du står på ett barn som ska ha ett syskon. Samtidigt är det ju en dotter till Gustav du ska lägga till.

Fyll i hennes namn. Ta bort bocken i Öppna automatiskt personöversikt för ny person så kommer du direkt till familjeöversikten när du är klar. Tryck på Nästa (Alt + N) eller Enter.

Fyll i födelsedatum.

Har du gjort som beskrivs i instruktionerna tidigare i den här serien guider så blir det lätt att fylla i Ort och Källa. Välj Elleholm (K) i listan under ortsfältet om den finns där annars så får du söka upp den i ortsträdet. Välj Elleholms kyrkoarkiv, Husförhörslängder, SE/LLA/13067/A I/5 (1868-1891) sid 87 i dropplistan för Källa om den finns där. Annars får du leta upp den i källträdet.

Dödsdatum är okänt så den notisen ska du inte fylla i. Tryck därför på Klar nere till vänster.

Nu ska Herman läggas upp mellan Julius och Bamera. Markera därför Julius.

Tryck på Bror eller skriv s (för son) och fyll i uppgifterna om Herman Holm född 1887-10-08 i Elleholm.

Bara för att få nöjet att flytta på ett barn så lägger vi in Anna som första barn överst. Markera Gustav och Bertas relation och skriv d som i dotter.

Fyll i Anna Holms uppgifter. Hon var född 1884-11-28 i Elleholm. När du är klar ser det ut så här.

Nu ligger ju Anna fel. Hon ska flyttas ner ett steg så hon ligger efter Julius. Det gör vi med dra och släpp.

Markera henne. Håll musen nertryckt och dra henne neråt. Stanna dragningen över Julius.

Du kan också flytta en person inom en barnkull genom att markera och trycka Ctrl+Pil Upp eller Ctrl+Pil Ner

Om du drar barnet med musen så visas en text som säger ”Flytta barnet – Anna Holm Född 1884-11-28 i Elleholm (K)." Den visas direkt under Julius. Släpp musen och Anna flyttas dit.

Du ser också barnen i Gustavs personöversikt. De visas i barnpanelen nere till höger.

Då var alla syskonen upplagda. Nu ska Julius farmor och faster läggas in. Läs om det i Lägg till släktingar.

Guider i den här serien.

Bild

Etiketter

Ingress

Nu lägger vi till Julius syskon och ser hur man kan flytta runt barnen i en barnaskara.

Bildplacering

Bild centrerad

Lägg till mor

josefinenil — Sun, 01 Dec 2024 13:55:52 +0000

Lägg till mor

josefinenil 01 dec 2024

Registrera mor

Vi utgår från en husförhörslängd när vi ska registrera Julius mor. Sidan är hämtad ur husförhörslängden i Elleholm (K) AI:5 som avser 1868-1891. Sidan 87.

Hans mor hette Berta Bengtsdotter född 1854-06-17 i Elleholm. Sveriges dödbok berättar när hon dog.

Vi börjar i familjeöversikten.

Eftersom du just lagt upp Julius Holms far så är han aktiv och gulmarkerad. Börja med att markera Centrumpersonen Julius Holm och tryck sedan på fältet Mor för att starta guiden Lägg till mor. Det går lika bra att skriva M på tangentbordet om du inte vill använda musen.

Fyll i förnamn och efternamn. Kön stämmer. Relationen mellan barn och förälder är biologiskt så det stämmer också. Tryck på Nästa (Alt + N) eller tryck Enter.

Datumfältet är aktivt så fyll i datum. Tryck på tab tre gånger så blir fältet Ort aktivt. Markera Elleholm (K) om det inte redan är det. Dubbelklicka på Elleholm (K) så det flyttas upp till ortsfältet som då kopplas till ortsträdet. Blev det fel och du vill tömma fältet så är det bara att markera allt och trycka på Delete-knappen.

Tryck på tab tre gånger igen så blir fältet Källreferens aktivt. Tryck på Pil-Ner på tangentbordet så fälls dropplisten ner och fortsätt att pila neråt om det behövs så önskad källreferens blir markerad. Tryck därefter på Enter.

Då var födelseuppgifterna registrerade. Berta fanns ju i Sveriges dödbok 1860-2016. Hon dog 1935-08-18 i Elleholm så därför ska vi fylla i det också.

Tryck på Nästa (Alt + N) eller Enter för att få dödsnotisen aktiv.

Fyll i datum och gör sen på samma sätt som för födelsenotisen för att fylla i ort. Källreferensen fyller du i på samma sätt men den här gången väljer du Sveriges dödbok 1860-2016.

Nu är du klar. Tryck på Slutför (Alt + S) eller Enter och du kommer till personöversikten.

I personöversiktens panel för levnadsbeskrivningen ser du de båda notiserna. Eftersom källreferensen är kopplad till en sida hos Riksarkivet så finns en ikon till vänster om Född. Klickar du på den så öppnas motsvarande sida i kyrkboken i ett eget fönster.

Till vänster i familjeöversikten ser du att modern är registrerad.

Nu kan du registrera när de gifte sig Gustav och Berta. Läs om det i Lägg till relationsnotis.

Guider i den här serien.

Bild

Etiketter

Ingress

Tredje personen i din databas ska bli din mor enligt det här exemplet.

Bildplacering

Bild centrerad

Sök i Disbyt

mikaelwin — Sun, 01 Dec 2024 10:00:00 +0000

Sök i Disbyt

mikaelwin 01 dec 2024

Som medlem får du en inloggning till Disbyt och du kan söka efter personer i denna databas, som bygger på medlemmarnas inskickade Disbyt-utdrag från sina databaser. Markera en person i familjeöversikten och klicka på ikonen för Disbyt i vänstermenyn.

Ikonen Disbyt

Valet av person att söka på styrs av vilket fönster i Disgen du startar funktionen från. En dialogrutan öppnas som oftast har ifylld information hämtad från det aktiva fönstret.

Familjeöversikt - Utgår från centrumpersonen.
Personöversikt - Den person som personöversikten avser.
Relationsöversikt - Du får själv skriva in det namn du önskar.
Släktöversikt - Den markerade personen.
Söklista - den markerade personen i söklistan.
Tavla - Den markerade personen i tavlan.

Vill du söka på personen, välj Sök. Du kan också justera sökvillkoren innan du startar sökningen.

Tom sökruta i Disgen när man startar från relationsöversikten.

Är sökrutan tom får du fylla i själv och välj sedan Sök.

Disbyts inloggningssida

Det öppnas ett inloggningsfönster i din internetläsare. Det kan se lite olika ut beroende på vilken internetläsare du har. Fyll i ditt medlemsnummer (enbart siffror) och ditt lösenord.

Tryck Logga in.

Inget Sökresultat

Sökresultatet presenteras i mitten av fönstret. Du kan sedan fylla i sökrutorna ovanför och söka direkt från Disbyt sidan. Får du träff i sökresultatet presenteras bidragsgivarna i form av nummer i kolumnen "Medlem": Medlemsnummer till DIS med länk till kontaktuppgifter, Dis-arkiv, s0005c-d med länk till Sveriges Dödbok/Swedish Death Index.

Disbyt visar ett sökresultat.

Välj Startsida i menyn om du vill se hjälpen till Disbyt. Läs mer om hur det fungerar där.

Läs också i guiden Disbytutdrag om hur du gör för att skicka in ditt bidrag och få möjlighet att se mera i Disbyt. I och med att du skickar in flera bidrag med fler personer till Disbyt, så får du utökade resultat i Disbyt.

Läs mer om Disbyt på DIS hemsida.

Söktips!

Sökning via de uppgifter som programmet fyller i sökrutan måste ibland justeras innan du väljer att starta Sök.

Disbyt sökning med förkortad församlingsnamn.

Disgen har förkortat vissa församlingsnamn i äldre versioner av Disgen. Det gäller framförallt stadsförs. och landsförs. Skriv ut hela namnet ex Eskilstuna Stadsförsamling vid sökning i Disbyt.

Bild

Etiketter

Ingress

Möjlighet till att söka direkt i Disbyt från en person i Disgen.

Bildtext

Disgen handledning - Disbyt familjeöversikt

Bildplacering

Bild centrerad

Inställningar för kartan

Gäst — Sun, 01 Dec 2024 09:00:00 +0000

Inställningar för kartan

Gäst 01 dec 2024

Innehåll:

Du hittar Inställningar för kartan genom att klicka Mer-ikonen i kartfönstrets vänstermeny. Välj sedan Inställningar.

Grundkartan

Färger på ytor

Välj färg på landytor och vattenytor.

Läns gränser och namn

Välj färg och bredd på länsgränser och stil för länets namn.
Välj också zoomnivåer då gränser och namn börjar visas.

Kommuners gränser och namn

Välj färg och bredd på kommungränser och stil för länets namn.
Välj också zoomnivåer då gränser och namn börjar visas.

Församlingars gränser, kyrkor och namn

Välj färg och bredd på församlingsgränser och stil för länets namn.
Välj också zoomnivåer då gränser, kyrksymboler och församlingarnas namn börjar visas.

Koordinatsystem

Väl koordinatsystem för visning av musens och kartans läge.

Kartan anpassad till det rätvinkliga plana koordinatsystemet RT90 2.5 gon V 0:-15

Kartan kan även visa koordinaterna i Sweref 99 TM som är det nu gällande officiella koordinatsystemet.

Välj Visa rutnät för det valda koordinatsystemet.

Personvisning

Välj notiser

Här ser du vilka notistyper som bidrar med sina data i de olika personvisningarna.

Markera t.ex. rutan Levnadsbanor till vänster.

Då visas till höger två listor med notistyper. Till vänster listas de som kan väljas och till höger listas de som är valda.

Flytta en notistyp från ena sidan till den andra genom att dubbelklicka på denna eller markera den och använd pilknapparna i mitten.

Välj linjers utseenden

Välj färg och bredd på de visade linjerna
Normal linje avser en visad förflyttning. När man klickar på en av de normala eller de lokala linjerna byter denna linje typ och blir Aktuell linje. En förflyttning ut från levnadsbanan till platser för tillfälliga händelser. t.ex. Döpt. markeras som Lokal linje. Då flera samtidiga personers levnadsbanor visas och någon av personerna som finns i källfönstret markeras. t.ex. fadern i Familjeöversikten, markeras varje linje i levnadsbanorna för de övriga personerna som Inaktuell linje.
Välj Linjeskugga (vit bakgrund) för personlinjer då underlagskartor används.

Rubrik för individinformation

Välj att visa en rubrik i kartans överkant, som anger visningsform och aktuell person. Om flera personer visas samtidigt och någon av dessa är markerad kan rubriken även visa namnet på aktuell utpekad person. En egen text kan också läggas till om så önskas. Rubrikens stil och färg kan också väljas.

Symbolstorlek

Olika storlekar på symbolerna för hädelsenotiserna kan väljas.

Anpassa kartan till personinformationen automatiskt

Välj Anpassa kartan så att all personinformation blir synlig på kartan då ny information hämtas eller då visningsformen byts.

Indikera fel i datum eller notisordning

Om en levnadsbana ser konstig ut, kan det bero på att en händelsenotis har fått ett felaktigt datum eller inte ligger på sin rätta plats i levnadsbeskrivningen.

Välj kontrollen för att fånga upp första notisen för en person med felaktigt datum eller där notisen inte ligger på rätt plats. Kontrollen bör bara aktiveras då uppgifter för en ensam person visas.

Ortsvisning

Egna orters symboler och namn

Välj färg och storlek på ortens symbol och välj stil (inkl. färg) på ortnamnet.
Välj generell zoomnivå från vilken orter och dessas namn skall visas.
Välj om ortnamnet, då orten markeras, skall visas med församlingsnamnet eller inte.
Välj linjeskugga (vit bakgrund) för linjen från ortssymbol till dess namn vid visning av underlagskartor.
Välj storlek på ortssymbolerna.

För refererade orter

Välj om ortssymboler skall visas eller inte (gäller även de egna registrerade orterna).
Välj att visa linjer till orter med lat=0 eller long = 0 för sin position.
Välj om symboler för händelsenotiser skall visas vid orten eller inte.

Koppling mellan ortsträd och karta

Välj om kartan skall zooma till en ortsanpassad nivå vid drag-släpp av en ort från ortsträdet till kartan. Om t.ex. en församling dras ut kommer zoomnivån att anpassas så att alla närliggande församlingars namn blir synliga.
Välj om ortsträdet skall fokusera till den mest centrala orten på kartan då kartfönstret öppnas.
Välj om ortsträdet också löpande skall fokusera på mest centrala ort i kartan.

För egna utländska orter i Sveriges omgivning

Välj att utvidga den definierade ytan för RT90 från Sveriges yta till en yta som också täcker våra grannländer. Detta gör det möjligt att visa platserna för refererade orter i detta område och möjliggöra användningen av underlagskartor även utanför Sveriges gränser.

Flyttning av läns, kommuners och församlingars namn

Välj att tillåta förflyttning av namnen för län, kommuner och församlingar om dessa har hamnat olämpligt i kartan. Förflyttning görs med positioneringsverktyget efter klick på Shift-tangenten. Även kyrkans plats kan korrigeras. Denna flyttas då med positioneringsverktyget efter klick på Ctrl-tangenten.

Underlagskartor

Plats för kartförråd

Välj om ett kartförråd för underlagskartor skall användas.

Om ett kartförråd redan skapats för denna datamapp, visas adressen till detta.

Välj plats genom att klicka på knappen till höger.

Leta upp den mapp där kartförrådet skall placeras eller mappen MapSpace om ett annat kartförråd redan finns tillgängligt.

Utseende på Loggfil

En fullständig loggfil innehåller allt: karttyper, kartvolymer, kartpaket och kartor. Kartornas zoomintervall visas också.
En loggfil reducerad på kartnamnen listar bara första kartan som har efterföljande kartor med samma inledande namn, följt av antalet sammanhörande kartor.
Den mest kompakta loggfilen visar bara karttyper, kartvolymer och kartpaket. Detta gäller den andra avdelningen för kartförrådet. Listan av filer i datamappen reduceras bara på kartnamnen.

Visning av kartdata

Då visning av kartdata i Lagerpanelen väljs, visas både valda kartors namn och dessas zoomgränser.

Välj Utelämna metadata för att dölja zoomuppgifterna.

Egenskaper vid positionering av kartbild

Då en stor kartbild placeras som underlagskarta kan det vara bra att, efter placering av första kartnålen, se hela kartbilden igen utan att manuellt zooma ut densamma inför valet av läge för den andra kartnålen.

Välj Zooma ut bild efter placering av ort i bilden för att få en automatisk utzoomning.

Symbol för Hembygdens orter

På en underlagskarta kan släktrelaterade orter markeras med rutor eller cirklar istället för de olika ortssymbolerna.

Välj om symbol för Huvudort skall visas.
Välj fyrkant eller cirkel som symbol
Välj färg, storlek och linjebredd för symbolerna.

Utskrifter

Välj bildformat vid utskrift.

Google-export

Notisbenämningar

Använd de ursprungliga notistypernas namn eller de egna notisnamnen för händelsen på orten.

Datumformat

Välj datumformat.

Etiketter vid symboler på kartan

Välj om etiketter med ortnamnen skall visas vid ortssymbolerna. Annars visas bara ortssymbolerna.
Välj om etiketter med händelsens namn skall visas vid händelsesymbolerna. Annars visas bara händelsesymbolerna.

Ikoner för notiser

Välj visning av personsymbol för Levdenotiser.

Åldersintervallen är 0-2 år, 3-14 år, 15-29 år, 30-59 år, 60-... år.

Bilder i presentationen

Välj om bilder skall visas i pratbubblorna för personerna.
Välj om bilder skall visas i pratbubblorna för orterna.
Ange max bildstorlek i punkter för höjd eller bredd.

Visa kartöverlägg i Google

Visa kartöverlägg om en bild av kartfönstret tidigare sparats som Google-överlägg för en viss ort. Detta visas då en levnadsbana refererar till orten.

Orternas gruppering

Om samma person passerar samma ort flera gånger eller om flera personer passerar samma ort, visas samma ortssymbol och ortnamn flera gånger i Google-kartan.

Välj om orterna skall grupperas i en egen mapp.

Val av Google-karta

Google Earth Pro är enda valet f.n.

Typ av presentation

Välj 2-dimensionell presentation där en resa i släktingens spår kan visas längs den i sin helhet visade levnadsbanan.
Välj 2-dimensionell presentation med tidsinformation, där resan bara visar orter och linjer för ett avgränsat tidsfönster längs levnadsbanan.
Välj 3-dimensionell presentation för att se tidsaxeln illustreras med en vertikal linje som skapar en ridå längs levnadsbanan.
Välj 3-dimensionell presentation med tidsinformation för att se resan i det begränsade tidsfönstret.

Tidskala för den 3-dimensionella visningen

Ange startår och vertikal tidsskala.

Visning av multimedia

Välj om Ljud och videofilmer skall visas i pratbubblorna.
Ange om bild-, ljud- och videofiler skall hämtas från en lagringsplats på nätet.
Ange nätadressen (URL) till plats för lagringen av multimedia-filerna.

Exportera automatiskt

Välj automatisk export från kartan till Google Earth Pro då innehållet i kartan ändras, t.ex. då ny person väljs eller ny visningsform aktiveras.

Bild

Etiketter

Ingress

Genom att variera de olika inställningarna för kartan kan innehållet i kartbilden, både i kartfönstret och på Google Earth Pro, anpassas efter olika behov. Författare: Björn Johansson och Kartgruppen

Bildplacering

Bild centrerad

Underlagskartor

Gäst — Sat, 30 Nov 2024 13:30:00 +0000

Underlagskartor

Gäst 30 nov 2024

Innehåll:

Underlagskartor i kartfönstret

Som bakgrund till släktens förflyttningar och för analys av släktgårdarnas förändringar och omgivningar genom tiderna är underlagskartor från olika tidpunkter till stor hjälp.

Inga underlagskartor följer med DISGEN-programmet, men några uppsättningar av kartor kan hämtas gratis på DIS webbsida.

För att se DIS utbud av underlagskartor för Disgen högerklickar du var som helst i kartfönstret och väljer Visa Disgen-kartor från DIS.

Underlagskartorna är rasterbilder med en begränsad bildupplösning. För att på bästa sätt anpassa visningen av underlagskartor i olika skalor har varje karta tilldelats ett definierat zoomintervall.

När en underlagskarta zoomats in så att varje bildpunkt är förstorad 4 gånger, kommer programmet att släcka kartbilden och ge andra kartor med bättre bildkvalitet plats att visas.

Underlagskartorna visas i olika lager. Varje lager kan innehålla en karta. Kartfönstret använder upp till 15 lager för att visa underlagskartor som passar in i det aktuella kartvyn. Lager ett ligger överst i kartfönstret, d.v.s. en karta i detta lager kommer då att skymma övriga kartor i de undre 14 lagren.

Vid zoomning och panorering av kartfönstret kommer olika underlagskartor, som uppfyller visningskriterierna för kartfönstrets yta och zoomläge, att plockas fram och placeras i lediga kartlager. Kartorna blir då synliga i kartfönstret. När något av visningskriterierna inte längre är uppfyllda kommer kartbilden att försvinna från kartfönstret och kartlagret blir ledigt för en annan underlagskarta.

Kartornas typer, egenskaper och paketering

Underlagskartor är kartbilder i JPG-format. Disgens svenska kartbilder är anpassade för visning inom Sveriges äldre rätvinkliga koordinatsystem RT90. Underlagskartor för våra grannländer med rätvinklig projektion anpassas till ett utvidgat RT90, som gäller en bit utanför Sveriges gränser.

Kartorna är grupperade i karttyper och i regel paketerade per län eller annan regional indelning. De första bokstäverna i paketens och kartornas namn bär denna identitet. Exemplet nedan har typen SVR och avser AB Stockholms län.

Till varje kartbild knyts lägesinformation som talar om var dessa skall placeras på kartan. Denna information, tillsammans med bildens filnamn, en benämning av kartan samt förbestämda zoomintervall, kallas metadata.

Underlagskartor av samma typ är i regel grupperade länsvis och paketeras då i hanterbara kartpaket. Kartpaketet är en datamapp som innehåller en metadatafil, som identifierar innehållet i kartpaketet och har filtypen dgk, samt en eller flera kartbildsfiler i jpg-format. (I Kartpaketen för Disgen från DIS ingår också datafiler, s.k. World-filer, som möjliggör användningen av kartbilderna i andra kartrelaterade program.)

Kartor från DIS levereras på USB. På dessa minnen lagras kartorna i regel under mappen Disgen-kartor i s.k. kart-volymer med ett antal mappar med kartpaket. Beroende på typ och upplösning hos originalkartorna kan antalet kartpaket variera från ett fåtal paket med 100-tals kartor till 100-tals kartpaket med ett fåtal kartor per paket.

På webbsidan Gratis kartor för nedladdning hittar du alla kartor som du kan hämta utan kostnad.
I DIS Webbshop hittar du alla kartprodukter i DIS sortiment. Du bör därför försäkra dig om att den kartförpackning du köper är avsedd för Disgen!

Lagring av underlagskartor

De underlagskartor som Disgen använder kan lagras på två sätt.

Kartförrådet är den primära platsen för lagring av färdiga underlagskartor, som du köpt från DIS. Här kan du också placera egna kartor, som du exporterat från datamappen DgMap.
Datamappens undermapp DgMap är huvudsakligen tänkt för hantering av kartbilder, som du själv placerar på kartan. Här lagras också kartklipp, som skapas ur kartan för användning vid export av levnadsbanor till programmet Google Earth Pro och för användning i släktpresentationer för webbläsare. Import av färdiga Disgen-kartor bör alltså begränsas här.

Placera underlagskartor i kartförrådet

Kartförrådet är en för Disgen helt fristående lagringsplats för större mängder av underlagskartor. Hit kan man enkelt kopiera in ett flertal kartpaket från hårddisk, DVD eller USB: normalt har du bara ett kartförråd till din Disgen-databas. Du kan skapa fler kartförråd, men bara ett av dessa kan knytas till en Disgen-datamapp åt gången.

Ange plats för kartförrådet

Dialogen för kartans Inställningar når du via kartfönstrets Mer-meny!

Klicka på fliken Underlagskartor. Den första gruppen i dialogen heter Plats för Kartförråd (MapSpace)

Markera checkrutan för Använd Kartförrådet för lagring av Underlagskartor om du vill utnyttja Kartförrådet. Raden under blir då tillgänglig så du välja platsen för ditt Kartförråd.

Klicka på knappen för att komma till Windows Utforskare. En lämplig plats för kartförrådet är samma mapp som du använder för Disgens datamapp, d.v.s. mappen Disgen. Välj den mapp du vill använda för det nya kartförrådet (eller välj mappen MapSpace för ett tidigare skapat kartförråd). När du klickar på Välj mapp får du se adressen till valt kartförråd.

Kartförrådet skapas

Om det angivna förrådet anges för första gången, kommer en mappstruktur att skapas på den angivna platsen.

I mappen Disgen har mappen MapSpace skapats och med den ett antal undermappar. Var och en av dessa anger en känd TYP av underlagskarta för Disgen.

MapSpace är rotmappen för kartförrådet. Under TYP-mapparna placerar du sedan mappar med kartvolymer. Om du inte har kartorna paketerade i kartvolymer, får man först skapa en volymmapp och under denna placera ditt kartpaket, se exemplet nedan. Följande typer av fördefinierade kartor har en utbredning som täcker större delen av Sverige.

GEK = Gamla (äldre) Ekonomiska kartan

GSK = Generalstabskartan

HEK = Häradsekonomiska kartan

SRK = Skånska rekognoseringskartan

Stom = Stomkartan

SOK = Sockenkartan

SVB = Bykartan (Blå)

SVE = Landskartan (Sverige)

SVG = Gårdskartan (Grön)

SVR = Vägkartan (Röd)

"Egna kartor" kan vara en typ av underlagskartor som definieras efter eget behov. Här kan man placera Skifteskartor av olika slag som Storskifte, Laga skifte och tomtkartor.

Typer av utländska kartor för DIS inleds med sina landsbeteckningar, t.ex. DKx för kartor över Danmark, NOx för kartor över Norge, SFx för kartor över Finland .

En kartlogg visas

När du stänger dialogen med Inställningar visas alltid följande dialog.

En kartlogg speglar innehållet i kartdatabasen. Loggen har tre delar.

Del 1: Tillgängliga underlagskartor visar en sammanfattning av innehållet i kartdatabasen.

Del 2: DATAMAPPEN. Rubriken anger var din datamapp är belägen. Sedan följer en lista över de kartor som Disgen nu känner till. Just nu är alltså kartdatabasen tom.

DEL 3: KARTFÖRRÅD anger först vald lagringsplats. Sedan följer en kort beskrivning hur detta är strukturerat. De olika förberedda karttyperna är listade. Sedan följer en tabell med de olika nivåerna (= undermapparna) som skall fyllas.

Fyll på med kartor i kartförrådet

Antag att du hämtar t.ex. zipfilen med kartpaketet för Vägkartan för Östergötland från Dis webbsida. Du placerar den på Skrivbordet och packar upp den. En mapp SVR E Östergötlands län visas.

Eftersom kartorna på webben inte ligger i någon mapp för kartvolym, får du manuellt skapa en ny volymmapp med namnet SVR Vägkarta - 250000 . Därefter lägger du i denna mapp din paketmapp med SVR E Östergötlands län.

Om du istället köpt en USB med Sveriges topografiska kartor så kunde du direkt kopiera volymmappen SVR Vägkarta - 250000 och klistra in den i mappen SVR. Då hade alla 24 paketmapparna med de 290 kartorna hamnat i ditt kartförråd med ett handgrepp.

Då mappstrukturen på DVD och USB med de färdiga Disgen-kartorna kan variera så finns i programmets Hjälptext, avsnittet Lagring av underlagskartor, detaljanvisningar hur du placerar de olika Disgen-kartorna i kartförrådet.

Uppdatera kartdatabasen efter ändring i kartförrådet

När du ändrat innehållet i kartförrådet måste du alltid göra en uppdatering av kartdatabasen. Klicka på Mer-ikonen och välj Uppdatera kartdatabasen.

Notera att de kartor som före uppdateringen var valda för visning kommer att släckas vid uppdateringen.
Ett nytt val av kartor för aktuellt kartfönster (t.ex. via tangent W) måste göras ur dem som nu blivit tillgängliga efter uppdateringen.

En ny kartlogg visar det nya tillståndet hos kartdatabasen.

I Del 3 ser du de 10 inlagda kartorna i volymen SVR Vägkarta - 250000, paketet är SVR E Östergötlands län och därefter ser du alla kartorna som ingår i paketet. Här listas alla kartor efter mappstrukturen TYP - VOLYM - PAKET - KARTA. Efter kartans namn visas dess zoomintervall.

När loggfilen blir för stor

Med olika kartpaket och kartvolymer är inlagda i Kartdatabasen, blir listan av kartor snabbt väldigt lång och oöverskådlig. Därför går det att reducera listans innehåll i två steg.

Fullständig, hela listan visas

Reducerad på kartnamn

Då flera kartbilder hittas med samma inledande namn, visas bara namnet på den första kartbilden, följd av antalet sammanhörande kartor. Detta gäller för både DgMap och Kartförrådet. Metadata kan variera för de olika sammanhörande kartorna och utlämnas här.

Reducerad, bara kartpaket i Förråd.

Inga kartbilder listas, utan endast de kartpaket som finns i Kartförrådet. För DgMap gäller i detta fall reduktion på kartnamn.

Några meddelanden i kartloggen

Om någon mapp är tom eller om kartorna inte hamnar på rätt plats visas i ett meddelande i kartloggen.

Inga kartvolymer lagrade! - Inga undermappar har skapats eller kartvolymer placerats under typmappen.

Inga kartpaket lagrade! - En volym-mapp är skapad men inga kartpaket har lagrats.

Metadata för kartpaket saknas! - Några olika skäl för detta meddelande.

Kartpaketet ligger en mappnivå för högt och saknar därmed en överliggande volmmapp. lägg in en ny volymmapp om en sådan saknas. Flytta sedan ner kartpaket till rätt volymmapp.
Kartpaketet ligger en mappnivå för långt ner i mappstrukturen. Flytta upp kartpaketet till rätt volymmapp.
Kartpaketet är trasigt då det saknar en dgk-fil.

Importera underlagskartor till datamappen

Import av underlagskartor i datamappens DgMap bör begränsas, helst undvikas.

Om du placerar egna kartbilder som underlagskartor kommer dessa att lagas i DgMap. Skapar du kartklipp för användning i Google-export och webb-export, placeras dessa också i DgMap.

Om du utelämnar datamappens DgMap i din säkerhetskopia, måste du själv svara för säkerhetskopieringen av denna mapp. Fler detaljer om säkerhetskopiering hittar du guiden Mer om Underlagskartor.

Öppna dialogen Val av Underlagskartor genom att i Mer-menyn välja Underlagskartor.

En dialog med två listor visas. Den vänstra har rubriken Registrerade kartor och den högra Visade Kartor.

Här ser du de kartor som vi placerat i Kartförrådets mapp MapSpace. Bakom kartans benämning syns inom parentes kartans Zoomintervall och lagringsplats.

Under den vänstra finns en knapp Importera. Klicka på knappen och sök sedan upp datamappen med det kartpaket du vill importera.

Markera datafilen av typ .dgk och klicka på Öppna.

Kartfilerna i paketet kopieras till datamappen DgMap.

Tryck på OK.

De importerade kartorna visas i den vänstra listan över Registrerade kartor. Resultatet är att dessa nu också är kända av programmet men är, som de övriga i MapSpace, för stunden vilande.

Välj och visa underlagskartor

För att göra kartorna tillgängliga i kartfönstret måste du först välja vilka kartor du vill titta på. Dessa skall flyttas till den högra listan.

I mitten mellan listorna finns fyra knappar: enkelvinkel och dubbelvinkel höger, enkelvinkel och dubbelvinkel vänster. Med dessa kan du flytta markerade (en eller flera kartor) resp. alla kartor från vänster lista till höger eller tvärt om.

Nedanför finns en pilknapp, sju rutor och ett textfält. Med markeringar i rutorna och med lämpliga texten i textfältet väljer du kartor som passar in på den bakomliggande kartytan som kartfönstret just nu visar. Ju större yta i kartan, desto fler kartor kommer att fångas/väljas.

Markera rutorna för de kartor du vill välja. Namnen på alla kartor från DIS börjar med bokstäverna för typen av karta.

Textfältet kan du använda för att välja kartor som inte tillhör någon av de fördefinierade typerna. Skriv de 1-3 första tecknen i kartnamnen. Det är viktigt att du skriver rätt STORA (versaler) och små bokstäver (gemena)! Det kan vara egna typer som t.ex. Lag för Laga Skifteskartor.

Med en bock i rutan för Övr kommer alla övriga kartor i kartdatabasen, som inte tillhör de givna typerna, att väljas.

Med ett klick på gröna pilknappen flyttas sedan de kartor, som uppfyller villkoren, till höger lista.

Visa platserna för dina underlagskartor

För att få en överblick av vilka kartor som är tillgängliga, kan du för vårt exempel först zooma ut och visa Östergötlands län. Därefter öppnar du dialogen Val av underlagskartor via Mer-knappen - Underlagskartor.

Klicka på knappen Dubbelvinkel höger. Alla kartorna flyttas till listan över Visad kartor. Nu gör du alla kartor i kartdatabasen tillgängliga. Tryck på OK.

I lagerpanelens grupp Underlagskartor bockar du för Visa kartdata.

På kartan ser du nu rutor som visar täckningen hos de olika valda kartorna. Namn och zoomintervall visas i det övre vänstra hörnet. Zoom in om du vill se namnen på de minsta kartbladen.

Öppna på nytt dialogen Val av underlagskartor och flytta tillbaka kartorna till den vänstra listan med knappen Dubbelvinkel vänster.

Välj rätt kartor

Innan du väljer underlagskartor, zooma först in det område för vilket du vill detaljstudera kartorna. Välj vilken eller vilka typer av kartor du vill betrakta.

När du klickar på gröna pilknappen så kommer alla kartor, som uppfyller de angivna villkoren under knappen, att flyttas över till höger lista för Visade kartor. Filtret kan varieras och trycket på knappen ovan kan upprepas för att komplettera listan till höger.

Ett råd är att endast flytta de kartbilder som du avser studera för stunden till den högra listan. Varje synlig kartbild kräver arbetsminne i programmet och många samtidiga kartbilder kan göra Kartan i programmet långsamt. Alltför många samtidiga kartbilder kan t.o.m. få ditt internminne att ta slut.
Det går förstås också att korrigera sitt val och flytta över en eller flera markerade kartor i någon av listorna och använda knapparna med enkel vinkel.

Det går förstås också att korrigera sitt val och flytta över en eller flera markerade kartor i någon av listorna och använda knapparna med enkel vinkel.

Slå på visningen av kartorna

När underlagskartor är valda enligt ovan, kan du slå på visningen av dem.

I lagerpanelens grupp för Underlagskartor markerar du Visa kartor.

Nu visas istället för den gröna grundkartan något eller några av de valda kartor. Dessutom öppnas ortspanelen, om den inte visades innan. Längst ner i denna visas nu också en kartpanel med 15 rader. Varje rad motsvarar ett kartlager i kartfönstret. Kartlager 1 ligger överst och lager 15 underst.

Varje vald karta, som uppfyller villkoren för synlighet (yta och zoom), placeras i första lediga kartlager med början i lager 1. Så snart villkoren inte längre uppfylls, försvinner kartan från fönstret och lagret töms. Övriga kartor blir kvar i sina tilldelade lager.

Om du inte ser något så beror det troligen på att kartfönstret visar ett zoomläge där ingen av de valda kartorna är synliga. Rulla med mushjulet eller använd Ctrl + Plus/Minus för att zooma till lämplig nivå. I statusraden längst ner på kartfönstret anges aktuellt zoomläge.

Visa kartorna i de olika lagren

Om flera kartor överlappar eller skymmer varandra, kan kartorna i vart och ett av lagren tändas och släckas med ett högerklick på kartan i kartträdet. Kartorna i lager 1-9 kan också släckas och tändas med motsvarande siffertangent på tangentbordet. Ett släckt lager markeras med en parentes kring lagrets nummer.
Kartorna kan också flyttas till högre eller lägre lager. När man vänsterklickar på en karta markeras detta med en dubbelpil framför namnet. Med kombinationen Shift + pil upp/ner kan sedan denna karta flyttas mellan de olika lagren. Markören följer den utpekade kartan och stannar kvar på denna så länge musmarkören visas i kartträdet.

I Lagerpanelen finns också ett Filter-fält under checkrutan Visa kartor. Här kan en eller flera kartor väljas blad de visade kartorna. Klicka på fältet och ange inledningen på kartnamnet med stora och små bokstäver. Listan av kartor i kartträdet kommer nu att reduceras till dem som uppfyller namnvillkoret. Varje kartfönster kan ha sitt eget filter så att jämförelser mellan kartorna i dessa underlättas. När filtret nollställs visas de initialt visade kartorna åter.

Jämför underlagskartor

När du har flera olika kartor över samma område vill du naturligtvis jämföra dessa och se hur miljöerna förändrats över en tid. Exemplet visar den SVG gårdskartan (ca 1980) och den Häradsekonomiska kartan (ca 1820) över Sturefors, söder om Linköping.

När du har kartorna i kartfönstret kan du ju tända och släcka de olika lagren. Men ännu bättre blir det om du kan jämföra dem sida vid sida.

I lagerpanelen kan du i gruppen Kartsynkronisering markera Läge och markör. Då öppnas ett andra kartfönster i fönstergrupp 2. Oberoende av vilken fönstermodell du använder, kommer detta fönster öppnas i modellen STD5, dvs kartfönstren ligger sida vid sida i var sin zon. Detta ger inte så mycket utrymme för de två kartvyerna, om samtidigt både ortspaneler och lagerpaneler också visas.

Nu kan man antingen välja att släcka skymmande kartor (ex till vänster) eller filtrera ut den karta som är av intresse (ex till höger).

Nu kan du styra kartvyn i kartfönster 1 och se hur kartvyn i kartfönster 2 följer med. Se musmarkörer i de röda ringarna i respektive kartfönster.

Flytta pekaren i kartfönster 1 och se motsvarande position markeras i kartfönster 2
Flytta kartan i kartfönster 1 och se att motsvarande förflyttning sker i kartfönster 2
Zooma in eller ut i kartfönster 1 och se motsvande zoomning i kartfönster 2

Du kan alltid manövrera kartfönster 2 om du vill titta på någon detalj. Men så fort du rör kartfönster 1 så anpassar sig kartfönster 2 igen.

Om du slår av synkroniseringen i kartfönster 1, blir kartfönster 2 fritt från denna koppling.

För att se mer av vyerna i kartfönstren kan du visa Disgen-fönstret i full storlek. Har du kanske två skärmar kan du flytta ut Karta 2 som ett fristående fönster.

Se först till att Dockning är aktiverad (ikonen i Disgen-fönstrets övre högra ikongrupp). Markera sedan överkanten i Karta2, dra den åt höger och lägg den vid sidan om Disgen-fönstret. Nu kan du justera karfönstrens storlek efter behag.

Varför inte spara denna fönstergruppering med eget namn genom att klicka på ikonen Spara Modell.

Fördjupning om underlagskartor

I guiden Mer om underlagskartor kan du läsa om hur du själv kan placera en kartbild och göra den till en egen underlagskarta. Du får också anvisningar om hur du skapar bilder av dina underlagskartor för användning som kartöverlägg i Google Earth Pro för valda orter och som ortsillustrationer i en webbdokumentation. I guiden kan du också läsa om export av underlagskartor och om säkerhetskopiering av din kartdatabas.
kartfönster 2 igen.

Bild

Etiketter

Ingress

Komplettera grundkartan i Disgen med olika historiska kartor som ger intressanta bakgrunder till den personinformation du visar. Du kan också jämföra olika kartor för att se hur det såg ut vid olika tider.
Författare: Björn Johansson och Kartgruppen.

Bildplacering

Bild centrerad

Byrålådan

josefinenil — Sat, 30 Nov 2024 07:59:37 +0000

Byrålådan

josefinenil 30 nov 2024

Syfte

Du kan enkelt hitta vilka filer som finns i Disgen. Du kan se om de används på mer än ett ställe. Du kan se i vilket sammanhang de finns - i levnadsbeskrivningen, i relationshistorien, i ortsträdet eller som arbetsmaterial.

Du ser också enkelt om filen saknas. Det kan bero på flera saker. En kan vara att filen ligger på annan plats och då kan du peka ut rätt sökväg.

Du kan öppna notisen och byta bild, ändra text osv. Du kan också ta bort notisen.

Har du bytt dator och gjort om din filstruktur så får du hjälp att knyta om filerna till en ny sökväg.

Starta funktionen

Du kan starta funktionen på flera olika sätt som alla ger lite olika resultat. Skillnaden ligger i vilket omfång den inledande sökningen har som ligger till grund för vad som visas i listan.

Vill du titta på alla filer i din databas så startar du via Verktyg > Byrålådan. och väljer Alla inmatade personer. Går du den vägen så kan du istället välja på att peka ut några flaggor eller basera listan på en söklista.

I följande fönster finns valet Byrålådan i Mer-menyn.

Familjeöversikten
Grundar sig på samtliga personer som syns i Familjeöversikten. Personen, partners, barn och föräldragenerationerna.
Personöversikten
Grundar sig på samtliga personer som kan visas i Personöversikten vare sig de visas eller ej när du väljer funktionen Byrålådan. Personen, partners, barn, föräldrar, faddrar och fadderbarnen i fadder till.
Stamtavla och antavla
Grundar sig på samtliga personer som finns i tavlorna.
Söklista
Grundar sig på samtliga personer i söklistan.

Resultatet

Resultatet visas i en lista med fyra kolumner från vänster till höger

vad som visas här styrs av vad det är för typ av fil. En bild som finns i en bildnotis visas med en miniatyr av bilden. En bild eller fil som finns i arbetsmaterial visas med Windows symbol för den aktuella filtypen. Om filen inte finns visas en ikon som ska leda tanken till en bruten länk.
här visas något av följande fyra varianter.
- personens namn
- namnen på de som bildar paret i en relation
- ortens namn
- namn + levnadstid + personidentitet
typ berättar var filen finns och är något av
- Levnadsbeskrivning
- Relationshistoria
- Ort
- Arbetsmaterial
Filnamnet innehåller hela sökvägen fram till där filen finns enligt uppgifter i Disgen.

Det går att sortera kolumnerna två, tre och fyra genom att klicka i kolumnrubriken.

Överst finns fyra bockrutor som är till för att visa eller dölja delar av resultatet. Syftet med dem är att visa eller undertrycka rader i listan.

Visa arbetsmaterial och visa media är uppgifter som kommer från personer.
Visa media för orter som avser de orter som finns i olika notiser i Levnadsbeskrivningen eller Relationshistorien.
Visa media för familjer baseras på vad som finns i relationsöversikter knutna till personerna.

I den övre delen finns också uppgift om hur många rader det finns i listan.

Tips! Om du sorterar kolumnen Filnamn ser du enkelt alla filer som ligger på annan plats än den egna datamappens mapp DgPic.

I det här fallet ligger bilderna i två olika datamappar.

OBS! Tänk på att om du har många bilder så kan det ta lite tid att fylla listan.

Snabbmeny

Genom att högerklicka på en eller flera markerade rader kan du nå snabbmenyn.

Öppna notis/arbetsmaterial.
Öppnar medianotiser, bildnotiser och dialogen för arbetsmaterial. Där kan du redigera innehållet, lägga till kommentarer eller byta ut en viss bild. Det kan göras för en rad i taget. Du kan också öppna notisen genom att dubbelklicka på raden eller genom att trycka mellanslag.
Radera notis/arbetsmaterial.
Notisen eller arbetsmaterialet tas bort från personen som den är kopplad till. Det kan göras för en rad i taget.
Ändra de valda filernas sökväg.
Sökvägen är namnet på alla nivåer från toppen ner till den mapp där filen finns. Tanken med funktionen är att underlätta för de som byter dator och samtidigt bygger upp en ny filstruktur. Det gör det enkelt att uppdatera alla notiserna i Disgen. Du kan ändra sökvägen på en grupp av markerade filer.
Öppna filen som är kopplad till notisen. Filtypen styr vilket program Windows kommer att välja för att öppna den med. Funktionen är bara tillgänglig när en rad är vald och filen finns.

Bild

Etiketter

Ingress

Hanterar filer som är kopplade till Disgen - i levnadsbeskrivningen, i relationshistorien, i ortsträdet och i arbetsmaterial.

Bildplacering

Bild centrerad

Antavla - Tabell

josefinenil — Tue, 26 Nov 2024 15:46:57 +0000

Antavla - Tabell

josefinenil 26 nov 2024

Beskrivningen innehåller de flikar i inställningsmallarna som är relevanta för Antavla - Tabell. De övriga flikarna kan du läsa om i Inställningar för utskrifter och utskriftsmallar.

Inställningar

Följande flikar finns för Antavla - Tabell

Direktval
För antavlan med flikarna Innehåll, Utseende och Stilar
Övrigt med flikarna Fotnoter, Anteckningar, Källreferenser och Stilar

Direktval

Här gör du den snabba ändringen. Ska du ta med källreferenserna eller ej. Ska utskriften vara på engelska eller ej och hur ska datumformatet se ut. Samtidigt kan du fundera på om kopplade adoptivbarn och fosterbarn ska tas med eller ej.

Har du hittat en mall du gillar så kan du utgå från den och göra dina ändringar. Sådana ändringar sparar du aldrig utan du gör dem varje gång de behövs.

Här kan man också välja vilka register som ska tas med under Välj registermall samt hur sidorna ska utformas under Välj sidutformningsmall.

Det här är den vanligaste fliken du gör ändringar på. Den ser likadan ut i alla utskrifter.

För antavlan - fliken Innehåll

Här ser du vilka notistyper som är valda för aktuell mall. Här är det STD 1 som visas. Det som är intressant att titta lite närmre på är de två fälten uppe till höger. Dessa två fält är satta på det sätt bilden visar för alla inställningamallarna för Antavla - Tabeill.

Barn skrivs ut. En bock i den gör att anans barn skrivs ut. Ingen bock så skrivs bara anan ut utan sina barn.

Ensamt barn skrivs EJ ut. Är den här rutan ibockad och anan bara har ett barn så kommer det inte att skrivas ut. Det finns ju på annan plats i antavlan. Bocken är bara intressant i det fall du valt att barn ska skrivas ut.

För antavlan - fliken Utseende

Bilden visar vilka värden som är satta i alla inställningsmallar för Antavla - Tabell med ett undantag Ny rad för varje notis. Den kan skilja.

Inställningsmallar

Senaste
STD 1
STD 2
STD Eng Född Död Yrke Porträtt
STD Fin text
STD Född Död
STD Född Död Faddrar
STD Född Död Flaggor
STD Född Död Yrke Portr KFA (Källor, Fotnot, Anteckningar)
STD Född Död Yrke Porträtt
STD Maxad med Porträtt
STD Utförlig med Portr, och Bild

Sammanställning

Nedan finns en sammanställning över vilka val som är gjorda i de olika inställningsmallarna. Det framgår tydligt att vissa notistyper förekommer ofta andra aldrig. Så vill du ha med dem så måste du själv välja dem.

Bild

Etiketter

Ingress

Antavla - Tabell kan skrivas ut på många olika sätt. Den kan innehålla lite info eller väldigt mycket info - Du bestämmer.

Bildtext

Inställningsmall STD Född Död

Bildplacering

Bild centrerad

Släktöversikt

josefinenil — Tue, 26 Nov 2024 13:22:44 +0000

Släktöversikt

josefinenil 26 nov 2024

Släktöversikt i liggande form

Syfte

Släktöversikten är ett fönster där man grafiskt får en översikt över släkten och kan navigera runt i dess olika grenar. Från Släktöversikten kan man öppna Personöversikten och Relationsöversikten.

Släktöversikten är dynamisk, den uppdateras alltså automatiskt när man gör ändringar i de andra översikterna. Det gör att den är mycket praktisk att ha vid sidan när man håller på med en släktgren, den ger god överblick och är enkel att navigera i.

Du kan visa den i stående form - uppifrån och ner - eller liggande form - från vänster till höger.

Visa släktöversikten

Du visar släktöversikten via navigationsikonen i vänstermenyn där du väljer Släktöversikt. Den finns i de flesta fönster.
Du kan också trycka på F9 på tangentbordet. Då visas den person som är centrumperson i aktiv familjeöversikt som centrumperson i släktöversikten.

Inställningar och knappar

Längst uppe till vänster finns två skjutreglage som ställer in hur många generationer av anor och ättlingar som visas. Släktöversikten är ”timglasformad”, dvs. den visar centrumpersonen i mitten och det antal generationer anor bakåt som vänstra reglaget visar och det antal ättlingar framåt som högra reglaget visar. Förinställt är att släktöversikten visar 3 generationer åt båda hållen.
Visar man en stor släkt där centrumpersonen t ex har flera giften med ett antal barn kan det bli stora avstånd och svåröverskådligt. Då kan det vara klokt att temporärt minska antalet generationer, bakåt och/eller framåt, som visas.

I vissa situationer visar den liggande formen av släktskapstavlan mer än den stående. Så växla gärna mellan dem.

Underlag för utskrifter

Tänk på att du kan välja noll generationer framåt eller bakåt. Då får du en stamtavla eller en antavla. När du visar generationer både bakåt och framåt så har du något som vi kallar för timglas. Alla dess tre former kan du skriva ut som en pdf-fil genom att trycka på skrivarikonen uppe till vänster i vänstermenyn.

Vandring i släktöversikten

Enklast vandrar man i Släktöversikten med piltangenterna. Det finns vissa begränsningar med piltangenterna t.ex så skiljer det mellan anor och ättlingar.

Dubbelklick eller Enter på en person gör den till ny centrumperson, det blir den personens anor och ättlingar som visas.

Får inte hela släktöversikten plats på skärmen så kan du klicka med musen och hålla fast och dra hela bilden uppåt, neråt och åt sidorna.

Det är inte möjligt att använda scrollhjulet för att förminska eller förstora. Men genom att skriva ut SÖ till en pdf-fil är det sedan möjligt att titta på den i vilken förstoring eller förminsking man önskar både på skärmen och på papper.

Anförluster

Finns det anförluster i Släktöversikten så hanteras inte dessa på något speciellt sätt. De undertrycks inte. Det gör att man kan uppleva att det är fel ana som väljs när man pilar runt i översikten för anan förekommer mer än en gång. Hur valet görs är svårt att beskriva i ord och valet är olika beroende på vem som är centrumperson.

Om du får upplevelsen att du har en massa dubbletter så är det troligen inte så utan du har hittat anförluster som visas flera gånger.

Snabbmenyn

Vid högerklick på en person får du fram en snabbmeny med ett val nämligen
Lista N-männingar för vald person.

Tangentbordskommandon

Antal Generationer anor kan påverkas med

Plus och
Minus

Antal Generationer ättlingar kan påverkas med

Ctrl + Plus och
Ctrl + Minus

Vänstermenyn

Överst i vänstermenyn finns en skrivarikon. Klickar du på den så får du upp en dialog där valet släktöversikt är markerat. Klickar du på fortsätt får du upp en pdf-fil som visas i din standardbrowser. Därifrån kan du skriva ut filen eller spara ner den för framtida behov. Ofta finns det en ikon för "ladda ner" eller "spara som" som man använder för att spara filen. Du väljer plats där den ska sparas och ger filen ett namn.

Längre ner finns tre ikoner i vänstermenyn som är speciella just för Släktöversikten.

Visa släktöversikten liggande

Visa släktöversikten stående

Dessa båda ikoner byter plats med varandra och visar till vilket läge man kommer om man trycker på dem.

Visa föregående i söklistan

Visa nästa i söklistan

Dessa båda utgår från en söklista som kan ligga i bakgrunden där du kan vandra upp och ner och få personerna visade i släktöversikten.

Bild

Etiketter

Ingress

Dynamisk, timglasformad översikt som maximalt kan visa sju generationer bakåt och sju generationer framåt.

Bildtext

Släktöversikt i stående form

Bildplacering

Bild centrerad

Panelen Namn

josefinenil — Sat, 23 Nov 2024 22:28:17 +0000

Panelen Namn

josefinenil 23 nov 2024

Olika vyer

Namnpanelen har två olika vyer som man växlar mellan med knapparna Utökad och Standard.

I den utökade vyn har du möjlighet att påverka om namnet ska visas eller ej. Där går att skriva en kommentar eller sätta en tid när det användes och vilken källa namnet har hittats i.

Plustecknen till vänster visar att det finns mer information i den utökade vyn och att man bara kan ändra och lägga till namn den vägen. Finns inget plustecken så behöver man inte bry sig om den utökade vyn utan ändring/tillägg av namn görs då i standardvyn. Plustecknet kommer till när du börjar använda funktionerna i den utökade vyn.

Läs mer i guiden Utökade namn.

Namnfältet i panelens överdel

I det blå namnfältet överst finns två knappar.

Lägg till finns i båda vyerna och används när du vill lägga till fler namn. Du kan också lägga till en anteckning eller en fotnot för personen.
Utökad används för att komma över till vyn där du kan arbeta med funktionaliteten som finns för utökade namn.
Standard används för att komma tillbaka till standardvyn.

Ytan med vita fält

I namnpanelens standardvy finns förutom förnamn och efternamn också vilket kön personen har. Här visas också en anteckning eller en fotnot som är kopplad till personen om du har registrerat sådana.

Där finns administrativa uppgifter om när personen lades upp i Disgen och när något i personöversikten ändrades. Där finns också en Personidentitet som är unik och aldrig återanvänds för någon annan person om du tar bort den här personen. Dessa uppgifter sätter systemet och kan inte ändras av användaren.

Bild på standardvyn där panelen har dragits ut på höjden för att kunna se anteckningen och fotnoten.

Plustecknet framför förnamn och efternamn indikerar att namnen ska hanteras i vyn för utökade namn.

Den utökade vyn visar mer om namnen, ifall de är förnamn eller efternamn och om de ska visas eller ej. Där kan finnas en kommentar och ett datum som i exemplets understa fält. Inom parantes visas källan om den är angiven.

Dubbelklick på ett fält öppnar namnet för redigering. Dubbelklick på ett namnfält som ska hanteras enligt rutinen för utökade namn (det har ett + längst till vänster) gör att den vyn visas och sen dubbelklickar man en gång till på det namn man vill redigera.

För mer detaljer läs guiden Utökade namn.

Snabbmenyn

I snabbmenyn som kommer upp när du högerklickar finns följande val.

Det är den här vägen du lägger upp och tar bort anteckningar och fotnoter.

Utökad är en funktion som gör att Utökad vy visas. Nästa gång du öppnar snabbmenyn så står där Standard istället för att ta dig tillbaka till standardvyn. Tangentbordkommandot är lika i båda situationerna.

Tangentbordskommandon

Markera önskat fält så det byter färg från vitt till gult och blir aktivt.

Mellanslag öppnar fältet så det går att redigera. Om man trycker mellanslag i standardvyn på förnamn eller efternamn och namnet ska hanteras i vyn för utökade namn så kommer mellanslaget göra att man byter vy. Sen får man markera det specifika namnet och trycka mellanslag igen.
Ctrl + H öppnar dialogen för att lägga till ett namn till.
Ctrl + U växlar mellan att visa utökad vy och standard vy.

Bild

Etiketter

Ingress

Samla alla namn personen har haft i sitt liv.

Bildplacering

Bild centrerad

Hur skrivs namn

josefinenil — Sat, 23 Nov 2024 21:41:13 +0000

Hur skrivs namn

josefinenil 23 nov 2024

Om du vet vilket förnamn som är tilltalsnamn, markera det med * (asterisk) omedelbart efter tilltalsnamnet t.ex. Anna Greta*. Det kommer då automatiskt att markeras i utskrifter med den inställning som utskriftsmallen har t.ex. med fetstil. Har personen fler förnamn så skriv in alla namnen med ett mellanslag mellan dem.

En del väljer att normera namn för att underlätta sökning. Andra vill skriva av dopbokens exakta stavning. Vilken metod du än väljer, så var konsekvent. Normering av namn innebär att alla former för stavning av ett namn t.ex. Henrik, Hendrich, Hindrik, Hindrich, och Hendrik registreras med Henrik. Det var ju prästens egen åsikt om stavning, som avgjorde hur det råkade bli i dopboken. Riktlinjer finns bland annat på släktforskarförbundets hemsida.

Dubbelnamn skrivs med bindestreck om det står så i födelseboken t.ex. Karl-Erik. Flera enskilda namn kan markeras som tilltalsnamn och de behöver inte stå i följd t.ex. Hans* Olov Peter* för någon som kallas Hans Peter.

Registrera det efternamn som personen har fått från födseln för alla sorters kön. När du är tveksam till vilket efternamn ett barn ska ha, kan du vänta med att skriva in det tills det barnet flyttar hemifrån. Då står ett efternamn även om det också kan ändras längre fram.

Obs! Skriv inget annat än namn i namnfälten. Har personen haft flera efternamn skriv in dem med ett mellanslag mellan namnen.

Vid registrering av efternamn för en person med könet man eller kvinna och efternamnet innehåller -sson eller -sdotter, så kallat patronymikon eller matronymikon, räcker det att skriva in namnet för fadern eller modern med en punkt efter förälderns förnamn. När du sedan trycker Tab-tangent expanderas/ändras punkten till rätt patronymikon för valt kön. Inställning för det här finns under Arkiv > Inställningar för Disgen > Program > Inmatning.

Möjlighet finns i inställningar att visa eller inte visa barns efternamn i familjeöversikten. Inställning finns under Arkiv > Inställningar för Disgen > Utseende > Familjeöversikt.

Läs mer om inmatningstips

Läs mer om Hantera flera efternamn.

Bild

Etiketter

Ingress

Prästen hade sin egen uppfattning om hur det skrevs och personen själv var inte alltid skrivkunnig så namnet kunde stavas på olika sätt beroende på vilken församling man bodde i. Du vinner på att vara konsekvent när du gör ditt val av hur det ska stavas.

Bildplacering

Bild centrerad

Fler föräldrar

christergus — Fri, 22 Nov 2024 22:54:31 +0000

Fler föräldrar

christergus 22 nov 2024

Icke-biologiska föräldrar i släktforskning

Disgen ger nu möjlighet att hantera icke-biologiska relationer för de som önskar. Av tradition har släktforskning i stort sett helt drivits ur ett biologiskt perspektiv. Idag är inte alla släktforskare lika biologiska utan ser mer till de sociala sammanhangen. Inom adeln har adoption förekommit redan innan lagen tillkom 1917 vilket också framgår av t.ex. Svenska adelns Ättartavlor (Elgenstierna). Fosterbarn var däremot vanligare. Ett vanligt exempel är dottern som lämnar sitt ”oäkta” barn hos sina föräldrar och flyttar vidare utan barnet. Barnet växer upp som fosterbarn eller ”syskon” till sina mostrar och morbröder.

Skapa första föräldraparet till en person

Du skapar de första föräldrarna från familjeöversikten och anger om det är en biologisk eller någon icke-biologisk relation till respektive förälder.

Om föräldrarna redan finns kan du skapa dubbla familjeöversikter med barnet i den ena och föräldrarna i den andra och använda dra och släpp tillsammans med att Shift hålls nere, för att knyta ihop dem.

Skapa fler föräldrar till en person

Om föräldrarna redan finns kan du skapa dubbla familjeöversikter med barnet med sina föräldrar i den ena och de nya föräldrarna i den andra och använda dra och släpp för att knyta ihop dem. I samband med dra och släpp anger du vilken typ av relation barnet har till de nya föräldrarna.

Om de inte finns skapar du dubbla familjeöversikter med barnet med sina föräldrar i den ena. I den andra registrerar du föräldraparet och använder dra och släpp för att knyta ihop dem. I samband med dra och släpp anger du vilken typ av relation barnet har till de nya föräldrarna.

En detaljerad beskrivning finns i slutet av guiden Sammankoppla personer med dra och släpp.

Visning av barn med sin(a) föräldrar

Familjeöversikt

I familjeöversikten visas familjen till centrumpersonen. Markera den och tryck på Mer i vänstermenyn. Välj där ”Nästa familj” för att visa centrumpersonen med sin andra familj. För att visa den tidigare familjen, välj ”Föregående familj”.

Personöversikt

Det föräldrapar som står överst i föräldrapanelen i personöversikten är primärt och kallas första föräldraparet och är det som visas i utskrifter av antavlor och stamtavlor. Det är också de föräldrar som initialt visas i familjeöversikten, släktöversikten och när du bygger an- och stamtavlor. Det går att växla familj, med högerklick för en förälder kan du flytta föräldraparet upp eller ner i listan och därmed byta primärt föräldrapar.

Släktöversikt

Släktöversikten visar de primära föräldrarna som kan vara biologiska, icke-biologiska eller i undantagsfall både och om en styvförälder adopterat partnerns biologiska barn.

Bygga antavla

Du kan bygga en antavla som bygger på de första föräldraparet eller de biologiska beroende på vilket behov du har. I DNA-sammanhang vill du troligen endast arbeta med det biologiska trädet.

Bygga stamtavla

Du kan bygga flera olika typer av stamtavlor samt välja om du endast vill ha med biologiska barn eller alla barn.

GEDCOM-export

Tack vare att du kan bygga olika typer av tavlor kan du också skapa urval i en söklista för olika behov för GEDCOM-export i olika sammanhang. Det kan t.ex. gälla för DNA-frågor eller Disbyt-bidrag.

Utskrifter

Byggd tavla gäller vid utskrift. Har man med icke-biologiska barn så kommer de med i utskrifterna om man inte går in och väljer bort adoptiv- och fosterbarn i utskriftens inställningar. Men gör man det så kommer de inte ut. Gäller tabell likväl som grafiska. Har du bara biologiska barn i den byggda tavlan så spelar bockarna i inställningsmallen ingen roll.

Ska du skriva ut en antavla så måste du, redan när du bygger antavlan på skärmen, ta ställning till om den ska baseras på första föräldraparet eller på biologiska föräldrar. Det gör du i dialogen för bygg antavla.

Bild

Etiketter

Ingress

Registrering av icke-biologiska föräldrar innebär flera möjligheter som sammanfattas här.

Bildplacering

Bild centrerad

Fosterförälder blir adoptivförälder

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 22:43:20 +0000

Fosterförälder blir adoptivförälder

josefinenil 22 nov 2024

Det händer ju att relationen mellan en förälder och ett barn förändras. Vanligast är väl att ett styvbarn adopteras men det förekom nog även förr att ett barn flyttade in och så ville man säkerställa att det skulle ärva och då adopterade man barnet. Inte på 1700-talet som det här exemplet är skapat från men i början på 1900-talet kunde det säkert hända.

I det här exemplet har vi valt att se på Knut Nilsson som en fosterfar för barnet bodde hos honom en tid innan han flyttade ihop med modern Nilla Månsdotter. Därför var han fosterfar ett år och sen adopterade han barnet.

Här beskrivs hur man i personöversiktens föräldrapanel gör för att registrera flera relationer till en person. Bilderna kan skilja sig åt beroende på vilken Disgen-version du använder.

Hur du gör för att registrera Knut som fosterfar beskrivs i guiden F ler föräldrar och Sammankoppla personer med dra och släpp.

Nu vill du ange att Knut faktiskt adopterade partnerns barn. Dubbelklicka på Knut så får du upp en dialog.

Här går det bara att hantera den relation som redan finns. För att lägga till ytterligare en relationstyp så trycker du på knappen Avancerad vy nere till vänster.

Här kan du lägga till en relationstyp till för Knut genom trycka på Lägg till.

Du markerar att han ska vara Adoptivförälder. Vet du när adoptionen skedde så sätter du dit ett datum också. Tryck på OK.

Om båda föräldrarna är både foster-och adoptivförälder så gör du samma sak för båda.

I den avancerade dialogen syns nu att han har två relationer till barnet.

Nu ser du tydligt i panelen Föräldrar att först var Knut fosterförälder och sen blev han adoptivförälder.

Detta visas också i ansedeln.

Bild

Etiketter

Ingress

Hur registrerar man två typer av relation till ett barn utan att få en extra relation?

Bildplacering

Bild centrerad

Faddrar

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 22:10:48 +0000

Faddrar

josefinenil 22 nov 2024

Disgen erbjuder möjlighet att registrera personer som antecknats som vittnen eller faddrar vid ett barns dop. De benämns här faddrar och registreras i första skedet som personer med de uppgifter som finns i dopboken. Din fadder kan också vara en person som redan finns i din databas. Då väljer du den och ev kompletterar informationen.

På landet var faddrarna ofta släktingar eller ingifta, så även om du från start inte vet hur de var släkt när du registrerar dem så kommer du troligen att hitta många av dem i ditt släktträd längre fram i din forskning. En och annan prästfru eller bondmora kan också förekomma till ett torparbarn. I städerna var det inte lika självklart att det var släkt. Där är det lika vanligt att faddrarna kommer från vänkretsen och kunde vara kollegor till fadern. Det är också spännande information som berättar om familjens sociala sammanhang.

Du väljer vad som fungerar bäst för dig. Lägga in alla faddrarna, lägga in de du vet är släkt och resten skriver du kanske in som en anteckning på dopnotisen, eller skriver alla i en anteckning eller en fotnot eller i en helt vanlig textnotis. Möjligheterna är många.

Det finns många sätt att hantera faddrar.

Innan du bestämmer dig för vilket sätt du vill hantera faddrarna på så fundera över hur du vill att de ska presenteras i utskrifter och kanske i en digital släktbok i html.

Använder du fadderfunktionen så kan du styra om de ska med i utskrifter eller ej.
Är faddrarna en självklar del i beskrivningen av en person så fungerar textnotisen men du förlorar kopplingen till släktingarna.
Är informationen om faddrarna något du sällan vill dela med dig av så lägger du dem i dopnotisens anteckningar.
Använder du fotnoter mycket och normalt skriver ut dem så kan fotnoten fungera.
Vill du göra fadderanalyser för att bekräfta släktskap så använder du fadderfunktionen.

Du kan kombinera fadderfunktionen med textnotis, anteckningar eller fotnot beroende på vad som känns bäst för dig. Ex. vis hantera släktingarna med fadderfunktionen och övriga faddrar i anteckningar, fotnot eller textnotis.

Du väljer vad som fungerar bäst för dig. Det viktiga är att du någonstans noterar alla faddrarna när du nu har hittat dem och lyckats tolka deras namn så du slipper göra det jobbet en gång till. Välj en väg. Du kan ändra dig när du provat en tid. Lägger du dem som anteckningar eller fotnoter så komplettera gärna med en flagga, typ ”har okopplade faddrar”, om du i framtiden enkelt vill gå tillbaka och analysera om faddrarna verkligen inte var släkt. Se guiden Flaggor om du väljer det alternativet.

Fadderfunktionen

Funktionen startas från en knapp i fadderpanelen i personöversikten och innehåller en dubblettsökning så du får hjälp att upptäcka om personen redan finns i din databas.

Vet du att faddern finns så kan du också koppla ihop dem med dra och släpp. Läs mer i Sammankoppla personer med dra och släpp.

Funktionen finns beskriven i guiden Lägg till faddrar.

Faddrar i utskrifter

Väljer man att få faddrarna utskrivna så får man också information om vilka fadderbarn personen har.

Faddrar och fadderbarn kan skrivas ut i ansedel, antavlan i tabellform och stamtavlan i tabellform. De kan också tas med i släktpresentationern för webbläsare.

De kan skrivas ut för huvudpersonen, för ingifta och för barnen. Här får man undersöka inställningarna för varje utskriftsform för att se var de kan skrivas ut och hur det ser ut.

Nedan visas några exempel.

Ansedel

I ansedel har faddrarna fått en egen avdelning efter Far och Mor.

I exemplet nedan handlar ansedeln om Marna Bengtsdotter. Hon var gift med Pål Svensson.

Fadder kopplad till personer som det finns mycket forskat om.

Marna hade fyra faddrar men var själv fadder till fem barn.

Tips - Kommentaren

Man får tänka sig för lite när man skriver kommentarerna. De här är skrivna helt ur fadderbarnets synvinkel. När de då skrivs under Fadder till så får det lite lustiga konsekvenser. Önskan var från början att förklara hur faddern var släkt med fadderbarnet för att göra det synligt i utskrifter. Det fungerade bra i äldre versioner av Disgen men när nu faddrarna blir personer så kanske man ska tänka på hur man uttrycker det.

När personen själv är fadder och relationen är inskriven i texten så ser det ut som om fadderbarnet Ola är gift med Pål Svensson när det i själva verket är Olas fadder Marna som är det.

Tips - Yrke

När faddern är kopplad till exempelvis en släkting så kan den släktingen haft många yrken genom åren. Det yrke som skrivs ut här är det sista dvs det som är skrivet sist i levnadsbeskrivningen för faddern. Rusthållaren i exemplet ovan var kanske bara dräng när han deltog vid dopet men har sen blivit rusthållare. Han kanske avslutade livet med att skrivas som ”f. d. Rusthållare”. Det naturliga är att det yrket läggs sist om man har alla notiser i tidsordning. I det fallet hade det stått f.d. Rusthållare här istället för Rusthållare.

Fadder upplagd som person men inget mer är forskat på den

I exemplet nedan hade personen tre faddrar, men var själv aldrig fadder.

De här tre faddrarna är upplagda som faddrar men inte inkopplade i någon släkt. Det är bara i relationen som faddrar de förekommer och inget mer är forskat på dem så det finns inga uppgifter om född och död. Johan Bengtsson har dock fått en levdenotis i samband med dopet han var med på och därför finns det ett årtal med streck runt som visar det. Hade Johan varit fadder till flera barn under ett antal år så kanske du har knutit in honom till samtliga fadderbarn och gett honom en levdenotis för var och en utan att för den skull forska mer på honom då kunde det ha stått Johan Bengtsson -1884-1886-.

Fadder som finns i en anteckning, fotnot eller i en textnotis

Väljer du någon av dessa metoder så bestämmer du själv hur du vill att uppgifterna ska presenteras i en utskrift.

Faddrar från Disgen 8.x

Alla faddernotiser i Disgen8.x har vid konverteringen till Disgen 2016 eller senare gjorts om till personer enligt samma principer som om de registrerats via fadderfunktionen och har bara koppling till fadderbarnet. Läs mer i guiden Importerade faddrar.

Det finns flera sätt att förhålla sig till importerade faddrar.

Låt dem ligga som de ligger. De har inga födsel eller dödsuppgifter. De har inget kön satt så man inser raskt att det är en fadder om de kommer med i en söklista. En dag kanske du vill titta på dem lite närmre.
Använd rutinen Justera faddrar under Verktyg och bestäm vad som ska hända med dem.
Läs mer i guiden Justera faddrar.
Ta jobbet att gå igenom dem och se om de redan finns i din databas och koppla in den som finns och ta bort den importerade faddern. Kan ge ett antal aha-upplevelser när man inser att det finns släktskap man inte hade en aning om.

Bild

Etiketter

Ingress

Lägg in faddrarna som personer relaterade till fadderbarnet. De var ju ofta släkt. Det blir enklare att göra fadderanalyser för att finna sannolika släktskap.

Bildplacering

Bild centrerad

Registrera en textnotis

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 21:56:35 +0000

Registrera en textnotis

josefinenil 22 nov 2024

Notistyper för löpande text

Det finns fem olika notistyper för löpande text där du själv bestämmer hur de ska användas.

Text är äldst och därför används den här som exempel.
Extra text är tänkt för dina egna funderingar som du inte planerar att dela med dig av men inget hindrar dig från det.
Boktext är tänkt för att tas med i en bok.
Webbtext är tänkt för att tas med i en släktpresentation på webben.
Hypotes är tänkt för att kunna dokumentera de slutsatser du har kommit fram till men som du ännu inte är säker på att det verkligen är så.

I en bok vill man kanske skriva mer personligt. På webben vill man kanske inte dela med sig lika mycket. Eftersom alla notistyperna är valbara i olika utskrifter så kan samma sak stå i flera notiser men anpassat för situationen de ska läsas i. Textnotisen kan då användas för sådan text som man vill ta med både i en bok och i en släktpresentation på webben. Du bestämmer hur du vill använda dem.

Du kan skapa flera notiser av samma sort och lägga dem i levnadsbeskrivningen på den plats som passar. Ofta väljer man att lägga dem i tidsordning blandat med andra notistyper som levde och flyttade osv.

Vi kallar alla de ovan beskrivna notiserna för textnotiser för att slippa upprepa alla fem varianterna varje gång vi skriver om dem. De hanteras alla likadant.

Registrera en textnotis

Notiser registreras ifrån personöversiktens panel för levnadsbeskrivning. Öppna Personöversikten för den person där textnotisen ska registreras genom att dubbelklicka på centrumpersonen i Familjeöversikten, klicka höger musknapp på önskad person och välj Visa person-/relationsöversikt i snabbmenyn som kommer upp eller markera personen och tryck mellanslag.

Markera den notis du vill att den nya notisen ska läggas efter. Klicka på Lägg till notis i titelraden i panelen Levnadsbeskrivning och välj Text i listan som kommer upp.

Fyll i Text. Det finns ett antal redigeringskommandon du kan använda som finns beskrivna längre ner. Läs också om hur du kan redigera texten i Textfält, Fotnot och Anteckningar i guiden Återkommande funktioner.

Fyll i Källreferens.

Fyll i något i Fotnot om du vill kunna välja att skriva ut det som en fotnot i dina utskrifter.

Fyll i något i Anteckningar. Det går också att få med i vissa utskrifter men tanken med fältet är att du där kan skriva ner minnesanteckningar som hjälper dig att forska vidare vid ett senare tillfälle eller annat som du vill komma ihåg men normalt inte tänker dela med dig av.

Avsluta med att trycka på OK för att spara notisen i databasen.

Observera plustecknet till höger i notisen. Det finns där för att visa att du har skrivit något i Fotnot och/eller i Anteckningar.

Redigeringskommandon som påverkar utskriften av textnotiser

I den text som Disgen skriver ut kan redigeringskommandon infogas. Den främsta användningen är i textnotiserna men du kan också använda dem i andra notiser. Redigeringskommandon fungerar även på text som tas in från fil (se nedan), men inte i text som skrivs ut som fotnoter.

Ett redigeringskommando inleds med en vänstervinkel (<) och avslutas med en högervinkel (>). Själva kommandot består av två bokstäver som alltid måste skrivas stora. Efter de två bokstäverna kompletteras vissa kommandon med ett tal eller en text. Ett redigeringskommando måste i sin helhet rymmas på en rad.

Här följer en lista på redigeringskommandon som finns.

<EDååååmmdd>

Extra datum. Används när du vill få ett datum i texten att redigeras på samma sätt som datum i till exempel födelsenotiser.

<EO...>

Extra ort. Innehållet skrivs ut i texten och förs till ortsregistret. För detaljer om formatet, se nedan.

<EP...>

Extra person. Innehållet skrivs ut i texten och förs till personregistret. För detaljer om formatet, se nedan.

<FIfilnamn>

Infogar text från en fil vid utskrift. Texten måste vara vanlig text i ANSI-kod (den teckenkod som Windows använder). Du kan inte använda text som du skapat i en ordbehandlare och sparat på vanligt sätt. En sådan fil har ett format som Disgen inte förstår. Många ordbehandlare har dock möjlighet att spara till vanlig text. Texten kan innehålla redigeringskommandon, dock inget ytterligare FI-kommando.

Observera: Om du anger ett enkelt filnamn, till exempel "ORD.TXT" så förutsätter Disgen att den filen ligger i datamappen.

Alternativt kan du ge en fullständig sökväg, dock helst inte s.k. relativ sökväg.

<NR>

Mata fram till ny rad.

<NRn>

Mata fram n nya rader.

<ORtext>

Texten kommer att sättas ut som om den vore ett enda ord. På detta sätt kan man komma förbi den radplanering som Disgen annars gör.

Formatet för EO och EP

Inom vinklarna anges delar av namnet med konstruktionen =n...= där n är en siffra som anger ordningen i registret. I den utskrivna texten skrivs allt inom vinklarna i den ordning de står (med likhetstecknen borttagna).

Numren betyder för ort: 0-obestämt, 1-torp, 2-gård, 3-by, 5-socken, 6-härad, stad, 7-län, 8-land, 9-reserv.

Numren betyder för person: 1-Efternamn, 2-Förnamn, 3-Yrke

Exempel:

<EP=3Bonden= =2Olof= =1Andersson=> ger vid utskrift Bonden Olof Andersson och till registret Andersson, Olof - Bonden.

<EOSäteriet =2Långåker= i =5Kållered= sn> ger vid utskrift Säteriet Långåker i Kållered sn och till registret Långåker, Kållered.

Således kan du ganska fritt välja hur den löpande texten skall se ut och ändå få korrekt utseende i registret.

Att tänka på

Du bör undvika att använda de fyra tecknen < > = och $ i löpande text för att inte få dem tolkade som redigeringskommandon eller språkval.

Bild

Etiketter

Ingress

Läs hur du registrerar egen text i en textnotis och vilka redigeringskommandon som finns.

Bildplacering

Bild centrerad

Statistik

christergus — Fri, 22 Nov 2024 21:29:53 +0000

Statistik

christergus 22 nov 2024

Statistikfunktionen hittar du i Verktygs-menyn.

Tillgängliga statistikuppgifter

För närvarande visar vi statistik i tabellform över

Antal personer
Antal barn per person
Medelålder
Livslängd
Antal relationer per person
De 10 vanligaste namnen

Personer måste ha en född eller döpt notis och en död eller begravd notis med datum som inte är en fras för att ingå i åldersberäkningar. När datum som inte är exakta används, t.ex. omkring, så görs en bedömning vilket exakt datum som ska tillämpas. Noteras också att livslängdsstatistiken endast tar med de personer med som har födelse och dödsuppgifter. Därmed kan summan av antalet personer skilja sig från antalet i de övriga funktionerna.

Resultatet inleds med info om urval och antal personer per kön:

Urval

Du kan välja att ta fram statistiken för alla personer i databasen eller för ett urval baserat på flaggor. Med flaggornas hjälp kan du göra ett urval på personer med någon av de valda flaggorna eller personer med alla valda flaggor.
Dialogen ser ut på följande sätt. Du inleder med att välja om du ska göra ett urval och hur det ska tillämpas. Du kan sedan markera en eller flera flaggor i vänstra kolumnen och flytta över till högra kolumnen.

Statistiken sparas och visas som en webbsida. Statistiken kan ta lite tid att generera om man har många personer i sitt urval så var lite tålmodig.

Filen sparas i datamappen i DgTmp där du kan hämta upp den igen via Arkiv > Datamapp > Öppna datamapp när du vill. Bytte du inte namn på den så heter den Statistik.htm

Möjligheter

Statistiken i Disgen är i tabellform. Ta kontakt med en fadder om ni upplever att någon statistik saknas eller om något skulle tjäna på att visas grafiskt.

Bild

Etiketter

Ingress

Nyfiken på statistiska uppgifter om din släkt? Resultatet, som t.ex. dina vanligaste förnamn, presenteras i webbläsaren.

Bildplacering

Bild centrerad

Radera person

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 21:10:19 +0000

Radera person

josefinenil 22 nov 2024

Syfte

Att ta bort personer kräver lite funderande innan man gör det. Ibland är det bara en person som ska tas bort och beroende på vilken inställning man har i Disgen görs det på två olika sätt.

Ibland är det flera personer exempelvis i en familj som ska tas bort och då kan det underlätta i vilken ordning man tar bort dem i.

Ibland är det en dubblett som ska tas bort och då har man en del förberedande arbete att göra.

Läs också i slutet om vilka inledande kontroller som är bra att göra innan du tar bort en person.

Inställningar

Beroende på inställningar i programmet finns två alternativ.

Från Arkiv > Inställningar i Disgen och under första fliken Inmatning finns alternativet: Tillåt radering av personer utan föregående losskoppling.

Programmet installeras med en standardinställning utan bock för detta alternativ. D.v.s. det är inte tillåtet att radera personen utan att först ha kopplat bort personen från den relation som den är bunden till.

Så här gör du

Bock finns i rutan

Finns bock i rutan för detta alternativ kan personen raderas genom att markera personen, högerklicka och i snabbmenyn välja radera.

Bock finns inte i rutan

Saknas bock i rutan för detta alternativ utgår du från familjeöversikten, där personen du önskar radera finns, och väljer från vänstermenyn Flytta eller koppla personer mha två fönsteröversikter. Alternativt kan du trycka ned F12 knappen på tangentbordet.

Välj personen som du önskar radera till centrumperson i ett av fönstren. Är personen centrumperson i båda fönstren välj den person (partner, mor eller far) som den person du önskar radera är relaterad till som centrumperson. I det fönster där personen du önskar radera inte är centrumperson kan personen kopplas loss genom att högerklicka på personen och välja Koppla loss i snabbmenyn.

Utgår du från det andra fönstret högerklickar du på relationen ovanför eller nedanför centrumpersonen och väljer Koppla loss. i snabbmenyn.

Det kommer upp en snabbmeny med en fråga om du verkligen vill koppla loss. Samtidigt påpekas att du kan hitta den losskopplade personen i Kom ihåg-listan som finns i Välj person (glada gubben).

Personen som du önskar radera finns nu ensam i ett av fönstren och nu kan personen raderas genom att högerklicka och välja Radera i snabbmenyn.

Anledningen till att man arrangerar fönstren för flyttning/koppling är att skulle du bara ha ett fönster synligt och kopplar loss personen så försvinner personen från familjeöversikten. Du måste då söka fram personen på nytt och välja att visa personens familjeöversikt innan du kan radera. Den hittas enkelt via Välj person > Kom ihåg-listan.

Exempel på att radera en person

Det här exemplet utgår från modell STD 2 där det finns en familjeöversikt till vänster och en personöversikt till höger.

En av dubbletterna ska raderas. Högerklicka på den personen. Som bilden ovan visar så är Radera inte aktivt p.g.a. att det saknas bock för Tillåt radering av personer utan föregående losskoppling. Välj därför Flytta / Koppla i vänstermenyn.

Ikonen Flytta / Koppla

Två identiska familjeöversikter öppnas. Gör den personen som skall bort till centrumperson i den ena familjeöversikten.

Använder du den högra familjeöversikten högerklickar du på personen som skall raderas och väljer koppla loss i snabbmenyn.

Svara Ja

Använder du den vänstra familjeöversikten så högerklickar du på relationen ovanför centrumpersonen och väljer koppla loss i snabbmenyn.

Svara Ja

Resultatet blir det samma. Personen du kopplar loss blir en obesläktad man eller kvinna som går att radera.

Högerklicka på den personen som skall raderas och välj Radera i snabbmenyn.

Svara Ja

Det fönstret som innehöll personen, du just tagit bort, stängs.

Eftersom du inte hade mer än två fönstergrupper öppna så breder den kvarvarande familjeöversikten ut sig över hela ytan där det just legat två familjeöversikter.

Vill du återgå till modell STD 2 så gå upp i titelradens högra del och välj STD 2 under ikonen Byt till modell så ritar fönstret om sig med familjeöversikten till vänster och personöversikten till höger.

Klart!

Inledande kontroll av personens alla relationer

Innan du går vidare rekommenderar vi att du tittar på personens alla relationer och tar ställning till hur du ska göra. I personöversikten kan du titta i panelerna faddrar och fadder till. Förutsätter att du visar de panelerna (i vänstermenyn Mer välj Visa - Alla).

Familjeöversikten berättar om relationer till föräldrar, barn och partner. Först då har du en bra bild över vilka relationer personen du vill ta bort har. Ska personen verkligen tas bort. Kanske är det fler personer som ska tas bort.

Självklart har du fört över viktig information från dubbletten till den du ska ha kvar. Se guiden Ta bort dubbletter.

Ser du inga problem med att ta bort personen så är det bara att göra det.

Bild

Etiketter

Ingress

En dubblett nu igen. Så irriterande! Ta bort den!
Så här gör du.

Bildplacering

Bild centrerad

Dubblettkontroll vid registrering

christergus — Fri, 22 Nov 2024 20:46:29 +0000

Dubblettkontroll vid registrering

christergus 22 nov 2024

Vid registrering av enskilda personer görs en dubblettsökning mot hela din databas. Du kan välja bort den genom en inställning som finns under Arkiv > Inställningar för Disgen.

Har du svårt att hitta bokstäverna på tangentbordet kan det vara bra att förlänga tiden innan automatisk sökning börjar. Tiden börjar räknas från det du slutar skriva. Du hittar inställningen för den på samma plats som ovan. Se mer i Inställningar av programmet.

Så här gör du

När du ska registrera en person visas en lista med möjliga dubbletter som uppdateras i takt med att du registrerar personens för- och efternamn. Längst ner till höger visas antalet träffar för tillfället.

Markera en person och högerklicka så kan du öppna en personöversikt för att se om det är rätt person eller ej. Om det är fel person så kan du stänga personöversikten och titta på en annan person.

Du kan klicka på rubrikerna (PersonID, Namn, Född och Födelseort) för att ändra sorteringen i listan så det passar dig bättre. Bra om du får många träffar.

Du kan fortsätta till registreringen av födelsenotisen. När du fyller i datum och/eller ort så fortsätter dubblettsökningen.

Om du inte hittar någon dubblett så är det bara att fortsätta registreringen i guiden och bortse helt från förslagen som visas.

Om du hittar personen som du tänker registrera så markerar du den och klickar på Koppla dubblett.

När ett barn registreras kontrolleras den valda personen som du valt att koppla så att den inte redan har biologiska föräldrar. Om den har det visas ett felmeddelande med info om hur du går vidare. Läs mer i Fler föräldrar. Du kan också läsa mer i slutet av guiden Sammankoppla personer med dra och släpp.

Tips 1

När du kopplar en förälder eller partner till en redan existerande person så bör du vara observant och kontrollera att det blev rätt i förhållande till barnen. Framförallt om du har icke-biologiska relationer inblandade.

Tips 2

Allt eftersom du fyller i uppgifterna i de flikar du har uppgifter till så kommer de att visas i rutan uppe till höger och namnet visas i titelraden.

Bild

Etiketter

Ingress

Kontrollera om det finns dubblett till personen du registrerar.

Bildplacering

Bild centrerad

Ansedlar för alla

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 20:45:02 +0000

Ansedlar för alla

josefinenil 22 nov 2024

Antavla ansedlar för alla är en snabb variant för att skriva ut just ansedlar för alla som finns i antavlan. Har du dubbelsidig utskrift på din skrivare så funkar den dåligt för utskriften håller inte rätt på om ansedeln börjar på en udda eller jämn sida.

Inställningarna för denna utskrift fungerar på samma sätt som de gör för ansedeln. Det kan du läsa mer om i guiden Utskrift av ansedel.

Du har möjlighet att få med namnregister, ortsregister och källrefernsregister i slutet av hela utskriften. Detta finns inte förvalt i någon mall men du lägger enkelt till det i inställningar under fliken direktval.

Inställningsmallar

Följande inställningsmallar finns:

STD 1
STD 2
STD Fin text
STD Fin text Porträtt
STD Kort KFA Flaggor Oforskat (Källreferenser Fotnot Anteckninger)
STD Kortfattad
STD Kortfattad Eng
STD Kortfattad KFA Flaggor (Källreferenser Fotnot Anteckningar)
STD Normal
STD Normal Faddrar
STD Utförlig
STD Utförlig Bild
STD Utförlig Bild familj
STD Utförlig KF (Källreferenser Fotnot)

Bild

Etiketter

Ingress

Denna utskrift ger dig en ansedel för varje person i antavlan.

Bildplacering

Bild centrerad

Registrera en relation utan partner

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 18:10:22 +0000

Registrera en relation utan partner

josefinenil 22 nov 2024

Registrera en relation

Gör den person, som ska få en relation, till centrumperson.

I familjeöversikten, för önskad centrumperson, syns de fyra knapparna Relation, Partner, Son och Dotter längst ner. De är aktiva och valbara. Tryck på Relation och du får upp en dialog där du kan välja att registrera en relationsnotis direkt.

I övre delen ser du vilka relationsnotiser du kan välja bland. Du kan också låta bli att lägg till någon relationsnotis genom att välja Ingen notis.

I det här fallet vet du att personen var gift men du vet inte med vem så det förvalda alternativet Gift blir bra. Har du hitta uppgiften i dödboken så kanske du också har ett datum för giftermålet. Fyll då i det här och ange också källan.

Tryck OK.

Centrumpersonen har fått en relation sammankopplad med en ruta för partnern (ej registrerad, okänd partner). Se guiden Skapa en relation och lägg till en partner som berättar om flera olika sätt att lägga till en partner.

Öppna relationsöversikten, genom att dubbelklicka på relationsrutan eller markera den och tryck mellanslag, och se hur det blev.

Stäng relationsöversikten med X uppe till höger.

Klart!

Kommentar

För att registrera barn till en vald centrumperson krävs att en relation till en partner är skapad. Partnern behöver inte vara inlagd. Du lägger till partnern om du hittat uppgifterna. Då klickar du på det tomma fältet intill relationen som det står Partner i och registrerar partnern i dialogen Lägg till ny person.

Dialogen Relation kan startas på tre olika sätt.

Knappen Relation längst ned i familjeöversikten
Klicka höger musknapp på Centrumpersonen och välj Relation utan partner i snabbmenyn som kommer upp.
Se till att centrumpersonen är aktiv och tryck ned tangenten R.

Bild

Etiketter

Ingress

Läs hur du registrerar en relation utan partner.

Bildplacering

Bild centrerad

Utskrift utgående från källor

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 16:58:44 +0000

Utskrift utgående från källor

josefinenil 22 nov 2024

Syfte

Du kan skriva ut källor och hänvisningar med eventuella citat. Om du vill kan du också skriva ut de personer som använder källan.

Så här gör du

Du startar utskriften från ikonen med skrivaren och väljer Utgående från källor och sätter en bock i Text.

Det startar en guide med flera steg.

Steg 1. Välj en grupp, källa eller hänvisning att utgå ifrån

Använd knappen Välj för att visa källträdet och göra ditt val.

Utskriften kommer att omfatta det du valt plus alla underliggande grupper, källor och hänvisningar.
Även om du enbart vill skriva ut källor du skrivit som fri text i fältet Källa på notiser, så måste du välja något i källträdet, men detta val påverkar inte utskriften.

Steg 2. Välj vad du vill ta med i utskriften

Typ av källor

Ta endast med Disgen-källor - Markera detta val om du vill att enbart källor som finns i källträdet ska tas med.
Ta med alla källor som inte är Disgen-källor - Markera detta val om du vill att enbart källor inmatade som fri text ska tas med.
Ta med alla typer av källor - Markera detta val om du vill att både källor i källträdet och källor inmatade som fri text ska tas med.

OBS! Om du väljer att inkludera källor som inte är Disgen-källor, så kommer samtliga sådana att skrivas ut. Detta är kanske inte vad du väntar dig, men eftersom sådana källor inte ligger i någon typ av struktur så påverkas de inte av det val du gör i källträdet. Därför skrivs alla ut.

Enbart källreferenser som används

Ta bara med källreferenser som används - om du markerar detta val kommer endast de källreferenser att skrivas ut som används av någon notis.
Ta med alla oavsett om de används eller inte - Det innebär att även de som inte används av någon notis kommer att tas med

Personnamn eller inte

Ta med personnamn - Namnen på de personer som använder en viss källa kommer att skrivas ut efter källan.
Ta inte med personnamn - Källdata skrivs ut, men inte vilka personer som använder respektive källa.

Välj vad som ska skrivas ut

Här väljer du om bara källor och grupper ska skrivas ut eller om du vill att hänvisningarna också ska tas med, vilket inkluderar eventuella citat.

Du kan också bestämma stilarna för det som skrivs ut.

Bild

Etiketter

Ingress

Här kan du skriva ut vilka källor och hänvisningar du använder. Du kan skriva ut vilka personer som är kopplade till dem eller bara källorna.

Bildplacering

Bild centrerad

Antavla - Komprimerad

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 16:40:46 +0000

Antavla - Komprimerad

josefinenil 22 nov 2024

Komprimerad antavla kan användas på flera olika sätt. Den omfattar på första sidan Proband och 5 generationer. Skriver du ut fler generationer än så så blir det mycket papper med lite information på varje sida. Men du kan vara lite smart så får du ner sidantalet och mer info på varje sida. Ett sätt att vara smart på beskrivs sist på den här sidan.

Inställningsmallens uppbyggnad

Vi tittar bara på fliken För Antavlan. Den har fyra underflikar Innehåll, Utseende, Stilar och Färger. Stilar hoppar vi över för den fliken fungerar likadant i alla inställningsmallar. I exemplet nedan används inställningsmallen STD A4 Färg Antavlenr.

Underfliken Innehåll

Här bygger du upp innehållet i de 6 generationerna med start i generation 0 dvs probanden upp till generation 5.

På bilden är generation 0 Proband markerad. Denna ruta breder ut sig över hela sidans bredd så här kan man hålla sig till två rader för att inte förbruka för mycket av antavlans höjd. Nästa kolumn berättar just om antalet rader. Den högra innehåller möjlig uppgifter som kan väljas att lägga på varje rad. I det här fallet är det Antavlenummer, Efternamn, och alla förnamn som är förbockade. Dimmat syns att Födelsedatum + ort och Dödsdatum + ort är förbockade men det är gjort på rad 2 och för att fylla i rad 2 så måste du klicka i cirkeln med nr 2 så visas vad som är ifyllt för rad 2.

Börjar man i vänstra kolumnen och klickar sig igenom alla generationerna så visas i mittenkolumnen hur många rader den generationen har och längst till höger ser man rad för rad vilka uppgifter som är valda.

När man markerat generation och en rad så ser man till höger vad som är valt men det gör man också i botten av dialogen. Där visas rad för rad vad som är valt för aktuell generation.

Underfliken Utseende

Andel av antavlan för varje generation

Beroende på vilka uppgifter du valt att skriva ut så kan du påverka utrymmet i höjdled på varje generation. Det gör du i fälten i övre vänstra ramen.

Generation för generation anger du hur många promille av höjden den generationem ska ta. Dvs slutsumman av det man fyllt i är alltid 1000. Enklast är att fylla i uppgifterna uppifrån och ned för systemet räknar ut vad som är kvar till generation 5 så den rutan kan du inte ändra i. Ute till höger ser du en avbildning av sidan som kommer att skrivas ut. Den förändras när du ändrar uppgifterna om höjden på varje generation. Den är inte exakt men ger en hint om slutresultatet.

Allmänt

Bockar du för Visa generationsnummer så kommer det att skrivas i vänstra sidan av tavlan.

Bockar du för Tillåt tomma rader så kommer exempelvis ett saknat efternamn som skulle skrivas på egen rad att uppta en rad trots att efternamnet inte finns.

DNA forskningsstöd

Bockar du för Ta bara med anor med X-match så kommer antavlan bara att innehålla det som är X-matcher. Bra att ha vid DNA-forskning.

Bockar du för rutan ovan så har du möjlighet att bocka för nästa ruta också. Den innebär att du i antavlan kan se vilka anor du inte forskat fram som ingår i X-match trädet.

Textplacering

Här har du möjlighet att påverka var i rutan texten ska skrivas både i sidled och i höjdled.

Du går igenom det generation för generation. Du markerar en generation. Sen väljer i horisontellt om de ska skrivas från vänster till höger eller vara centrerat och i Vertikalt om det ska skrivas i överkant eller centrerat.

Övrigt

Som avslutning finns det tre val till att göra.

Om tilltalsnamnet ska ha en asterisk vid sin sida eller om det ska undertryckas.
Vilken ordning namnen ska skrivas i och
Om bara född och död ska tas med eller om ett händelseår ska tas med om någon av uppgifterna saknas.

Smarta varianten

Det smarta är att du kan starta utskrift av komprimerad antavla var du vill i den byggda antavlan. Du startar den från fönstret Antavla och markerar den person du vill ska vara proband i utskriften. I snabbmenyn du får upp när du högerklickar väljer du Skriv ut från och med markerad person. Detta leder till att probanden i den utskrivna antavlan får det antavlenummer som den har i förhållande till den antavla den ingår i. Det är en av de smarta sakerna i det här. Eftersom mängden uppgifter om varje person minskar i den komprimerade antavlan för de sista två generationerna så kan det vara bra att starta utskriften i generation tre eller fyra. Då får du med mer information om de bakre generationerna och sannolikt också mindre antal sidor utskrivna med väldigt få generationer på.

Du gör alltså så här.

Bygg en antavla med 5 generationer. Dvs du sätter 5 i rutan för antal generationer.
Använd inställningsmallen STD A4 Antavlenr. Det ger en utskrift på en sida i den här situationen.
Nu vill du ju ha med generationerna bakom också så bygg en ny antavla med oändligt antal generationer. Granska denna antavla på skärmen och fundera över var i den du ska starta nästa antavla för att få med mycket information om personerna som möjligt och för att få så få sidor som möjligt.

För att nå en optimal utskrift så kan du behöva bygga om antavlan flera gånger med anpassat antal generationer. Det är värt jobbet. Sen kan man markera personerna med färger på de utskrivna antavlorna för att öka tydligheten var de olika tavlorna startar i den första antavlan.

Man måste tänka lite smart för att få till det här. Prova och se vad det ger.

Inställningsmallar

STD 1
STD A3
STD A3 Antavlenr
STD A3 BIld
STD A3 Färg
STD A3 X-match
STD A4
STD A4 Antavlenr
STD A4 Bild
STD A4 Fin text
STD A4 Färg
STD A4 Färg Antavlenr
STD A4 Levnadsår
STD A4 X-match

Bild

Etiketter

Ingress

Denna antavla har en väldigt lång histora. Den ger en bra översikt över forskningen på ett litet utrymme och användes långt innan det fanns datorer. Då skrevs den för hand.

Bildtext

Inställningsmall STD A4 Färg Antavlenr

Bildplacering

Bild centrerad

Datum och Kalender

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 16:36:50 +0000

Datum och Kalender

josefinenil 22 nov 2024

Syfte

Kalendern hjälper dig att hitta rätt datum. Du kan beskriva säkerheten i det datum du skriver. Det kan vara exakt, ungefärligt osv,

Datumet i kyrkboken kan vara uttryckt i latinska termer från kyrkoåret. Kalendern hjälper dig att översätta det till ett traditionellt datum.

Innehåll

Datum

Exakt datum

Datum förekommer i många notiser. Har du ett exakt år eller datum skriver du in det i datumfältet ÅÅÅÅMMDD Lampan bredvid kommer inte att tändas.

Datum måste innehålla 0, 4 eller 8 siffror. Skriv t.ex. 1882-02-00 om dagen inte är känd. Siffror kan ersättas med ??.

Ungefärligt eller ofullständigt datum

Välj att klicka på lampan för fler alternativ att ange datum.

Ett fönster öppnas med möjlighet att ställa in hur textfältet ska fungera. Exakt datumtyp är förinställt. Klicka på var och en av de alternativa datumtyperna så ser du vilka ytterligare alternativ som kan väljas. Väljer du ett annat alternativ än exakt datum, tänds lampan efter att du tryckt på Enter-tangenten eller valt OK

Vid alla val utom exakt, tänds lampan för att du har gjort ett aktivt val i samband med registreringen av datum.

Kalendern

Kalendern öppnar du från Huvudmenyn > Verktyg.

Den kalender som finns i Disgen är ett smidigt sätt att leta fram den aktuella veckodagen för en persons födelse, dödsdag eller datum i en notis, där du vill lyfta fram den aktuella veckodagen. Kalendern i Disgen innehåller den Julianska, den Gregorianska och den Svenska kalendern.

Den julianska kalendern har fått sitt namn efter Julius Caesar som år 46 f. Kr. genomförde en reform i den romerska kalendern. Året skulle vara 365 dagar långt och ett skottår placerades in vart fjärde år.

Den gregorianska kalender antogs den 24 februari 1852 av påven Gregorius XII, som gett namn åt kalendern. Flera länder hade emellertid använt sig av den gregorianska kalendern betydligt tidigare. Sverige införde från år 1700 en egen kalender, där året började senare än i den gregorianska. 1753 återgick Sverige helt till den gregorianska kalendern igen. Dagen efter den 17 februari 1753 blev den 1 mars.

Märkesdagar

I äldre kyrkböcker kan texten ibland vara skriven på latin. Genom att använda kalendern går det att tyda ut vilken veckodag och vilken av kyrkoårets märkesdagar som avses. Ser du att ett barn t.ex. döptes på "post Trinit" ger kalendern besked om vilket datum det var det året.

Beräkningar

Beräkna födelsedatum med ledning av dödsdatum och åldersangivelse.

Startar du kalendern från huvudmenyns Verktyg så öppnas den fristående från notiser. Du kan använda kalendern fristående och göra en beräkning men du får då själv föra över resultatet d.v.s. beräknad födelsetid till Födelsenotisen.

Kalender öppnad via Huvudmenyn > Verktyg eller genom klickning på titelradens ikon för Kalender. Detta förutsätter att du valt att visa ikonen i titelraden.

Klicka på fliken Beräkningar så du får upp två kalendrar. Skriv in det kända dödsdatumet i den vänstra kalendern, den högra är spärrad. Nu räknar vi bakåt och skriver ett minustecken framför åldersangivelsen med år, mån och dag under Skillnad.

Resultatet syns med beräknat födelsedatum i den högra kalendern. Öppna födelsenotisen för den person som ska ha den beräknade födelsetiden införd. Ange den till Ungefärlig > Beräknad med hjälp av lampknappen bredvid datumfältet.

Välj Stäng

Det går också att utgå från en födelsenotis och starta kalendern via datumfältets lampknapp. Den beräknade födelsetiden kan då sparas direkt i notisen.

Kalender öppnad via födelsenotisens lampknapp.

Resultatet syns med beräknat födelsedatum i den högra kalendern. Klicka på Använd beräknat datum. Då förs det beräknade datumet över till vänstra kalendern.

Välj OK

Klicka på Ungefärligt och sedan på Beräknat. Välj OK

Välj OK

Klart.

Beräkna dödsålder med ledning av födelsedatum och av dödsdatum

På vänstra sidan i kalendern anger du födelsedatum, t.ex. 1833-04-01, och på högra sidan under Beräkna markera Skillnad samt under Beräknat datum skriv in ett dödsdatum, t.ex. 1896-04-19.

Då syns skillnaden, dvs. hur gammal han blev: 63 år och 18 dagar, detsamma som 23029 dagar.

Bild

Etiketter

Ingress

Osäker på datumet - lätt att registrera ändå.
Svårt att översätta prästens latinska namn på helgdagen - Hjälp finns i kalendern.

Bildplacering

Bild centrerad

Bygg en Stamtavla

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 16:23:48 +0000

Bygg en Stamtavla

josefinenil 22 nov 2024

Fönstret stamtavla underlättar överblicken och bearbetningen av ättlingarna. Utskriften sammanställer och presenterar det som registrerats.

Personerna i stamtavlan kan läggas i en söklista som kan utökas exempelvis med partner. Sen kan söklistan användas för utdrag och exporter av olika slag. Allt utifrån det behov du har.

Så här gör du

Stamtavlan byggs från familjeöversiktens centrumperson som är proband. Alla ättlingar till centrumpersonen, framåt i tiden, kommer då att ingå i tavlan. Stamtavlan är statisk så den förändras inte när du byter centrumperson. Det kräver att du bygger om tavlan.

Välj proband för stamtavlan så den finns som centrumperson i familjeöversikten.

Du kan starta funktionen Bygg stamtavla på två olika sätt.

Ikonen Bygg stamtavla

I familjeöversiktens vänstermeny väljer du ikonen Bygg stamtavla eller
Tryck F3 - tangenten från skrivbordet

Antal generationer

Kryss i rutan för Obegränsat tar med alla generationer som finns registrerade. Krysset döljer också rutan för antal.

Det går att begränsa antalet i rutan. Där visas hur många generationer som du vill ha med. För att kunna se den och fylla i den måste krysset i rutan för Obegränsat tas bort.

Programmet är byggt för att klara 58 generationer.

Upprepningar

Hänvisa till upprepningar uppstår då samma person förekommer fler gånger ex. vis när två kusiner gifter sig. Deras barnbarn visas då två eller flera gånger. Vill man inte att barnbarnens ättlingar också ska visas två gånger så väljer man Hänvisa till upprepningar, Då kommer barnbarnens ättlingar att skrivas första gången de förekommer i tavlan. Barnbarnen kommer att markeras andra gången de finns med i listan men inga ättlingar kommer att skrivas då.

I fönstret för stamtavla visas de upprepade med annan färg.

I utskrifter görs en hänvisning till den sida där personen förekommer första gången.

Ta med

Här ska du ta ställning till två saker. Typen av tavla och vilka barn som ska tas med.

Alla män och kvinnor (Kognatisk). Stamtavlan byggs med utgångspersonens ättlingar på både mans- och kvinnolinjerna. För denna stamtavla har du möjlighet att välja om du vill ha med Alla barn som inkluderar både adoptivbarn och fosterbarn, eller Bara biologiska barn.
Endast mäns ättlingar (Agnatisk). Stamfaderns alla ättlingar på manslinjen ingår. I den byggda stamtavlan kommer alla barn med i varje barnkull oavsett kön, men det är bara sönernas ättlingar som för linjerna i stamtavlan vidare. Även här har du möjlighet att välja om du vill ha med Alla barn eller Bara biologiska barn.
Endast kvinnors ättlingar (Matrilinjär). Stammoderns alla ättlingar på kvinnolinjen ingår. I den byggda stamtavlan kommer alla barnen med i varje barnkull oavsett kön, men det är bara döttrarnas ättlingar som för linjerna i stamtavlan vidare. Även här har du möjlighet att välja om du vill ha med Alla barn eller Bara biologiska barn.
Alla ättlingar med samma Y-DNA. Stamtavlan innehåller alla manliga ättlingar till stamfadern. Här är de automatiskt endast biologiska barn som tas med när stamtavlan byggs. Den kan bara byggas med en man som utgångsperson. Försöker du bygga stamtavlan från en kvinna så är valet grått.
Alla ättlingar med samma mtDNA. Samma stamtavla som Endast kvinnor (Matrilinjär). Här är det automatiskt endast biologiska barn som tas med när stamtavlan byggs. Den kan bara byggas med en kvinna som utgångsperson. Försöker du bygga stamtavlan från en man så är valet grått.

Tabellnummer

Här bestämmer du hur numreringen av stamtavlans tabeller ska starta. En tavla är grunden för utskrift av släkten i tabeller. För att kunna följa personer från tabell till tabell använder du numreringen av dem. Här anger du startnumret. Kan vara bra att kunna utgå från ett bestämt nummer, då du exempelvis skriver en släktbok och vill göra delutskrifter av en stor stamtavla.

När du fyllt i dina inställningar välj OK och stamtavlan visas.

Hur den visas beror på vilken modell du använder. I STD1 så ligger den överst. I STD2 och STD3 ligger den överst till vänster.

I STD4 ligger den i undre delen av Disgens ram. Då ser du enkelt var du är och var du ska fortsätta att forska.

Fönstret Stamtavla öppnas normalt med 5 (0-4) generationer synliga. I bilden ovan är det dock 6 generationer (0-5).

Visning av tavlan i fönstret

Generation 0 är centrumpersonen dvs. probanden. Aktiv person i stamtavlan har ett gult bakgrundsfält. Generation 1 är centrumpersonens barn.

En så kallad rullningslist, finns i högra kanten av fönstret för förflyttning upp/ned och längst ned i fönstret för förflyttning åt sidorna.

Upprepningar: Har du valt att hänvisa till upprepningar så kommer personer som förekommer fler gånger visas med blått bakgrundsfält och sakna efterföljande ättlingar när de upprepas.

I utskrifter så hänvisas tillbaka till den sida där första förekomsten finns.

Har du inte valt att hänvisa till upprepningar så upprepas personens ättlingar framåt i tiden på alla ställen den förekommer.

För du muspekaren över personerna visas en hint där du även ser fullt namn, levnadstid och personidentitetsnummer.

Funktioner under vänstermenyns ikon Mer.

ikonen Mer .

Inställningar för visning av tavlan i fönstret

Visa nummer istället för namn: Visar tabellnummer i en utskrift och personidentitetsnummer. Välj en gång till för att återgå.
Visa namnet under markören i eget fönster: Hinten visas när du pekar på personen. Den visar fullt namn, levnadstid och personidentitet.
Skapa Ahnentafel är en antavla som räknar från 1 och framåt. Kan visa en vald person och dess anor och ättlingar. Används mycket av DNA-släktforskare.
Den är gråad här eftersom tavlan består av ättlingar och inte anor och kan därför inte skapas.
Byrålådan är en funktion för att visa bilder och andra filer som finns kopplade till personerna i stamtavlan. Läs mer här ==>

I vänstermenyn hittar du också två ikoner för att snabbt öka och minska antalet generationer som visas i tavlan.

Öka antalet visade generationer: Stamtavlan utökas med en generation till höger.

Minska antalet visade generationer: Stamtavlan minska med en generation till höger.

Snabbmenyns innehåll

Högerklicka på en person så kommer valbalbara alternativ fram.

Inställningar vid utskrift av tavlan

De tre första riktar sig helt till utskrift.

Undertryck denna gren vid utskrift: Tar inte med personens efterkommande ättlingar. Den markerade personen tas med.
Ta med denna gren vid utskrift: Återställer den undertryckta grenen.
Skriv ut från och med markerad person: Startar utskriftsfunktionen från markerad person. Användbar vid stora utskrifter och när man vill dela upp en utskrift i flera delar.

N-männingar

Du kan skapa en rapport som visar personer som är männingar på en viss nivå ex-vis 4-männingar. Markerad person är central person för skapandet av rapporten. Läs mer här ==>

Listor

Man kan flytta personer till olika typer av listor för att kunna arbeta vidare med dem. Funktioner för det finns när du högerklickar i stamtavlan och får fram snabbmenyn.

Till kom ihåg-listan
Skapa söklista med markerad person
Utöka söklistan med markerad person
Till listan över favoriter
Lägg vald person i söklista du väljer
Skapa söklista med personerna i tavlan
Utöka söklistan med personerna i tavlan

Bild

Etiketter

Ingress

Stamtavlan på skärmen är bra för att navigera bland ättlingarna. Den ger en god översikt över många generationer. Du kan anpassa den för DNA-forskning genom att bara ta med män eller bara kvinnor. Du kan göra utskrifter från den och se var du behöver forska mer.

Bildplacering

Bild centrerad

Antavla - Ny sidindelad

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 16:21:48 +0000

Antavla - Ny sidindelad

josefinenil 22 nov 2024

Detta är en antavla som breder ut sig lite mer över papprets yta. De första tre generationerna börjar alla väldigt nära vänsterkanten medan den fjärde ligger längs högerkanten.

Du kan sätta färg på kvinnor och män och på tomma rutor.

Exemplet kommer från den inställningsmall som bilden ovan visar.

Underfliken Innehåll

Antavlan innehåller 4 rader i varje box. Vad de fyra raderna innehåller ser du underst i fliken.

Underfliken Utseende

Här bestämmer du antal generationer per sida och hur långt indrag det ska vara till generation två och tre. Porträtthöjden är medvetet låg för att bilden ska få plats.

I underdelen finns några inställningar för hur * i tilltalsnamnet ska hanteras och vilken ordning för och efternamn ska skrivas i. Under bestämmer du om du vill ha med händelseår från någon notis om född- eller dödsnotiser saknas.

Underfliken Stilar

Här bestämmer du vilket teckensnitt som ska användas och vilken storlek den ska ha osv.

Tänk på att beroende på vilken pappersstorlek du använder så kan storleken behöva justeras.

Underfliken Färger

Du kan sätta färg på rutorna. Här är gult valt för kvinnor och blått för män. Tomma rutor har vit färg.

Inställningsmallar

Det finns fyra olika mallar

STD 1
STD Bild
STD Fin text
STD Född Död Yrke Antavlenummer Färg

Alla är gjorda för utskrift på A4-papper.

Tips!

För att minska på mängden papper så tänk på att i en byggd antavla kan du starta utskriften från ett namn i antavlan på skärmen och via snabbmenyn du får upp när du högerklickar så kan du bestämma vilken person du vill ha som proband. Läs mer om det här i Antavla komprimerad under rubriken Smarta varianten.

Bild

Etiketter

Ingress

Denna antavla är lite speciell. Den fyller hela pappret så man får med mycket information om varje person. Men det är lätt att hamna snett i generationerna. Varje sida innehåller fyra generationer men kan lätt göras om till fem.

Bildtext

Inställningsmall STD Född Död Yrke Antavlennr

Bildplacering

Bild centrerad

Antavla - Sidindelad

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 16:13:02 +0000

Antavla - Sidindelad

josefinenil 22 nov 2024

Det här är en antavla som växer från vänster till höger.

I sin mest komprimerade form kan den jämställas med antavla på skärmen om den skrivs ut på A3 med 6 generationer med bara 1 rad. Den mallen finns inte än men bilderna som följer visar hur du gör för att ställa in det för den utskriften.

Du kan också göra den för A4 med 5 generation med bara 1 rad. Den mallen finns inte heller än men är lätt att fixa. Den beskrivs också nedan.

Antavla - Sidindelad underfliken Innehåll

För att komprimera så mycket som möjligt vill vi bara skriva ut en rad därför ser du till att Antal rader = 1

De vi vill ha utskrivet på den raden är Efternamn och Tilltalsnamn och Levnadsår därför bockar vi i de rutorna och inget annat.

Antavla - Sidindelad underfliken Utseende

Sätt följande värden:

Generationer per sida = 7
Överlappning mellan generationer, mm = 60
Avstånd mellan boxar, mm = 0
Porträtthöjd, mm = 0
Bocka för Skriv sista generationen tätt.
Välj hur du vill ha namnen skrivna.
Välj att levnadsår ska visas som född-död
Det ska var Streck mellan boxar och
Bocka för Rita även tomma boxar.

Till höger visas en bild som på något sätt ska illustrera hur utskriften blir.

Vill du anpassa den här utskriften för att passa för 5 generationer och proband på A4 så skriver du 6 i rutan för antal generationer.

I den här utskriften är det viktigt att storleken på texten blir rätt.

I det här exemplet är

Vanlig text = Times New Roman normal storlek 9
Efternamn = Times New Roman Fet storlek 9
Tilltalsnamn = Times New Roman Fet storlek 9
Förnamn = Times New Roman normal storlek 9
Antavlenummer = Arial normal storlek 8
Sidhänvisningar = Times New Roman Kursiv 9

Vill du anpassa utskriften för 5 generationer och proband till A4 så behöver stilarna påverkas. Då ökar du alla storlekar ovan med 1.

Spara gärna mallen genom att klicka på Spara mall och ge den ett namn exempelvis "Egen A3 6 gen 1 rad". Den andra kan du kalla "Egen A4 5 gen 1 rad".

Prova och se hur det blir. Tänk på att du när du skapar antavlan ska bygga den för
6 generationer och probanden dvs 7 generationer totalt
respektive 5 generationer och probanden dvs 6 generationer totalt.

Inställningsmallar

STD 1 - liggande A3
STD 1 personregister - liggande A3
STD 2 - liggande A4
STD 2 bild - liggande A4
STD 2 personregister - liggande A4
STD 3 född död - liggande A3
STD A1 6 gen - liggande A1
STD A1 6 gen + antavlenr - liggande A1
STD A2 5 gen - obs! liggande A1
STD A3 3 gen - liggande A3
STD A3 3 gen + bild - liggande A3
STD A3 4 gen - obs! liggande A2
STD A3 5 gen - obs! liggande A2

En del mallar har tyvärr fått missledande namn. Ser det konstigt ut när du förhandsgranskar så ställ om utskriftsformatet under Skrivarinställningar. Mallens namn leder tanken till A3 men den funkar inte med A3 utan med A2. Problemet är att textens storlek inte får plats i rutorna om man väljer ett för litet papper.

Bild

Etiketter

Ingress

Har du forskat fram de flesta personerna, sex generationer bakåt, så är det här en trevlig Antavla. Du skriver ut den på liggande A1 till en pdf-fil och går till tryckeriet och skriver ut den på papper.

Bildtext

Utskriftsmallen STD A3 3 gen är använd.

Bildplacering

Bild centrerad

Panelen Levnadsbeskrivning

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 16:07:21 +0000

Panelen Levnadsbeskrivning

josefinenil 22 nov 2024

Syfte

I levnadsbeskrivningen samlar du alla möjliga typer av information om personen. Det är händelsenotiser som beskriver något som hände vid en viss tidpunkt. Det är berättelser skrivna som text. Det kan bli många notiser som snabbt fyller ytan för levnadsbeskrivningen.

Innehåll

Namnfältet i panelens överdel
Visa enkelt notisens källa, bild eller multimedia
Mer om levnadsbeskrivning

Namnfältet i panelens överdel

I namnfältet finns en knapp för att starta funktionen Lägg till notis. Den beskrivs i guiden Notiser.

Visa enkelt notisens källa, bild eller multimedia

Varje notis du lagt in visas i ett vitt fält. Där ser du det mesta av det du registrerat i notisen, men inte allt. I början på fältet kan det finnas en liten ikon som är klickbar för snabbåtkomst. Ikonen kan leda till att en sida visas i Arkiv Digital om du har abonnemang där. Den kan leda till en sida hos Riksarkivet. Men den kan också leda till att en bild visas, en ljudfilm startar eller att en video drar igång. Förutsättningen är att det finns program i din dator som kan hantera de olika filerna som finns i notisen. Längre ner på sidan finns ikonerna i lite större format med beskrivning.

Mer om levnadsbeskrivningen

I slutet på notisfältet kan det finnas ett plustecken som talar om att det finns skrivet något i anteckningar, fotnot, beskrivning eller bildtext i den notisen.

Det är vanligt att det blir så många notiser i levnadsbeskrivningen att allt inte kan visas. Då kommer det upp en tunn rullningslist till höger. För att förflytta dig bland notiserna så trycker du ner vänster musknapp någonstans i panelen och drar musen upp eller ner. Innehållet i panelen förflyttas i den riktning du drar.

Du kan också ändra storlek på fält i panelen.

I vänstermenyn finns två ikoner för att bestämma hur mycket av innehållet i en notis man vill se. Den ena påverkar antalet rader som visas - en eller alla.

Den andra påverkar om källan ska visas eller inte visas.

I det här exemplet ser du källreferenserna och bara en rad per notis.

För att öppna notisen så dubbelklickar du på den eller markerar den och trycker på mellanslag. Du kan också använda snabbmenys val Ändra.

Lägger du till en notis så hamnar den sist om du inte har markerat en notis du vill den ska läggas efter.

Snabbmeny

Notiser går att ändra, kopiera, klippa ut, klistra in, ändra notistyp, ta bort, flytta upp och ned. Du markerar notisen som du önskar förändra. Välj sedan någon av funktionerna.

Ändra notistyp

Valet Ändra notistyp är användbart när du av misstag fått fel notistyp. Du behöver inte gå den långa vägen att ta bort och sen lägga upp den rätta notistypen.

Markera notisen. Högerklicka och välj Ändra notistyp.

Valen du får upp styrs av vilken notistyp det är du vill ändra.

Händelsenotiser, med ett datumfält i sig, kan bara ändras till andra händelsenotiser. Textnotiser kan bara ändras till andra textnotiser och bildnotiser till andra bildnotiser.

Man kan ändra till specialnotisen men inte från den. Den är ju lite speciell eftersom den både har datum och ort och dessutom en text.

Här är det en händelsenotis som markerats.

Här är det en textnotis som markerats.

Här är det en bildnotis som markerats.

Ikoner för snabbåtkomst av källor och multimedia

Följande ikoner används för närvarande:

Kopplad källa hos Arkiv Digital visas

Kopplad källa hos Riksarkivet visas

Bild visas

Film visas

Ljud visas

Se en video som visar hur man gör

Tangentbordskommandon

Följande varianter finns för att skapa en ny notis.

Ctrl + N – fäller ut listan med notiser att välja bland. Notisnamnen som visas har en understruken bokstav. Skriver man den bokstaven så väljs den notisen.
F2 – Fäller ut samma lista.

Bokstäverna är.

f = Född,
p = Döpt,
d = död,
g = Begravd,
s = Dödsorsak,
y = Yrke,
l = Levde,
e = Flyttade,
i = Inflyttad,
u = Utflyttad,
a = Adress,
k = Konfirmation,
t = Text,
x = Extra text,
w = webbtext,
b = Bild,
r = Referens,
c = Special
o = Oforskat,
h = Hypotes och
m = Multimedia.

Tyvärr räcker inte bokstäverna så några notistyper kan man bara välja med musen.

Boktext,
Bokbild,
Webbild.

Flytta notiser

Markera notisen och tryck Ctrl + Pil upp eller Ctrl + Pil ner.
Markera notisen och tryck Ctrl + X för att klippa ut den. Markera sen den notis den ska läggas in efter och tryck Ctrl + V för att klistra in den.
Dra och släpp genom att trycka och hålla fast en sekund på notisen och sen dra notisen till rätt plats. Du släpper den på en annan notis. Drar du uppåt så lägger den sig före notisen. Drar du nedåt så lägger den sig efter notisen.

Kopiera notis

Markera notisen och tryck Ctrl + C.

Öppna en notis för att ändra

Markera notisen och tryck mellanslag
Dubbelklicka på notisen

Vandra mellan notisfälten

Är panelen aktiv så använder du tangentbordets pilar för att förflytta dig. Notiserna blir aktiva och gula allteftersom du stannar på dem.

Ta bort en notis

Markera den och tryck på Delete eller välj Ta bort i snabbmenyn

Bild

Etiketter

Ingress

Här lägger du in en persons livshistoria.

Bildplacering

Bild centrerad

Antavla - Livslinjer

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 15:49:48 +0000

Antavla - Livslinjer

josefinenil 22 nov 2024

Antavla livslinjer är en trevlig utskrift som berättar om när människorna levde i relation till varandra. Den utgår från probanden och rad för rad ser vi anorna när de föddes, levde och dog.

Det finns bara två mallar. Den ena skriver ut på stående A4 och den andra på liggande A4.

Utseende

Bilden ovan baseras på STD 1. Siffrorna längst till vänster är först radnummer och sedan anans tabellnummer enligt den numreringsvariant man valt när tavlan byggdes.

Inställningsmallar

STD 1
STD Liggande

Bild

Etiketter

Ingress

Detta är en intressant utskrift där du kan se en släkt utifrån född, händelser och död längs en tidslinje. Man ser tydligt vilka som levde samtidigt.

Bildplacering

Bild centrerad

Konvertera orter till Disgen-orter

christergus — Fri, 22 Nov 2024 15:44:03 +0000

Konvertera orter till Disgen-orter

christergus 22 nov 2024

Syfte

Disgen-orter kopplas till fältet för ort via lampknappen, som tänds efter koppling. Orter som skrivits in i textfältet för ort eller som registrerats via en import är inte kopplade till ”ortsträdet”. Dessa orter kan konverteras till Disgen-orter. Med denna funktion blir de kopplade till Disgens ”ortsträd” på ett mer rationellt sätt än genom att gå igenom varje notis för sig och göra en koppling till en Disgen-ort.

Fördelen med ortsträdet är att det finns en struktur som gör att utskrifter från programmet får ett enhetligt register över orter. Du får enhetlig stavning och överskådliga uppgifter av orterna.

Korrigeringar av uppgifter i orter uppdateras automatiskt för t.ex. personer och händelser.

Du ändrar på ett ställe och ändringen träder i kraft överallt dit den kopplats.

Kartfunktionen i Disgen förutsätter att du arbetar med Disgens ortsträd.

Så här gör du

Välj Konvertera till Disgen-orter… från menyn Orter i huvudmenyn.

En dialog kommer upp.

Dialogen Konvertera orter visas med blanka fält vid starten.
Det finns tre alternativa sätt att genomföra konverteringen.

Om du inte vill att orterna i adressnotiserna skall omfattas av konverteringen sätter du en bock i den rutan.

Alt 1. Stegvis konvertering.

Välj knappen Starta. När du klickar här börjar Disgen leta efter orter i textform och presentera den första som hittas.

Ortsnamn: Visar det ortnamn i textform som ska konverteras.
Klicka på Välj ort och sök fram ortsnamnet Tidersrum i ortsträdet.

Skriv in Tidersrum i rutan Sök efter ort. Markera Tidersrum (E) och välj OK, Se guiden Orter.

Markera orten och välj OK.

Observera att när du lämnar fönstret Välj ort genom att klicka OK så ersätts den visade orten med vald Disgen-ort utan fler frågor eller avbrottsmöjligheter. Lämnar du med Avbryt sker ingenting.

Ändringen/kopplingen till Disgen-orten genomfördes i och med att du valde OK nyss.
Nästa person med sitt ortsnamn i textform visas. Klicka på Välj ort och sök församlingen.

När du utöver församlingen också vill ange var i församlingen en person bott, välj Ny nästa nivå i menyraden till vänster.

Skriv in namnet och ange slag av ort. Välj Spara.

Gården Harg syns i ortsträdet. Välj Ny nästa nivå.

Skriv in namnet och ange slag av ort. Välj Spara.

Torpet syns nu i ortsträdet. Markera ditt val (Grantorp) och välj OK

Då nästa person med en ort att koppla till ortsträdet visas, syns de tidigare valda orterna i Senast använda orter. Funktionen föreslår då en ort du valt förut i fältet Ändra till: i exemplet Tidersrum (E).

Vill du ha någon av dem som finns i listan så markerar du den så att den förs upp i fältet Ändra till.

Du kan välja att Ändra så kopplas genast orten och blir en Disgen-ort.

Det går också att välja Ändra ej om du av någon anledning inte vill koppla den orten och vill ha kvar orten i textform. Du kan vid förnyad genomgång konvertera den om du så vill. Oavsett vilket du väljer av dessa alternativ så kommer nästa person med sin angivna ort att visas när du trycker på knappen.

Stänger du dialogen innan du är klar med alla så kan du välja Fortsätt istället för Starta nästa gång du öppnar den här dialogen igen och fortsätta från den punkt du var när du stängde senast och koppla Disgen-orter tills allt är klart,

Gå till toppen på sidan >>

Alt 2. Stegvis med automatisk ändring av flera likstavade orter samtidigt.

Markera rutan Konvertera likstavade orter utan att fråga med bock och välj Ändra.

Om du markerar detta alternativ kommer Disgen att automatiskt konvertera orter som har samma stavning som en tidigare gjord konvertering. Tidigare betyder inte bara under detta konverteringspass utan ända sedan installation av Disgen. Tänk på att du kan ha stavat en ort på olika sätt. Disgen kan ju då inte skilja på dem utan konverterar samtliga till den ort du angav, när orten visades första gången. Använd alltså detta alternativ med försiktighet!

Genom att inte markera detta alternativ får du möjlighet att skapa orten på en lägre nivå än den förslagna.

Klicka på Starta. När en person visas i fönstret måste du välja en ort och sedan välja Ändra. Se scenariot under alternativ 1.

Konverteringen startas och genomförs för alla likstavade orter. En ny person med en annorlunda ort visas i fönstret. Har du bocken kvar och väljer en ort för den person som visas i fönstret startas konverteringen direkt, när du klickar OK för vald ort. Upprepa scenariot tills alla orter har kopplats.

Om du råkat göra fel så att Disgen kommer ihåg den felaktiga konverteringen kan du ändra alla sparade konverteringsförslag. Denna funktion hittar du i menyn Arkiv > Inställningar i Disgen > Återställ > Databasåterställningar. Bocka för i rutan Töm minnet över hur orter konverterats till Disgen-orter. Tryck sen på knappen Verkställ.

Dina konverterade orter påverkas inte men Disgen kommer efter återställningen att behöva lära sig alla konverteringar igen.

Alt 3. Stegvis med automatisk ändring av flera orter av rätt format samtidigt.

För orter som har rätt format kan Disgen hjälpa till att lägga in dem i ortsdatabasen.
Rätt format: Församling (Länsbokstav) Exempelvis Ljung (E).

Rätt format med orter som förutsätter att du själv bygger ut ortsträdet är t.ex. Torp, By, Församling (länsbokstav) exempelvis Snuten, Himna, Vårdsberg (E). Hittar Disgen Vårdsberg (E) så fortsätter söket efter Himna därunder och därefter Snuten under Himna. För de orter som saknas ges möjlighet att komplettera ortsdatabasen.

Observera! Om länsbokstav saknas fungerar det hela ändå under förutsättning att församlingsnamnet är unikt i riket.

När den första orten visas väljer du fram den orten, som beskrivits ovan, så det står rätt i Ändra till. Markera rutan Lägg in Disgen-orter som har rätt format. och välj sedan Ändra.

Konverteringen genomförs för de orter, som har rätt format. En person med en ny ort visas i fönstret. Välj fram ort ur ortsträdet för nästa ortsnamn så genomförs ändringen. Scenariot upprepas tills alla orter har kopplats.

Från alla tre alternativen ovan kan du göra uppehåll genom att välja Stäng. Du kan senare fortsätta konverteringen av orterna. När du återupptar konverteringen startar den med de personer som du hoppade över genom att välja Ändra ej.

Kontrollera sedan i en personöversikt och i notiserna under panelen för levnadsbeskrivning, att orterna har blivit kopplade och att lampan är tänd.

Bild

Etiketter

Ingress

Konvertera så får du enhetlig stavning och överskådliga uppgifter om orterna. Du kan göra utskrifter från orter och se vilka som bodde där. Du kan också presentera din släkt på kartan.

Bildplacering

Bild centrerad

Inställningar för utskrifter och utskriftsmallar

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 15:41:29 +0000

Inställningar för utskrifter och utskriftsmallar

josefinenil 22 nov 2024

Allmänt

Varje typ av utskrift har en egen uppsättning med mallar. Alla fungerar på samma sätt. Vi väljer att använda antavlan för att beskriva hur man gör inställningar och vilka inställningar som kan göras eftersom den innehåller alla delar som kan påverkas i en utskrift.

Innehåll

Antavlans inställningar
Fliken Direktval
Fliken För antavlan
Fliken Övrigt
Sammanfattning

Antavlans inställningar

När antavlan är byggd väljer du symbolen för Utskrift uppe till vänster i fönstret med antavlan. Under utskriftstypen Antavla väljer du Tabell och Fortsätt.

Utskrift

Har du inte byggt en antavla eller stamtavla innan du öppnar utskriftsfunktionen från vänstermenyn i familjeöversikten och väljer utskriftsformen Antavla och utskriftstypen Tabell så kommer den att byggas, när du väljer Granska.
Se guiderna Bygga en Antavla och Bygga en Stamtavla.

Välj Tabell i gruppen Antavla.

Fönstret kallar vi för Utskriftsfönster och har ett antal sektioner som Inställningsmallar, Direktval och Texter. I titelraden uppe till vänster ser du vilken utskriftsform du har valt.

Under Inställningsmallar kan du välja på färdiga mallar. Du kan också välja vilken Registermall du vill använda och vilken Sidutformningsmall. Den senare ändrar du oftast bara när du byter skrivare.

Har du definierat en Registermall så ändrar du sällan i den. Välj en inställningsmall och tryck sedan på Granska.

Det du ser är inte bara anpassat till inställningsmallen, registermallen och sidutformningsmallen du valt utan också till Vald skrivare och de inställningar som är gjorda där.

Har du svårt att läsa texten kan du använda knapparna för zoomning till höger och flytta texten med rullningslisten till höger och i underkant.

Välj Avbryt så kommer du tillbaka till utskriftsfönstret där du kan prova att granska en annan mall och på så sätt se vad mallarna gör.

Vilka notiser som skrivs ut beror på vad som är valt i inställningsmallen. Granskar du mallen på en person som bara har födelsenotis och dödnotis så ger det ingen rättvisande bild av hur utskriften ser ut. Välj därför gärna en person där du använt många olika notiser när du förhandsgranskar.

Gör du ändringar i en mall under knappen Inställningar och väljer OK skapas en ny mall som heter Senaste. När du granskat eller skrivit ut en gång med en ändrad mall så minns programmet det och nästa gång du kommer till ovanstående bild så är det Senaste som är markerat. Det fungerar på samma sätt för registermallen och sidutformningsmallen.

Inställningar

Knappen Inställningar öppnar inställningarna för den mall du har valt. Alla inställningar och val som är gjorda under alla flikarna tillhör just den mallen.

Fliken Direktval

Väljer du att skriva ut Källor så kan du bestämma om du vill ha med både Källregister och Källreferenser eller bara en av dem.

Väljer du att skriva ut Orter kan du välja om du vill ha med både Ortsregister och Ortsbeskrivningar eller bara en av dem.

Vad som är valt här syns i utskriftsfönstret under sektionen Direktval.

Fliken för Antavlan

Under fliken Innehåll kan du ställa in vilka notiser som ska tas med för Anor, Ingifta, Barn, Anförluster och Relationer.

Bilden visar en översikt över vilka inställningar som är gjorda. Genom att klicka på någon av grupperna Anor, Ingifta osv. så förändras ytan direkt till höger och du kan föra notiser från ena sidan till den andra. Mer om det längre ner.

På högra delen finns två bockrutor. Om det inte finns en bock i rutan Barn skrivs ut så kommer antavlan bara innehålla anorna, inte anornas familjer.

Om det finns en bock i rutan Barn skrivs ut och samtidigt en bock i rutan Ensamt barn skrivs EJ ut så kommer inte anans enda barn att skrivas för det barnet är ju själv en ana och skrivs på annat ställe i antavlan.

Välj Anor.

Underfliken Innehåll

Under fliken För antavlan finns tre underflikar Innehåll, Utseende och Stilar.

I fliken Innehåll visas sex flikar till vänster när det gäller Antavla - tabell. Översta fliken Översikt klickar du på om du vill se en sammanfattning av vad som är valt under resterande flikar. Då visas de gjorda valen till höger om fliken, Se bilden ovan.

Klickar du på Anor så förändras dialogen så att du kan byta/lägga till/ta bort det som är valt för Anor.

Den visar att fliken Anor är markerad. De valda notistyperna visas till höger och de som ytterligare går att välja visas till vänster.

Markera den notis som ska flyttas så aktiveras cirklarna med pilar i mitten. Klicka på enkelpil för en notis och dubbelpil för alla notiser. Notiser i fältet Välj bland kan flyttas till det högra fältet Valda och kommer då med vid en utskrift. På motsvarande sätt kan notiser i högra fältet Valda flyttas till vänster och kommer då inte med i utskriften. De val du har gjort för anor gäller självklart också för probanden/huvudpersonen i antavlan.

Vill du skriva ut specialnotisen så aktiveras knappen till höger. Klicka på den och välj vilka specialnotiser du vill ha med. Du måste välja minst en. Läs mer här ==>.

Underfliken Utseende

För antavlan under fliken Utseende finns mer inställningar.

Att tänka på.

Bockar man för Ny rad för varje notis så får man en lång utskrift men skriver man ut källorna så blir den lättläst. Bockar man inte för Ny rad för varje notis får man en mer flytande text och utan källor blir den angenäm att läsa och utskriften blir inte så lång.

Har du ingen bock i rutan Ny rad för varje bild så kommer bilderna att lägga sig bredvid varandra i den mån de kan det. Det ger ett bättre utnyttjande av sidan.

Underfliken Stilar

Alla knappar under Stilar och knappen Alla Stilar öppnar fönstret för att göra teckeninställningar. Knappen Alla Stilar ställer in samma teckensnitt, stil och storlek för alla valen under Stil.

Fliken Övrigt

Fliken Övrigt har fyra underflikar.

Under fliken Fotnoter kan du ställa in placeringen av dem på utskriftens sidor. De skrivs ut när du under direktval har valt att fotnoter ska skrivas ut.

Under fliken Anteckningar kan du ställa in placeringen av dem på utskriftens sidor. De skrivs ut när du under direktval har valt att anteckningar ska skrivas ut.

Under fliken Källreferenser kan du ställa in placeringen av dem på utskriftens sidor. De skrivs ut när du under direktval har valt att källreferenser ska skrivas ut.

Under fliken Stilar gör du teckeninställningar för fotnoter, anteckningar och källreferenser.

Sammanfattning.

Se beskrivning över utskriftstypen i guiden Utskrift av ansedel

Knappen Inställningar: Öppnar mallen för utskriftstypens utskriftsform med de olika inställningar som kan göras. Fönstret som öppnas vid valet Inställningar heter det mallen innehåller. T.ex. Inställningar - Antavla -Tabell. Inställningar du gör i det fönstret berör bara utskriftsformen Antavla - Tabell.

Har du gjort ändringar i någon mall t.ex. STD 1-mallen under inställningar och väljer OK skapas en ny mall som heter Senaste. Du kan prova att ändra olika inställningar i Senaste och testa resultat i granskningsläge. När du är nöjd, sparar du dem under ett eget mallnamn. Standardmallen förändras aldrig så du kan alltid gå tillbaka till den genom att välja den på nytt.

Se i guiden Administrera utskriftsinställningar om hur du tar bort, importerar och exporterar egna mallar.

De olika utskriftstyperna och dess utskriftsformers mallar innehåller inte exakt likadana flikar och inställningsmöjligheter. Utskriftsformen styr vilka möjligheter man har att påverka utskriften. Tillvägagångssättet är dock detsamma.

Disgens inställningsmallar finns beskrivna i installningsmallar-disgen.

Utskrifterna påverkas också av vilken registermall och sidutformningsmall du använder.

Bild

Etiketter

Ingress

Påverka hur dina utskrifter ska se ut och vad de ska innehålla av allt det du registrerat om dina släktingar. Valmöjligheterna är många. Prova dig fram till just din favoritutskrift genom att välja en utskriftsmall i taget och förhandsgranska.

Bildplacering

Bild centrerad

Skriv ut från söklista

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 15:33:03 +0000

Skriv ut från söklista

josefinenil 22 nov 2024

Syfte

Ibland vill man kunna skriva ut en söklista för det känns enklare att använda den som underlag för det fortsatta arbetet. Det går att göra och blir en utskrift som ser ut som söklistan på skärmen.

Så här gör du

I vänstermenyns ikon Mer väljer du Skriv ut söklista ...

Då öppnas en dialog där du kan göra en del inställningar. Oftast behöver man inte göra något utan bara välja OK.

Här går vi igenom några inställningar som kan vara bra att känna till.

Denna dialogen får du också upp när du väljer Skriv ut i snabbmenyn för en

Ahnentafel eller en
N-männingslista.

Flik Allmänt

Eftersom utskriften skrivs ut ungefär som ett excelark så kan man bestämma om det ska finnas en rutnät runt varje cell. Under Kantlinje kan du bestämma om du vill ha det här rutnätet eller ej, eller kanske någon annan variant.

Linjestilen på rutnätet går också att påverka.

Det som finns i avdelningen Alternativ ska du normalt inte röra.

Sen kan du påverka typsnittet på tabellens rader och kolumner. Har du valt att repetera översta raden på varje sida så kan du påverka hur typsnittet ska se ut för de raderna.

På samma sätt kan du påverka stilen på Sidhuvud och Sidfot.

Fliken Sidhuvud/fot

Du kan bestämma var datum ska skrivas. Vill du ha med en tidsstämpel så kan du också bestämma var den ska vara.

Du kan skriva en rubrik på sidorna och bestämma var den ska skrivas.

Du kan få med ett sidnummer på sidorna och bestämma var.

Flik Marginaler

Du kan påverka marginalerna och även Mellanrummet mellan rader och kolumner.

Samtidigt kan du bestämma om utskriften ska vara liggande eller stående.

Avslut

När du är klar med dina inställningar så väljer du OK. Då startar utskriften med att öppna ett fönster för förhandsgranskning. Det är oftast en liten ruta med små vita rutor i. Det tar ett tag för systemet att fylla rutorna så att du kan dra i ett hörn för att förstora fönstret.

Om listan är mer än 1000 rader lång så kan det här momentet ta väldigt lång tid.

Är du nöjd med det du ser så väljer du Skriv ut.

Bild

Etiketter

Ingress

De flesta söklistorna går att skriva ut som de ser ut på skärmen. Dvs rad för rad och kolumn för kolumn. Förutom söklistan kan du skriva ut analyslistorna Personanalys och Notisgranskning. Likaså kan Tidslinjen, Ahnentafeln och N-männinglistan skrivas ut på det här sättet.

Bildplacering

Bild centrerad

Bygg en Antavla

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 15:23:56 +0000

Bygg en Antavla

josefinenil 22 nov 2024

Fönstret antavla underlättar överblicken och bearbetningen av anorna. Utskrifter sammanställer och presenterar det som registrerats.

Personerna i antavlan kan läggas i en söklista som kan utökas exempelvis med partner och barn. Sen kan söklistan användas för utdrag och exporter av olika slag. Allt utifrån det behov du har.

Så här gör du

Antavlan byggs från familjeöversiktens centrumperson som är proband. Alla anor bakåt i tiden kommer då att ingå i tavlan. Antavlan är statisk så den förändras inte när du byter centrumperson. Det kräver att du bygger om tavlan.

Välj proband för antavlan så den finns som centrumperson i familjeöversikten.

Du kan starta funktionen Bygg antavla på två olika sätt.

ikonen Bygg antavla

I familjeöversiktens vänstermeny väljer du ikonen Bygg antavla eller
Tryck F4 - tangenten från skrivbordet

Antalet generationer

Kryss i rutan för obegränsat tar med alla generationer som finns registrerade. Krysset döljer också rutan för Antal.

Det går att begränsa Antalet i rutan. Där visar hur många generationer som du vill ha med. För att kunna se den och fylla i den måste krysset i rutan för Obegränsat tas bort.

Programmet är byggt för att klara 58 generationer.

Anförluster

Väljs Hänvisa till anförluster blir anor som förekommer flera gånger i antavlan bara redovisade med sina anor i sin första förekomst och på övriga ställen blir anan grönmarkerad. I utskrifter presenteras en hänvisning till Anförlust se sida (sidnumret) där personen förekommer första gången.

Väljs Tag med anförluster presenteras personen som förekommer flera gånger i antavlan med sina anor på alla ställen.

Välj föräldrar

Välj vilka föräldrar som tavlan ska byggas från. Antingen kan man få antavlan med de föräldrar man valt som första föräldrapar i föräldrapanelen i personöversikten. De står överst. Det gäller varje generationer bakåt. Du kan också få en strikt biologisk tavla.

Numrering

Numrering kan göras enligt olika system. De är uppbyggda för att presentera personers nummer och generationsnummer och räknas med utgångspunkt från centrumpersonen, dvs. probanden. Numreringen syns vid utskrifter. Ansedlarna får det nummer som personerna har fått i den just byggda antavlan. Vill du byta system för numreringen så måste du bygga om antavlan.

- Hager: proband, I:1, I:2 ... är satt som standard.
- Kekule von Stradonitz: 1. 2. 3 ... är en löpande numrering genom hela tavlan. Probanden får nr 1. Används ofta av DNA-forskare för enklare jämförelse med andra forskares träd.
- Löpande genom hela tavla ger probanden nr 0.

Gör ditt val och välj OK.

Fönstret Antavla öppnas med 5 st. (0-4) generationer synliga. I bilden ovan har man utökat det till 6 generationer.

Visning av tavlan i fönstret

I vänstermenyn finns två knappar för att minska och öka antalet visade generationer i tavlan. Klicka på + så ökas antalet visade generationer med ett. Tangentbordskommandot + och – kan också användas för att öka eller minska antalet generationer. Generation 0 är probanden dvs centrumpersonen i familjeöversikten när du skapade tavlan. Generation 1 är centrumpersonens föräldrar. Aktiv person i antavlan har ett gult bakgrundsfält och är synkroniserad med personöversikten om den är öppen.

En s.k. rullningslist finns i högra kanten av fönstret för förflyttning upp/ned och längst ned i fönstret för förflyttning åt sidorna.

Ibland visas en blå horisontell linje för att indikera att flera anlinjer inte finns i tavlan.

Anförlust

Har du valt att inte ta med anförluster när du bygger antavlan så kommer personer som förekommer flera gånger i antavlan att visas med ett blått bakgrundsfält. Deras anor visas inte. De visas bara där de förekommer första gången i antavlan.

Personidentitet

När muspekaren förs över personerna, visas en hint där du ser fulla namnet, personens levnadstid och personidentitetsnumret.

Högerklicka på en person så visas snabbmenyn med ett antal valbara alternativ.

I standardmodell STD 2 så visas personöversikten till höger och antavlan till vänster. När en person markeras i antavlan som synkas personöversikten så den handlar om markerad person. Det gör det enkelt att komma åt notiser om en person om man vill göra några ändringar eller tillägg.

Inställningar för visning av tavlan i fönstret

I vänstermenyn finns några funktioner under ikonen Mer :

Visa nummer istället för namn Det innebär att det nummer personen har fått i antavlan när den genererades visas tillsammans med personidentiteten istället för namnet. Välj en gång till för att återgå.
Visa namnet under markören i eget fönster: Hinten visas när du pekar på personen och innehåller hela namnet, levnadstid och personidentitet.
Skapa Ahnentafel. En speciell antavla med numrering från 1 och framåt, genereras i en lista som går att exportera till excel.
Byrålådan. En funktion för att visa bilder och andra filer som finns kopplade till personerna i antavlan. Läs mer här ==>

Öka antalet visade generationer: Antavlan utökas med en generation till höger.

Minska antalet visade generationer: Antavlan minskas med en generation till höger.

Inställningar vid utskrift av tavlan

I snabbmenyn finns också några intressanta funktioner;

De tre första riktar sig helt till utskrift.

Undertryck denna gren vid utskrift, Den markerade personen tas med i listan men inte dess anor.
Tag med denna gren vid utskrift. Återställer om man har undertryckt.
Skriv ut från och med markerad person. Användbar när man vill minska mängden papper och till exempel vill skiva ut en komprimerad antavla. Då kan man börja utskriften mitt i någonstans. Tavlans numrering hänger med om den ska med i utskriften.

N-männingar

Du kan skapa en rapport som visar personer som är männingar på en viss nivå ex.vis 4-männingar. Markerad person är central person för skapandet av rapporten. Läs mer här ==>

Listor

Man kan flytta personer till olika typer av listor för att kunna arbeta vidare med dem. Funktioner för det finns när du högerklickar i antavla och får fram snabbmenyn.

Till kom ihåg-listan
Skapa söklista med markerad person
Utöka söklistan med markerad person
Till listan över favoriter
Lägg vald person i söklista du väljer
Skapa söklista med personerna i tavlan
Utöka söklistan med personerna i tavlan

Bild

Etiketter

Ingress

Antavlan på skärmen ger en god översikt över många generationer. Så här bygger du den.

Bildplacering

Bild centrerad

Återställ Disgen-orter

christergus — Fri, 22 Nov 2024 15:00:59 +0000

Återställ Disgen-orter

christergus 22 nov 2024

Kopplingen försvinner då du väljer Återställ Disgen-orter och lampan släcks.

Svara Ja

Kontrollera resultatet i personöversiktens notiser under levnadsbeskrivning att orterna har rätt text, har blivit bortkopplade och att lampan är släckt.

Ångrar du dig går de att koppla på nytt för hand eller med funktionen Orter > Konvertera till Disgen-orter.

Bild

Etiketter

Ingress

För dig som inte vill ha dina orter kopplade till Disgens ortsträd.

Bildplacering

Bild centrerad

Att arbeta med mus och tangentbord

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 14:53:45 +0000

Att arbeta med mus och tangentbord

josefinenil 22 nov 2024

Syfte

Disgen är konstruerat för att passa många olika sätt att arbeta. Här beskriver vi tangentbordskommandon och mushantering. Välj din egen strategi över hur du vill göra. Det kan ibland finnas fyra olika sätt att aktivera en funktion. Vid omfattande registreringar kan det vara bra att kunna variera sättet att arbeta. Olika kombinationer kan öka snabbheten i arbetet.

Manövrering av programmet sker genom en kombination av tangentbordstryckningar och/eller musklickningar, rulla med musens rullhjul alternativt annat styrmedel med samma funktion som en datormus exempelvis styrplatta, pekskärm etc. Det är individuellt på vilket sätt du väljer att arbeta. Det finns flera tillvägagångssätt för att utföra samma sak.

Det finns olika alternativa vägar att starta en funktion/åtgärd.

A. Med hjälp av datormus, styrplatta, pekskärm etc.

1. Använda menyval

Huvudmenyn finns längst upp i fönstret med menyerna Arkiv Sök Orter Verktyg Fönster Hjälp.
Du öppnar dessa menyer genom att peka på dem med muspekaren och sedan klicka en gång på musens vänstra knapp och därifrån välja genom att peka på nytt på önskad funktion/åtgärd och sedan klicka en gång med musens vänstra knapp för att starta funktionen/åtgärden.

2. Använda ikoner dvs snabbvalsknappar

Det finns ikoner (bilder), som symboliserar knappar, till de vanligast använda funktionerna/åtgärderna. Pekar du på en ikon framträder en hint, en liten ruta med information om vad knappen gör. Snabbvalsknapperna finns i alla fönsters vänstermenyer och i titelraden i Disgens ram.

Peka på snabbvalsknappen och klicka en gång på musens vänstra knapp för att aktivera snabbvalet.

3. Genom att klicka med musens högra knapp

Du kan peka på något i ett fönster och klicka med höger musknapp. Då visas en snabbmeny med olika val du kan göra. Valet gör du med musens vänstra knapp.

4. Genom att klicka med musens vänstra knapp

Du kan peka på något i ett fönster och klicka med vänster musknapp. Klickar du en gång så markerar du det du pekar på så det blir aktivt. Dubbelklickar du så öppnar du det du pekar på. Exempelvis om du står i familjeöversikten och dubbelklickar på en person så öppnas personöversikten.

Du kan peka på en ikon i vänstermeny och klicka på den. Då startar du en funktion av något slag som kan öppna en dialogruta eller få något att förändras i det fönster du är i.

5. Genom att trycka ned vänster musknapp och hålla fast

När du trycker ned vänster musknapp och håller fast så "fångar" du det som musen pekar på. Sen kan du dra det, med musen nedtryckt, till den plats du vill ha det på. Exempelvis kan du flytta på panelerna i personöversikten på detta sätt. Eller så kan du dra ett barn från en familjeöversikt till en annan familjeöversikt och på det sättet flytta barnet från en familj till en annan.

B. Med hjälp av tangentbord

Det finns tangentbordskommandon med en tangent och med flera tangenter. + anger att du ska hålla ned tangenterna samtidigt.

1. Använda menyval

Huvudmenyn finns längst upp i fönstret med menyerna Arkiv Sök Orter Verktyg Fönster Hjälp.

Du öppnar menyn Arkiv genom att hålla Alt knappen på tangentbordet nedtryckt och sedan trycka ned a-knappen på tangentbordet. I arkivmenyn hoppar du mellan valen med Tab-tangenten. När du kommit till det val du önskar trycker du på Enter. Är du på något av valen som saknar ikon så gör enter så att högerdelen ändras och val anpassade den den menyn visas. För att komma till de valen måste du tabba genom hela menyn. Sen hoppar tabben över i högra delen och du fortsätter tabba till du kommer till det val du vill göra. Där trycker du på tangentbordes Enter-kanppen för att starta funktionen/åtgärden.

Observera att för en del åtgärder/funktioner finns tangentknappstryckning angiven till höger i menyn. Exempelvis Välj person Ctrl + Q.

För att nå de andra menyerna kan du välja var och en genom att trycka ned tangentbordets

Alt + A för Arkiv
Alt + S för Sök
Alt + O för Orter
Alt + Y för Verktyg
Alt + F för Fönster
Alt + H för Hjälp

När du har tryckt fram någon av de andra menyerna så kan du trycka ned tangentbordets höger- respektive vänsterpil för att vandra mellan valen i menyerna.

Se mer om tangentkombinationer i guiden Arbeta utan mus.

Tangentbordskommandon finns angivna till höger om valen i huvudmenyerna och i snabbmenyerna där du högerklickar med musen på något i fönstret.

Bild

Etiketter

Ingress

I Disgen finns det många olika sätt att arbeta, med musen och med tangentbordet. Välj det som passar dig bäst.

Bildplacering

Bild centrerad

Arbetsmaterial

christergus — Fri, 22 Nov 2024 14:51:17 +0000

Arbetsmaterial

christergus 22 nov 2024

Arbetsmaterial förtjänar några ord. Innehållet är digitalt arbetsmaterial som du av någon anledning vill koppla till en person. Det kan vara webb-länkar eller dokument som du lagrat på valfri plats som du vill använda i din fortsatta forskning. Det är primärt avsett för din egen användning och kan inte importeras, exporteras eller ingå i dina utskrifter av ansedlar och tavlor. Det förutsätter också att associerade program (Word, bildvisningsprogram mm) finns installerade för att kunna användas.

Du når funktionen i en egen panel i personöversikten. Om du inte ser panelen så går du till mer-ikonen i personöversikten och väljer att visa panelen. Ev måste du använda rullningslisten för att se panelen.

Du lägger till en ny uppgift med hjälp av knappen ”Lägg till”.

Ange en passande benämning i fältet för namn. Klicka på Välj fil och orientera dig fram i Windows filhanterare för att välja den fil du vill använda. Ett alternativ är att du kopierar in en adress till en webbsida. Skriv en beskrivning i fältet med samma namn.

Du öppnar en befintlig referens genom att markera den och högerklicka för att välja Öppna i snabbmenyn eller genom att markera och trycka Ctrl + mellanslag.

Mer om detta läser du om i Panelen arbetsmaterial.

Ett exempel med notis, det refererade innehållet och notisens registrerade innehåll.

Bild

Etiketter

Ingress

Du kan hålla reda på olika typer av arbetsmaterial i Disgen

Bildplacering

Bild centrerad

Spara bilder

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 14:50:13 +0000

Spara bilder

josefinenil 22 nov 2024

Spara dina bilder i din datamapps underkatalog DgPic.

För bästa funktion rekommenderas att bilderna, som ska användas i programmet kopieras till mappen DgPic. Du öppnar DgPic i Disgen via Arkiv > Datamapp > Öppna datamapp. Har du dina bilder i DgPic blir de direkt synliga och valbara när du ska hämta bilden för att koppla ihop den med en person.

Dagens bildfiler innehåller bilder med hög upplösning, har en filstorlek som ökar allteftersom kvaliteten utvecklas, och tar mycket diskutrymme i anspråk. Tänk på att anpassa bildernas storlek så de blir användbara i Disgenprogrammet.

Pröva dig fram till vad som kan vara lämplig storlek för dig beträffande olika slags bilder. Prova att skriva ut en bild i t.ex. en ansedel och se om kvaliteten är tillfredställande. Programmet klarar stora bilder t.ex. 5 769 kB men har du flera sådana bilder inverkar det på tidsåtgången vid utskrifter och kräver mycket diskutrymme. Att ge en norm för hur stora bilderna får vara är svårt.

Läs mer i guiden Ändra storlek på bild

Kopiera originalbilden och minska sedan kopian till lämplig storlek med ett bildhanteringsprogram, innan den överförs till DgPic.

Spara originalbilderna i särskild mapp i din dator och/eller utanför datorn t ex på USB-minne och/eller extra hårddisk precis som du ju bör göra med Disgens säkerhetskopior. Det är bästa försäkringen om du råkar ut för en datorkrasch, som tyvärr flera släktforskare upplevt.

Säkerhetskopiering av bilder

Observera vad som finns längst ned i fönstret Skapa säkerhetskopia.

Vid en vanlig säkerhetskopiering av en datamapp är Bilder och Media, Gedcom och HTML-filer förbockade. Bilder o Media omfattar kopiering av filerna, som finns under DgPic-katalogen.

Du bör vara medveten om att säkerhetskopian blir väldigt omfattande om det är många bilder i DgPic-katalogen och du även bockat för de övriga valen Underlagskartor, GEDCOM-filer och HTML-filer med dess kataloger.

Tips!

Har du många bilder och svårt att hitta bland dem. Använd då underkataloger i DgPic. Dela upp bilderna i underkataloger som kan heta Mormor, Morfar, Orter eller något liknande som passar dig.

De kommer också med i säkerhetskopian eftersom de ligger i DgPic.

Bild

Etiketter

Ingress

Spara bilder i din datamapp så kan du säkerhetskopiera dem.

Bildplacering

Bild centrerad

Söklista

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 14:49:53 +0000

Söklista

josefinenil 22 nov 2024

Syfte

En söklista kan användas till mycket. Du kan vandra genom ett antal person som du sökt fram av en specifik orsak exempelvis DNA-träffar. Du kan ha den som underlag för att skapa en släktpresentation. Du kan hitta just den du sökte med många parametrar, inte bara namn.

Sökresultatet från detaljerad sökning visas i ett sökfönster med följande utseende. Söklistan kan också ha skapats på annat sätt än detaljerad sökning. Med högerklick i de byggda tavlorna kan söklista skapas med personerna i tavlan. Tavlorna kan byggas, framförallt stamtavlan, på många olika sätt med hänsyn till både DNA och om biologiska respektive icke-biologiska personer ska ingå.

Innehåll

Fönstrets innehåll
Vänstermenyn
Snabbmenyn

Fönstrets innehåll

Varje rad i listan innehåller upp till sju kolumner, Du kan markera en rad. Du kan sen välja om du vill se den i en familjeöversikt eller en personöversikt. Finns personen i en byggd antavla eller stamtavla kan du visa personen där.

Enklast är att använda navigationsknappen för att där välja i vilket fönster personen på raden ska visas.

Du kan själv ändra bredden på kolumnerna genom att markera linjen mellan dem hålla fast och dra åt endera hållet.

Du kan själv bestämma ordningen på kolumnerna genom att klicka på kolumnrubriken och hålla fast och dra kolumnen till den plats du vill ha den på.

Du kan sortera varje kolumn genom att klicka på kolumnrubriken. Antingen blir det stigande eller fallande. Ytterligare en klickning sorterar i omvänd ordning.

Värt att notera är att raderna sorteras alfanumeriskt vilket innebär att datum som inte är exakta sorteras för sig med utgångspunkt från den inledande texten.

Antal sökträffar presenteras ovanför listan med personer.

Snabbfiltrering gör en filtrering i den framtagna söklistan så den minskar till de rader som stämmer med filtret. Skriv in det du vill filtrera i textfältet.

Andersson gör att alla Andersson blir kvar synliga i söklistan.
Tar du bort texten Andersson i filtret så återkommer den ursprungliga visningen.
Siffran 13 i filterfältet visar alla fält som innehåller siffran 13: PersonID 13 och alla datum med 13 i. Den som visas är alltså alla rader där någon kolumn innehåller siffran 13.

Det går att filtrera alla fältens (kolumners) innehåll. Skriv t.ex. in anders och se vad som händer efter varje bokstav.

Vänstermenyn

I vänstermenyn finns en ikon/knapp som är specifika för söklistan. Det är

Exportera söklistan till Excel
Den öppnar utforskaren och visar din datamapps DgTmp-katalog med ett föreslaget filnamn söklista1.xls. Du kan ändra det till något annat. Välj sen Spara. Filen kan sen öppnas i Excel eller t.ex. Open office.

Som i alla fönster så finns också en Mer-ikon/knapp som innehåller specifika funktioner för söklistan

Den visar följande meny som också har en undermeny.

Spara söklista som... öppnar utforskaren i läge Spara som. Namnge filen som sparas i din datamapps underkatalog och filen får filändelsen *.dgseek.
Öppna söklista... Utforskaren öppnas och visar innehållet i din DgTmp-katalog, Där väljer du en tidigare sparad fil med filändelsen *.dgseek.
Lägg till från söklista i fil... Utforskaren öppnas och visar innehållet i din DgTmp- katalog. Välj en tidigare sparad fil och innehållet från den läggs till i den redan öppnade söklistan.
Utöka söklista är en funktion som gör just det. Du kan lägga till föräldrar, partner, barn osv relaterade till personerna i söklistan. Fundera noga igenom vilka val du gör och vilket resultat det ger beroende på i vilken ordning du gör valen.

Gå till toppen av sidan >>

Filtrera söklista är en funktion där du skriver in värden i de olika kolumnerna för att filtrera fram något speciellt. Ex.vis ett förnamn och födelseort. Då krymps listan till att visa bara dessa personer.
Ta bort alla filter rensar filtret och du har tillbaka listan med sitt ursprungsinnehåll.
Synliga kolumner: Bocka för vilka av de sju kolumnerna PersonID, Efternamn, Förnamn, Född, Död, Födelseort och Dödsort du vill ha synliga i fönstret. Du får göra det en i taget.
Visa alla kolumner använder du om du vill gå tillbaka till att visa alla kolumner.
Visa snabbfiltrering innebär att rutan överst i fönstret visas. Är det en bock framför så visas fältet. Klicka på det så försvinner hela den övre delen av söklistan.
Byrålådan. Denna funktion letar fram alla bilder och andra filer som är knutna till personerna i söklistan.
Exportera i CSV-format. CSV står för Comma Separated Values, dvs kommaavgränsade värden. Värdena lagras alltså inte i kolumner. Filtypen är .csv
Skriv ut söklista...
En dialog öppnas som inte behöver beaktas. Du behöver inte ändra något i den.

Klicka OK så visas ett fönster med förhandsvisning av utskriften.

Klicka på Skriv ut.

Snabbmenyn

Högerklick på markerad rad ger ytterligare valmöjligheter:

Sortera enbart denna kolumn - Håll musen över kolumnen innan du väljer detta alternativ. Effektivare är att klicka direkt på kolumnhuvudet för att få sorteringen gjord.
Till kom ihåg-listan. Lägger markerad person i listan Kom ihåg som du hittar i Välj person.
Till listan över favoriter. Lägger markerad person i listan Favoriter som du hittar i Välj person.
Ta bort markerade rader. Alla rader som är markerade tas bort ur söklistan. Du kan markera en grupp av rader genom att markera den första och sedan markera den sista i gruppen med Shift-tangenten nedtryckt. Du kan markera spridda rader i söklistan genom att markera dem med Ctrl-tangenten nedtryckt.
Lägg till flaggor för markerade personer...Öppnar en dialog där du kan välja flaggor genom att markera dem och trycka på enkel högerpil i mitten så de förs över från vänster kolumn Tillgängliga flaggor till höger sida Aktuella flaggor och avsluta med OK.
Du kan också under knappen Redigera flaggor skapa nya flaggor som du sen för över till högersidan med den enkla högerpilen.
Du kan markera en grupp av personer med Shift- och Ctrl-tangerna. Alla markerade personer får den önskade flaggan / de önskade flaggorna.

Ta bort flaggor för markerade personer...
Markera den flagga du önskar ta bort från Aktuella flaggor och välj enkel vänsterpil så den hamnar under Tillgängliga flaggor och avsluta med OK. Du kan markera grupper av personer på samma sätt som ovan.
Radera markerade personer ... Dialogen Radera person kommer upp och ger dig möjlighet att verkligen radera personerna ur databasen. Tänk på att de raderas även om de har en relation till någon annan person. Du kan markera grupper med Shift- och Ctrl-tangenterna.
OBS! När du klickar OK så raderas personerna ur databasen och de går inte att få tillbaka igen.
Lista N-männingar för vald person
Du kan markera en person och ha den som utgångspunkt för att skapa en männinglista exempel vis en 2-männingslista med kusiner.

Bild

Etiketter

Ingress

Söklistan visar inte bara en massa personer utan erbjuder också flera sökmöjligheter för den nyfikne.

Bildplacering

Bild centrerad

Ändra ordning på barn

christergus — Fri, 22 Nov 2024 14:36:40 +0000

Ändra ordning på barn

christergus 22 nov 2024

Av olika orsaker kan åldersordningen på barnen bli felaktig i familjeöversikten. Du kan rätta till den genom att "dra och släppa" fältet med barnets namn uppåt eller nedåt.

För muspekaren till det barn som du önskar flytta och tryck ned vänster musknapp och håll den nedtryckt, medan du förflyttar fältet uppåt eller nedåt. När du passerar nästa barn syns en förbudsskylt intill muspekaren. När pekaren befinner sig ovanför eller nedanför nästa barn syns hinten Vill du flytta barnet - för och efternamn och en vit rektangel syns intill muspekaren, då släpper du vänster musknapp.

Barnet som är gulmarkerat dras förbi det blåmarkerade barnet. Släpp då hinten Flytta barnet dyker upp. Med standardinställningar för programmet visas aktiva rutor/fält med gul färg och övriga med blå färg i familjeöversikten.

Resultatet efter flyttningen blev så här.

Tips!

Du kan också använda Ctrl + Pil Upp eller Ctrl + Pil Ner så länge barnen finns i samma barnkull.

Bild

Etiketter

Ingress

Det är enkelt att sortera om dem med "dra och släpp"-tekniken.

Bildplacering

Bild centrerad

Fördelar med att använda Disgen

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 13:45:03 +0000

Fördelar med att använda Disgen

josefinenil 22 nov 2024

Översikt

I Disgens olika översikter får du bra överblick över din forskning. Med fyra generationer i familjeöversikten och alla uppgifter om personen i personöversikten. Med en geografisk översikt på kartan över hur personen flyttade. Det finns en släktöversikt, ett dynamiskt timglas med upp till 8 generationer samtidigt. Du kan fördela dem med 0 över centrumpersonen och 7 under eller 7 över centrumpersonen och 0 under. Den kan visas både stående och liggande.

Antavlan och stamtavlan du ser på skärmen är komprimerad så du får en mycket god överblick över många generationer och kan snabbt se anförluster och upprepningar.

Det finns flera möjligheter att söka fram personer du vill arbeta med. Den detaljerade sökningen gör det möjligt att söka på en kombination av uppgifter, inte bara namn.

Analysfunktionerna hjälper dig att höja kvaliteten på dina data.

Byrålådan hjälper dig att hålla rätt på dina bilder och andra filer du har kopplat till personer i Disgen.

Grundläggande nivå

I Disgen finns en grundläggande nivå där du registrera dina släktingar, när och var de föddes, levde och dog. Vem de var gifta med och vilka barn de hade. Du kan enkelt lägga in bilder. Det kan vara porträtt, gruppbilder, hus, orter, kyrkor, skolbetyg, diplom och mycket mera.

Du kan använda det inbyggda ortsträdet för att tala om var de levde så får du alltid samma stavning på orten och via ortsträdet kan du se vilka som bodde på orten

Du kan notera källorna på ett strukturerat sätt och bara lägga till en ny sidhänvisning i källan när du hittar mer uppgifter i samma källa. Det finns ett automatiserat stöd för det.

Vill du kunna ta fram statistisk på yrken och dödsorsaker så använder du notiserna för det.

Vill du registrera fosterbarn, adoptivbarn och samkönade relationer så går det utmärkt och du får med uppgifterna i utskrifter.

Med flaggor kan du gruppera dina släktingar på det sätt som passar dig. Flaggorna kan du använda för att enkelt hitta tillbaka till personer du vill återkomma till för att forska mer. Dina personliga behov styr hur du använder dem.

Gör du noteringar i egna dokument allt eftersom du forskar, så kallat arbetsmaterial, är det enkelt att koppla dem till personen och fylla på med mer material när du hittar det. När du är tillräckligt säker på uppgifterna du fått fram för du över dem till andra notistyper i Disgen och får med dem i utskrifter av olika slag.

Det finns ett grundläggande DNA-stöd där du kan hålla koll på vilka DNA-tester du har gjort och vilka släktingar du fått DNA-träff med.

Utskriftsmöjligheterna är många.

Användargränssnittet innehåller många möjligheter för dig att se på dina data om personerna på flera olika sätt. En speciell variant är att du kan se och arbeta i flera släktträd samtidigt.

Sökfunktion

Det finns två sökfunktioner i Disgen. En som bara söker på namn, kallas Välj person och en som söker på en kombination av uppgifter, kallas Detaljerad sökning.

Den detaljerade sökningen är kraftfull. Som nybörjare använder du bara det som är självklart för att söka fram en person eller de som bodde på en ort.

När du hållit på ett tag börjar du använda de mer kraftfulla möjligheterna som att söka fram alla Inga som var gift med Nils.

Fördjupningsnivå

Programmet har utvecklats under 40 år av drivna släktforskare som i sitt släktforskande har sett behov av mer specialicerade funktioner. De har önskat stöd för att kunna kontrollera kvaliteten, så att den är hög på deras data. Att alla personer verkligen har följts från vaggan till graven. De har velat hitta de ställen där de sluntit på tangentbordet och skrivit in orimliga datum för det blev en 9:a istället för en 8:a. Därför finns det många speciella sökningar/analyser inbyggda,

Du kan också skapa en webbsida med hela din släkt som du kan lägga på en USB-sticka och ge till dina släktingar eller lägga upp den på nätet.

Är du intresserad av kartor så har Disgen en inbyggd kartfunktion för både moderna och historiska kartor.

Du bestämmer

Som ny släktforskare använder du de grundläggande funktionerna för att lägga upp dina släktingar. Du bestämmer själv när du vill gå vidare och använda de mer avancerade funktionerna.

Appen släkten

Med Disgen följer en app till din mobiltelefon och platta. Du bestämmer vilka personer du vill ta med ut till appen. Uppgifterna om varje person är allt du lagt in om dem. Du får också med bilderna. Du kan vandra i släktleden och skapa en antavla i cirkelform.

Den finns för både androidtelefoner och IOS.

DISGEN VÄXER MED DIG!

Bild

Etiketter

Ingress

Utvecklat av släktforskare för släktforskare. Disgen växer med dig.

Bildtext

En positivhalare tar emot ett mynt av en folkdräktsklädd kvinna. Skansens vårfest 1905. Nordiska museet.

Bildplacering

Bild centrerad

Lägg till ny person - fältens betydelse

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 13:20:09 +0000

Lägg till ny person - fältens betydelse

josefinenil 22 nov 2024

Syfte

Du lägger enkelt till en person och dess namn. Samtidigt kan du registrera några notiser som född, levde, yrke och död. Du bestämmer själv vilka notiser du vill registrera i samband med att du lägger till personen. Du kan också sätta en standardflagga för personen som andra personer i din databas också har. Det gör att du enkelt kan söka fram dem senare.

Personen är, för det mesta, relaterad till en person i familjeöversikten. Det kan vara en mor eller far. Det kan vara en partner, ett barn eller ett syskon. Ibland är det en fadder du vill lägga till eller en helt obesläktad person som inte är relaterad till någon annan du har i din databas.

Det finns detaljer i guiden som skiljer beroende på varifrån den startas.

Starta guiden

Vanligaste platsen att starta funktionen är ifrån Familjeöversikten.

I familjeöversikten har du knapparna Far, Mor, Partner, Son och Dotter som startar Lägg till ny person. Du kan också starta från snabbmenyn som kommer upp när du högerklickar.

Är det ett barn du ska lägga till - läs mer i Skapa relation och lägg till barn.
Är det ett fosterbarn eller adoptivbarn läs mer i Fler föräldrar.
Är det en obesläktad person - läs Registrera första personen - obesläktad person.
Är det en fadder du ska lägga till – läs Lägg till faddrar.

Guidens första steg

Guidens första steg kan se lite olika ut beroende på var du startar den ifrån. Varje del finns beskrivet längre ner och där ser du också vad som är skillnaden beroende på varifrån du startar.

Titelraden innehåller texten Lägg till följt av något av följande

Ny person
Far
Mor
Partner
Barn
Fadder

Nu fyller vi i lite uppgifter.

Fyll i förnamnet. Fyll därefter i efternamnet. Dubbelnamn skrivs utan bindestreck. Det normala är att man skriver in det namn personen hade vid födseln. I ett senare läge kan du fylla på med fler efternamn, Läs mer om hur man hanterar flera efternamn.

Kontrollera att könet är korrekt satt. Är det en partner i ett samkönat par så måste du komma ihåg att ändra könet här. Blir det fel så är det enkelt att ändra senare i personöversikten.

För ett dödfött barn kanske könet inte är angivet. Använd då Okänt. För ett fåtal människor i modern tid är könet inte definierat och då fungerar det valet utmärkt.

Relation mellan förälder och barn

Lägger du till en förälder eller ett barn till centrumpersonen så ska du ta ställning till om den relationen är biologisk eller ej. Ja är förvalt, för de flesta personerna vi lägger till har en biologisk relation. Men du kan också lägga till ett fosterbarn eller adoptivbarn och då väljer du Nej. Läs mer i Fler föräldrar.

Rutan visas inte när du lägger till en obesläktad, en partner eller en fadder.

Valda notiser

Här bestämmer du vilka notistyper du vill registrera direkt, samtidigt som du lägger upp personen. Uppgiften om notistyperna du valt, sparas till nästa gång du lägger upp en person. Det finns flera olika grupper med val som sparas. De är kopplade till var du har startar rutinen ifrån.

Du måste inte fylla i alla notiserna du valt – men du kan fylla i dem om du har uppgifterna.

Notiserna kommer att sparas i panelen Levnadsbeskrivning i Personöversikten för den person du lägger till.

Genom att trycka på Ändra får du upp ett fönster där du kan göra dina val.

Läs mer om Välj notiser för ny person.
Läs mer om notiser.

Flaggor

Om du i Arkiv > Inställningar för Disgen > Program under fliken Inmatning har bockat för Använd standardflaggor för nya personer så ser du den här rutan. Läs mer om flaggor.

Personen du håller på att lägga till kommer att få den här flaggan. Några använder en standardflagga som de kallat för Nyupplagd för att snabbt kunna söka fram dem och komplettera med mer uppgifter senare om de inte har tid just när de lägger till personen. När de är nöjda så tar de bort flaggan i personöversikten eller byter den till en annan.

Har du inte skapat några flaggor eller inte har valt någon flagga så står texten ”Inga flaggor satta”.

Vill du ha en annan flagga än den som står här så trycker du på Ändra flaggor. Ändringen ligger sen kvar tills du gör en ny ändring. Upptäcker du senare att det var fel flagga så är det enkelt att åtgärda i personöversikten.

Möjliga dubbletter

Den här rutan visar personer som har samma förnamn och efternamn som den du just nu håller på att lägga upp. Innehållet fylls på redan när du börjar skriva något i namnfälten och antalet poster minskar allteftersom du skriver.

Dubblettsökningen tar lite tid om du har många personer i din databas, så ta det lite lugnt när du skriver in namnet och låt systemet jobba i bakgrunden. Efter någon sekund så kommer listan att fyllas på och då är det bara att fortsätta skriva.

Har du många personer med samma namn så kan det vara svårt att avgöra om det verkligen är en dubblett. Därför kan du högerklicka på de du är fundersam på och välja Öppna personöversikt. Då kan du granska personen lite mer. Listan kommer att påverkas när du lite senare fyller på med födelsedatum och födelseort i födelsenotisen.

Om personen du tänker lägga in redan finns i din databas så markerar du den och trycker på Koppla dubblett eller så dubbelklickar du på den. Då slipper du få en dubblett i din databas. Personen du pekat ut kommer att kopplas in på den plats du har bestämt, som barn, som far eller mor eller som partner.

Ska personen vara ett barn till centrumpersonen och den du funderar på att koppla till redan har biologiska föräldrar så kommer du få meddelandet ovan.

Om personen du tänker koppla till har många relationer till föräldrar och barn så är det ibland bättre att inte koppla utan att i stället avbryta registreringen av den nya personen och leta upp personen i en egen familjeöversikt. Då kan du granska mer uppgifter runt personen och bestämma om du vill koppla ihop personerna med hjälp av dra och släpp. Du kanske upptäcker att det finns fler personer som redan är dubbletter i din databas och får då möjlighet att justera det.

Läs mer om Sammankoppla personer med dra och släpp.
Läs mer om Ta bort dubbletter.

Nedersta delen

Knappen Klar använder du om du inte tänker registrera alla notiserna. Det är ett snabbt sätt att spara personen utan att bläddra sig igenom alla notiser som du inte tänker skriva in något i.

Öppna automatiskt personöversikten för ny person – Detta val ligger kvar till nästa gång du lägger till en ny person. Tar du bort bocken så kommer du inte till personöversikten när du är klar utan till familjeöversikten. Använder du modellen STD 2 som är Disgens rekommenderade standard så kommer du att få upp både familjeöversikten och personöversikten bredvid varandra oavsett om bocken är ifylld eller ej.

Nästa – för dig till nästa steg för fortsatt registrering.

Avbryt – Stänger fönstret utan att spara. Det innebär att ingen ny person kommer att läggas till.

Guidens andra steg

Att trycka Enter på tangentborden eller klicka på Nästa är ofta ett bra sätt för att ta sig till nästa steg.

Överst på sidan ser du att namnet du fyllt i finns i titelraden.

Här kan du fylla i de notiser du valt i föregående fönster. Du kan vandra mellan notiserna genom att klicka på Nästa och Tillbaka eller genom att trycka på notisnamnet uppe till vänster. När du har fyllt i det du vill fylla i så trycker du på Klar eller om du står på understa notisen så har knappen Nästa ändrats till Slutför och då använder du den.

Om det finns personer i rutan för Möjliga dubbletter så kommer dubblettkontrollen att fortsätta när du fyller i datum och ort för födelsen.

Notisuppgifterna är de samma som när du lägger upp en notis i panelen Levnadsbeskrivning i personöversikten.

Ortsfältet kan du fylla i enligt principen som beskrivs i Automatisk ortssökning - välj en ort som finns i ortsträdet.

Källreferensfältet stöds av en automatik som du kan läsa om i Automatiskt skapade källreferenser - arbetssätt.

När du lämnar en sida och kommer till nästa, i det här fallet till dödnotisen, så ser du uppe till höger vad du fyllt i tidigare. Det ger en överblick över vad du gjort.

Om personen du lägger till är ett adoptivbarn eller fosterbarn så ser andra sidan lite annorlunda ut eftersom du då också måste beskriva hur relationen ser ut mellan barn och förälder. Läs mer i Fler föräldrar.

När du är klar så kommer familjeöversikten och personöversikten att visas bredvid varandra om du använder modellen STD2.

Det finns en serie guider som ger ett exempel på hur du lägger upp din första familj.

Bild

Etiketter

Ingress

Beskriver vad de olika delarna i guiden betyder. Det är samma guide oavsett vem du lägger till. Mor, far, partner, barn, syskon, obesläktad person eller fadder.

Bildplacering

Bild centrerad

Panelen Arbetsmaterial

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 12:13:52 +0000

Panelen Arbetsmaterial

josefinenil 22 nov 2024

Syfte

Tillhör du dem som tycker det är jobbigt att komma ihåg var du la dokumentet om just den här personen eller den här familjen. Då är panelen Arbetsmaterial en bra hjälp. Här samlar du dina anteckningar för framtiden. Du kan öppna dokumenten härifrån och fortsätta skriva i dem. Du kan koppla samma dokument till alla personer som det är aktuellt för. I Disgen lagras bara en länk till dokumentet.

Arbetsmaterial går inte att exportera och kommer inte med i några utskrifter.

Namnfältet i panelens överdel

I namnfältet finns en knapp för att starta funktionen Lägg till.. och välja ett dokument att koppla till den här personen.

Läs mer om hur du lägger till arbetsmaterial i guiden Arbetsmaterial.

Panelens innehåll

Bakom varje fält finns en speciell fil. Du har valt vilket namn som ska visas här.

Vill du snabbt ta bort länken till filen så markerar du ytan så den byter färg från vitt till gult och trycker Delete på tangentbordet. Du får då upp en kontrollfråga ”Vill du ta bort länken till ”……”? Och du kan trycka OK eller Avbryt.

Snabbmenyn

Öppna fil betyder att om du har ett program som kan läsa den fil du har länkat till så kommer det programmet att starta och filen öppnas i det.
Ändra öppnar dialogen där du kan byta fil eller ändra beskrivningen av vad det är för fil du har länkat in.
Lägg till öppnar en dialog där du kan länka in en fil.
Klipp ut är bra om du länkade filen till fel person och vill flytta den. Finns bara här.
Ta bort gör just det - tar bort kopplingen till filen. Filen finns kvar i din dator.
Flytta upp och Flytta ner. Byter plats på den ordningen filerna visas i panelen.

Tangentbordskommandon

Tangentbordskommandona framgår av snabbmeny där de står till höger om menyvalet,

Bild

Etiketter

Ingress

Samla ditt arbetsmaterial här så har du det lätt tillgängligt. Samma material kan kopplas till flera personer.

Bildplacering

Bild centrerad

Panelen Partner

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 12:11:18 +0000

Panelen Partner

josefinenil 22 nov 2024

Syfte

I panelen visas de partners som har knutits till personen antingen genom funktionen Lägg till ny person eller genom dra och släpp mellan två familjeöversikter. Panelen visar bara information. Man kan inte ta bort eller lägga till en partner via panelen utan det görs i familjeöversikten.

Panelens innehåll

Ytan visar vilka partners personen är kopplad till. Den visar partnerns namn, född år och död år om det finns. Om relationsöversikten innehåller relationsnotiser av typen före äktenskapet, gift, sambo, utom äktenskapet och skild så får du information om det med. Finns det flera notiser och en avser gifte så är det den som visas. Finns det fler relationsnotiser så markeras det genom ett + före och/eller efter. Var plustecknet skrivs styrs av om de ligger före eller efter giftesnotisen.

Snabbmenyn

Vid högerklick kommer snabbmenyn fram.

Öppna relationsöversikt och Öppna relationsöversikt ( i ny fönstergrupp) är speciella för panelen Partner. Den öppnar relationsöversikten så du kan se vad den innehåller och kan göra ändringar och tillägg i den.

Resten är generella val Läs mer om dem i slutet av guiden Personöversikt.

Tangentbordskommandon

Markera partners så den byter färg från vitt till gult och blir aktiv.

F10 öppnar relationsöversikten i aktiv fönstergrupp
CTRL + F10 öppnar relationsöversikten i en egen fönstergrupp.

Bild

Etiketter

Ingress

Innehållet i panelen ger en hint om hur relationen såg ut.

Bildplacering

Bild centrerad

Panelen Flaggor

christergus — Fri, 22 Nov 2024 12:08:40 +0000

Panelen Flaggor

christergus 22 nov 2024

Syfte

Flaggorna kan användas för många saker. Översta flaggan ovan visar vilken grupp personen ingår i så gruppen går att söka fram enkelt. Vanligt är att man delar upp släkten i fars och mors släkt eller i farfar, farmor, morfar och mormors släkt. Du bestämmer hur du vill ha det. Speciellt om du forskar på en god väns släkt så kan det vara bra att markera dem med en flagga.

Andra flaggan använder jag för att enkelt hitta alla som är DNA-testade.

Tredje flaggan indikerar vilken flock som användes i Disgen 8. Den råkar finnas kvar eftersom den inte har hanterats klart ännu.

Fjärde flaggan indikerar att personen ingår i en hembygdsforskning kring gården Kölbäck.

Annat du kan sätta en flagg för är

Ny eller Outredd dvs en person du just lagt upp och som du tänker återkomma till.
Under DNA-utredning
Overifierad
Militär - för att slippa söka så många gånger för att hitta dem alla, Dragoner, Knektar, Löjtnanter, fältväblar osv.
Färdigsökt - så du slipper gräva där om två år igen.
Sök släktskap med fadderbarn

Ja listan kan göras hur lång som helst allt utifrån dina behov.

Du kan sätta standardflaggor som alltid läggs till på en ny person.

Läs mer om hur du arbetar med flaggor i guiden Flaggor.

Namnfältet i panelens överdel

I namnfältet finns en knapp för att starta funktionen Hantera flaggor som gör att du kan välja vilken flagga du vill koppla till den här personen eller för att ta bort en flagga som finns där men som inte längre är aktuell.

Panelens innehåll

Ytan visar vilka flaggor du har satt och vilken färg du valt att visa för dem i familjeöversikten. De två undre är svarta vilket indikerar att jag inte valt någon färg för dem

Vill du koppla loss en av dem så markerar du ytan så den byter färg från vitt till gult. Sen trycker du på Delete-knappen på tangentbordet. Då får du upp en fråga ”Vill du koppla bort flaggan från centrumpersonen ……?” och kan trycka Ok eller Avbryt.

Snabbmenyn

Panelen flaggor har två val i snabbmenyn. Den första för att starta dialogen där man kan välja bland flaggor och den andra där man kan koppla loss en flagga från personen.

Tangentbordskommandon

Tangentbordskommandona som är tillgängliga här är samma som visas i snabbmenyn till höger om varje val.

Olika sätt att starta funktionen Hantera flaggor

Det finns fyra olika sätt att starta funktionen på nämligen

klicka på knappen Hantera flaggor i namnfältet överst i panelen eller
markera en flagga i panelen och tryck mellanslag på tangentbordet eller
dubbelklicka på någon flagga i panelen.
Ctrl + G

Bild

Etiketter

Ingress

Använd flaggor och gör ditt forskningarbete enklare.

Bildplacering

Bild centrerad

Panelen Fadder till

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 12:06:55 +0000

Panelen Fadder till

josefinenil 22 nov 2024

Syfte

I panelen visas de barn personen har varit fadder till. De visas i den ordning du la in dem. Barnmorskor och jordegummor kunde vara fadder till många barn fast de inte var släkt med dem. Speciellt om barnet nöddöptes så var det ofta barnmorskan som var fadder och bar barnet. Vissa pigor dvs ogifta kvinnor i en by fick vara fadder ofta för de var döttrar till storbonden. Likaså kunde kyrkvärden vara dopvittne till många barn. Dopkulturen skiljer mellan stad och land. Att följa fadderbarnaskaran berättar mycket om hur samhället fungerade på den aktuella platsen.

Panelens innehåll

Ytan visar fadderbarnets namn, född år och död år om uppgifterna finns. Där kan också visas en kommentar som avser relationen mellan fadder och fadderbarn. Samma kommentar visas på faddern i panelen fadder i fadderbarnets personöversikt.

Snabbmenyn

Koppla loss släpper kopplingen mellan fadder och fadderbarn.

De generella valen beskrivs närmare i slutet av guiden Personöversikt.

Tangentbordskommandon

Tangentbordskommandona framgår av snabbmenyn där de står till höger om menyvalet.

Bild

Etiketter

Ingress

Innehållet i panelen visar hur populär personen var som fadder.

Bildplacering

Bild centrerad

Panelen Faddrar

josefinenil — Fri, 22 Nov 2024 12:04:26 +0000

Panelen Faddrar

josefinenil 22 nov 2024

Syfte

I panelen visas de faddrar som har knutits till personen antigen genom funktionen Lägg till ny fadder eller genom dra och släpp mellan två familjeöversikter. Faddrarna var ofta släktingar och är därför intressanta att knyta till sitt fadderbarn.

Namnfältet i panelens överdel

I namnfältet finns en knapp för att starta funktionen Lägg till ny fadder. Det är samma funktion som Lägg till person med viss anpassning till att det just är en fadder som ska läggas till. Läs mer i guiden Lägg till faddrar och Lägg till person.

Panelens innehåll

Ytan visar fadderns namn, född år och död år om uppgifterna finns. Där kan också visas en kommentar som avser relationen mellan fadder och fadderbarn. Samma kommentar visas på fadderbarnet i panelen Fadder till i fadderns personöversikt. Tänk till lite när du skriver i kommentaren så den kan begripas när den läses i båda panelerna. Det är ofta bra att veta hur fadder och fadderbarn var släkt. Dopnotisen kan ibland berätta om vem som bar barnet till dopet. Den personen var troligen nära relaterad till fadderbarnet.

Snabbmenyn

Snabbmenyn visas när du högerklickar i panelen.

Ändra kommentar använder du när du vill ändra eller lägga till en kommentar. En vanlig kommentar är Bar barnet.

Lägg till ny fadder startar funktionen Lägg till person. Finns faddern redan så ser du den i dubblettsökningen och kan koppla den. Den här vägen är ett alternativ till att dra och släppa mellan två familjeöversikter.

Koppla loss släpper kopplingen mellan fadder och fadderbarn. Används ofta om man kommit underfund med att det var fel fadder man kopplat till barnet och man vill byta ut den.

Ta bort fadder. Används om du lagt upp en fadder speciellt till det här barnet och inser att den ska inte finnas här. Eftersom faddern inte är kopplad till någon annan person så kan du ta bort den, dvs den försvinner helt ur databasen.

Flytta upp och Flytta ner används när du vill ändra ordningen på faddrarna. Ofta vill man ha den som bar barnet överst men den kanske ligger längre ner i listan. Då använder du de här valen för att placera in den på rätt plats.

De generella valen beskrivs närmare i slutet av guiden Personöversikt.

Tangentbordskommandon

Tangentbordskommandona som är tillgängliga här är desamma som visas i snabbmenyn i slutet på varje val till höger.

Bild

Etiketter